Boka gratis konsultation inför NPF-utredning här!

Gratis konsultation
Gratis konsultation Kontakta oss

ADHD hos vuxna

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och styra beteende – särskilt när det gäller uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

Vad är ADHD?

ADHD är en neuropsykiatrisk psykiatrisk diagnos som innebär svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet.

Det som gör det till en funktionsnedsättning är att symtomen påverkar personens förmåga att kunna hantera vardagen, har funnits i minst ett halvår och att symtomen inte kan förklaras av svårigheter som ofta hör åldern till. 

ADHD-symtom märks innan tonåren, men kan se olika ut genom livet.

Problemen har sitt ursprung i hur hjärnan är strukturerad och fungerar, samtidigt som miljön påverkar hur symtomen tar sig uttryck.

Olika former av ADHD

  • Kombinerad form
    Innebär både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.
  • Huvudsakligen ouppmärksam form (tidigare även kallad ADD)
    Här dominerar koncentrationssvårigheter med begränsade symtom gällande hyperaktivitet och impulsivitet.
  • Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv form
    Här dominerar hyperaktivitets- och impulsivitetssymtomen och ouppmärksamhetssymtomen är begränsade.
ADHD-utredning
Undrar du om en ADHD-utredning kan vara rätt för dig? Boka en kostnadsfri NPF-konsultation med våra rådgivare.

Checklista med ADHD symtom

Här följer en checklista med vanliga ADHD symtom

1. Dåligt tålamod

Du har svårt med att vänta. Det är en utmaning att vänta på sin tur eller be om tillstånd innan. Du har oftast inte så mycket tålamod eller uthållighet.

2. Glömskhet

Viktiga saker – som räkningar, möten eller att svara på sms – kan lätt falla bort. Det kan leda till långvarig stress och en konstant känsla av att du glömt något. Det kan också göra att du tappar bort viktiga saker ofta, som nycklar eller betalkort.

3. Svårigheter med tidsuppskattning

Tidsramar och deadlines är en utmaning, din uppmärksamhet är på det som är framför dig just nu. Att påbörja uppgifter betyder sällan att du avslutar dem som tänkt. Prokrastinering (att skjuta upp uppgifter) är en vana och det är lätt att fasta i en aktivitet utan att märka av tiden som går.

4. Svårigheter att organisera och att skapa rutiner

Utmaningar med att skapa, avsluta och följa rutiner. Det är svårt att upprätthålla en struktur och att följa planer och instruktioner.

5. Tankspriddhet

Ofta är det mycket som pågår i huvudet hela tiden, och du har lätt att bli distraherad. Det kan göra att du inte kan ta till dig flera steg av en instruktion på en gång. Eller att du måste skriva ner sakerna du kommer på under bussresan för att inte glömma bort det innan du kommer hem. Det kan också vara ett behov av att tänka högt för att tömma huvudet och kunna komma vidare.

6. Svårt att påbörja och avsluta

Det är svårt att påbörja och slutföra uppgifter. Eftersom det är många idéer samtidigt och det ofta finns svårigheter att prioritera är det inte sällan som flera projekt dras igång samtidigt. Det är vanligt att få en extra intensiv uppmärksamhet på en uppsats, hobby eller annan aktivitet i ett så kallat ”hyperfokus”.

7. Ojämnt fokus

Svårigheter med att fokusera, och ibland svårt att sluta fokusera. Att inte känna kontroll över sin uppmärksamhet gör det svårt att växla mellan uppgifter och gör det lätt att bli distraherad.

8. Humörsvängningar och irritabilitet

Det är svårt att styra humöret och det kan skapa problem i relationer. Du har intensiva känslor som snabbt kan förändras.

9. Svårt att reglera sin energi

Det är svårt att hålla ett lagom tempo och reglera din energi. Det kan kännas som rastlöshet, överaktivitet och att inte kunna slappna av. På grund av detta kan du uppleva dig utmattad framåt dagen, ha svårigheter att varva ner på kvällen – som i sin tur ofta leder till insomningssvårigheter.

10. Svårigheter sedan barndomen

Utmaningarna ska ha funnits sedan tidig ålder. Oftast har omgivningen märkt av dem, men ibland kan du ha upplevt svårigheter utan att någon vuxen har uppmärksammat dem.

11. Svårigheter som påverkar vardagen negativt

Det känns jobbigare för dig än andra att klara av uppgifter i skolan, på jobbet eller sysslor hemma. Du kan också bli utmattad efter att endast att försökt att hantera livet och behöva sova mycket.

Orsak – Varför får man adhd?

Ärftlighet

ADHD är starkt genetiskt betingat. Om en förälder har ADHD ökar sannolikheten för att ens barn ska ha ADHD. ADHD bedöms vara 70-80% ärftlig (Faraone & Larsson, 2019). Dock förekommer flera av generna även vid andra psykiatriska diagnoser, med liknande symtom som vid ADHD, och inte bara vid ADHD.

Miljöfaktorer

Gener är inte statiska, utan kan aktiveras, exempelvis av miljöfaktorer. Faktorer som rökning eller alkoholkonsumtion under graviditeten, låg födelsevikt, stress eller komplikationer under förlossningen kan påverka risken. Det betyder dock inte att miljön ensam orsakar ADHD, men den kan vara en bidragande orsak.

Neurobiologiska skillnader

Hjärnans signalsubstanser – särskilt dopamin och noradrenalin – spelar en stor roll. Dessa kemikalier reglerar bland annat uppmärksamhet, motivation och belöningssystem. Vid ADHD fungerar dessa system annorlunda och aktiveras på ett annat sätt än för dem som inte har ADHD (Posner et al. 2020)

Hur många har ADHD i Sverige?

ADHD är vanligare än många tror. Enligt uppskattningar har ungefär så här många barn respektive vuxna en ADHD-diagnos enligt Socialstyrelsen (2022):

  • 5–7 % av barn i skolåldern
  • 3 % av vuxna

Det är fler pojkar än flickor som diagnostiseras i barndomen, men i vuxen ålder är könsfördelningen mer jämn eftersom kvinnor ofta utreds och får diagnos senare (Socialstyrelsen, 2023).

Behandling av ADHD

Behandling av ADHD skräddarsys efter individens behov. Det handlar ofta om en kombination av medicin, anpassningar i arbete och/eller i hemmet samt psykologisk behandling.

Medicinering

Läkemedel är ofta en effektiv del av behandlingen, särskilt vid måttlig till svår ADHD. Exempel:

  • Metylfenidat (t.ex. Concerta, Ritalin)
  • Lisdexamfetamin (t.ex. Elvanse)

Dessa läkemedel påverkar dopamin- och noradrenalinsystemet i hjärnan, och kan förbättra fokus, impulskontroll och ork.

Här kan du läsa mer om ADHD-medicin

Terapi och psykologiskt stöd

Utbildningsinsatser, såsom anhörigstöd:

Kunskap om hur ADHD fungerar bidrar ofta till mycket igenkänning och minskar ofta skam och stress.

Samtidigt får man konkreta tips att arbeta med för att underlätta sin vardag med ADHD samt råd om hur man som anhörig kan hjälpa den som har ADHD.

KBT (kognitiv beteendeterapi):

Psykologisk behandling för att skapa strategier för struktur, tidshantering och sätt att ta hand om sig själv. Det är ofta en längre behandlingsprocess där man tar ett helhetsgrepp om personen med ADHD:s symtom och hur de ställer till det för personen samt vad man kan göra för att förbättra sin funktion och sitt mående.

Utredning och diagnoskriterier

Hur går det till?
  1. Första bedömningssamtal inför eventuell utredning
  2. Självskattningsformulär
  3. Kognitiv testning
  4. ADHD-intervju
  5. Anhörigintervju
  6. Läkarundersökning
  7. Bedömning av psykolog och läkare
  8. Återgivning av om diagnos ställs eller ej

För att en diagnos ska ställas ska tillräckligt många symtom förekomma på ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet och impulsivitet.

Symtomen ska ha funnits i barndomen och ska påverka flera områden i livet, såsom arbete, relationer och fritid. Symtomen ska inte kunna förklaras bättre av någon annan diagnos, såsom depression eller PTSD.

Här kan du läsa mer om ADHD-utredning

ADHD-test online

Vi erbjuder ett gratis ADHD-test för vuxna online. Testet bygger på självskattning och kan ge en första indikation.

Hur är det att leva med ADHD?

Tänk dig att vakna varje dag med tusen idéer om vad du måste göra, samtidigt som du inte kan ta dig upp ur sängen.

Eller att du försöker göra allt rätt under hela arbetsdagen, men ändå missar det där mötet och den superviktiga deadlinen, även om du verkligen försökte den här gången.

Alternativt stannar uppe hela natten inför en deadline och glömmer bort att äta eller gå på toaletten. ADHD tar sig många olika uttryck och påverkar människor olika. Dock kan man se några genomgående områden som ofta blir påverkade.

ADHD påverkar ofta:

  • Arbetslivet (missade deadlines, svårt med monotona uppgifter, överarbete)
  • Relationer (missförstånd, utbrott, tröttna på relationer)
  • Fritid (svårt att slappna av, skador till följd av överdriven träning)
  • Ekonomi (impulsiva köp, glömt betala räkningar)
  • Självkänsla (känsla av att ”aldrig räcka till”, självhat)

Men med rätt stöd, förståelse och anpassningar kan man med ADHD skapa ett fungerande och meningsfullt liv.

Tips för att hantera ADHD

  1. Dela upp uppgifter i små steg
  2. Använd larm och påminnelser
  3. Prioritera sömn, mat och återhämtning
  4. Motionera
  5. Be om hjälp och stöd

Hjälpmedel och stöd

Från kommunen:
  • Boendestöd
  • Personligt ombud
  • Kontaktperson
  • Daglig verksamhet
På jobbet:
  • Anpassad arbetstid
  • Hjälp med planering och struktur
  • Hjälpmedel via företagshälsovård
  • Arbetsförmedlingens stöd för personer med funktionsnedsättning

Här kan du läsa mer om ADHD på jobbet

Digitala hjälpmedel:
  • Trello, Notion eller Todoist för planering
  • Forest – app som hjälper dig att hålla fokus samt få in återhämtning
  • Brusreducerande hörlurar för lugn i exempelvis öppna kontorslandskap

Samsjuklighet – ADHD och andra diagnoser

ADHD förekommer ofta tillsammans med andra psykiatriska diagnoser, vilket kan påverka både symtom och behandling:

  • Autism Delvis överlappande svårigheter med svårigheter med exempelvis turtagning och sensorisk känslighet.
  • Ångest: Vanligt till följd av stress, prestationskrav och svårigheter att hantera vardagen.
  • Depression: Negativa konsekvenser av en ADHD-diagnos och svårigheter att hantera dessa kan resultera i nedstämdhet.
  • Beroendeproblematik: Förhöjd risk på grund av impulsivitet och behov av stimulans.

Samordnad behandling är ofta nödvändig för att möta individens samlade behov.

ADHD hos kvinnor

ADHD hos kvinnor upptäcks ofta senare i livet, eftersom symtomen kan ta sig mer uttryck internt – som oro, stress och utmattning – snarare än hyperaktivitet.

Många kompenserar länge genom att maskera sina symtom samt att överprestera, vilket kan leda till exempelvis utmattning och ångest.

ADHD hos barn

ADHD hos barn märks ofta genom stark motorisk oro, impulsiva utbrott och svårigheter att koncentrera sig.

Vanliga tecken är att barnet avbryter, har svårt att vänta på sin tur, glömmer instruktioner eller har svårt att slutföra uppgifter.

Hos flickor kan symtomen ta sig mer uttryck internt, exempelvis i form av dagdrömmande. Symtomen kan exempelvis orsaka svårigheter i skolan, utbrott hemma samt låg självkänsla.

Hur Kan Elly Care hjälpa mig?

Om du misstänker att du kan ha ADHD kan du träffa våra läkare och psykologer för utredning och behandling. Kontakta oss idag för mer information om hur vi kan hjälpa dig med en privat utredning och behandling.

Författare: Psykolog Hanna Solstrand
Medicinskt granskad av: Sjuksköterska Malin Ösgård
Senast uppdaterad: 2026-01-15
ADHD-utredning
Undrar du om en ADHD-utredning kan vara rätt för dig? Boka en kostnadsfri NPF-konsultation med våra rådgivare.