• Hem
• >
• Fakta
• >
• ADHD
• >
• ADD-symtom hos barn – checklista

ADD-symtom hos barn – checklista!

Barn med ADD (Attention Deficit Disorder) kan uppvisa en rad olika symtom som främst berör uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter. Dessa presenteras nedan i en checklista.

Alla delar behöver inte föreligga för att få en ADD-diagnos, och flera av nedan symtom kan även föreligga utan att en ADD-diagnos är aktuell.

Vanliga ADD-symtom hos barn:

Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter

Kan ha svårt att koncentrera sig och hålla fokus på en sak i taget.

Blir lätt störd och distraherad av omgivningen.

Kan upplevas som disträ; dagdrömmer och flyter iväg i tankarna.

Kan ha svårt att följa instruktioner i flera led.

Organisatoriska utmaningar

Har svårt att planera och organisera aktiviteter.

Tar lång tid på sig, till exempel att klä på sig på morgonen.

Glömmer ofta nycklar, läxor eller skolböcker.

Kan ha svårt att hålla ordning i sitt rum.

Beteendemässiga symtom

Kan upplevas allmänt trött och sakna initiativkraft eller “inre motor”.

Kan ha svårt att komma igång med och genomföra uppgifter.

Kan ha svårt att hålla eller passa tider.

Skjuter ofta upp viktiga uppgifter och aktiviteter.

Sociala och emotionella aspekter

Verkar inte lyssna när man pratar med barnet.

Kan uppvisa blyghet och tystlåtenhet.

Kan ha svårt att hitta på saker med kompisar.

Kan uppleva ängslighet, oro eller ångest.

Sömnproblem och motoriska symtom

Sömnproblem, framförallt svårigheter att komma till ro och somna på kvällen.

Kan ha svårt att komma upp och igång på morgonen.

Kan ha motoriska svårigheter.

Här kan du göra ett gratis ADD-test för barn

ADD hos barn

ADD hos barn är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som främst påverkar barnets förmåga att reglera sin uppmärksamhet. Till skillnad från ADHD, där överaktivitet och impulsivitet är framträdande, karakteriseras ADD huvudsakligen av svårigheter med koncentration och uppmärksamhet.

Om vi observerar ett barn med ADD, ser vi ofta ett barn som verkar frånvarande eller försjunket i dagdrömmar. I klassrummet kan de ha svårt att följa med i undervisningen, inte för att de inte vill eller inte är intelligenta, utan för att deras hjärna har svårt att filtrera intryck och fokusera på det väsentliga. De kan sitta stilla, men eftersom deras tankar vandrar så har de svårt att ta in all information.

Organisatoriska svårigheter är också vanliga. Barnet kan ofta glömma skolmaterial, tappa bort saker eller ha svårt att hålla ordning. Hemma kan de ha svårt att komma upp på morgonen, klä på sig och äta frukost i tid. Detta beror inte på slarv eller likgiltighet, utan på att deras exekutiva funktioner, som planering och organisering, är påverkade.

Det innebär att barnen kan uppfattas som ”lata” eller omotiverade. I själva verket handlar det ofta om att de har svårt att initiera och slutföra uppgifter. De kan fastna i och skjuta upp saker, inte för att de inte vill, utan för att de har svårt att komma igång eller planera en uppgift.

Socialt kan barn med ADD ibland uppfattas som tillbakadragna eller blyga. De kan ha svårt att följa med i snabba sociala interaktioner och kan därför dra sig undan.

Det är viktigt att förstå att detta inte nödvändigtvis beror på bristande social förmåga, utan snarare på hjärnans svårigheter att processa information.

ADD är alltså inte en brist på vilja eller intelligens, utan ett annorlunda bearbetningssätt i hjärnan som påverkar informationsinhämtning och uppmärksamhetsreglering. Det är viktigt att se bortom yttre beteenden och förstå de underliggande mekanismerna. Med rätt stöd och förståelse kan dessa barn få hjälp att utveckla strategier för att hantera sina utmaningar och blomstra.

Att ha ADD eller ADHD kan förklaras som att leva i en mer intensiv värld, där hjärnan släpper igenom fler sinnesintryck. Alla sinnesintryck blir dessutom starkare, vilket påverkar uppmärksamheten och koncentrationen negativt.

Här kan du läsa vår artikel om ADHD hos barn

Tips till föräldrar med barn som har ADD

Att stödja barn med ADD hemma kräver tålamod, förståelse och tydlig struktur. Här nedan presenteras några effektiva strategier för att hjälpa ditt barn med ADD att hantera vardagen bättre:

Skapa struktur och rutiner:

En förutsägbar och begriplig vardag är avgörande för barn med ADD. Etablera tydliga rutiner för morgon, kväll, måltider, träning och läxläsning. Använd visuella hjälpmedel som en whiteboard där ni ritar eller skriver upp vad som ska göras, eller dagsscheman på papper med text och/eller bilder för att göra dagen mer överskådlig.

Du behöver ligga steget före och vara välplanerad. Detta hjälper i sin tur ditt barn att planera, att veta vad som förväntas vilket minskar stress och förvirring.

Anpassa hemmiljön och skapa en ADD-vänlig miljö genom att:

• Ha bestämda och markerade platser för saker, t.ex. i ditt barns rum, i badrummet och i hallen. Om ditt barn har en egen krok för sin jacka, samt en egen låda för sina vantar och sin mössa, blir de lättare att hitta och svårare att glömma.
• Minimera distraktioner och anpassa miljön efter barnets känslighet för sinnesintryck, kanske kan ljuddämpande hörselkåpor vara ett bra alternativ när hen ska göra vissa uppgifter, såsom läxor eller läsning.
• Använda larm på mobilen, tidtagarur, äggklockor eller timglas för påminnelser, eller för att visualisera tid.

Kommunicera tydligt och stödjande, barn med ADD behöver klar och kortfattad kommunikation:

• Dela upp uppgifter.
• Ge kortfattade, enkla och tydliga uppmaningar steg för steg.
• Använd ett vänligt och lugnt tonfall.
• Förstärk instruktioner med bilder vid behov.
• Be barnet upprepa instruktioner eller uppmaningar för att säkerställa förståelse.

Fokusera på positiv förstärkning:

Uppmuntra och bekräfta det som fungerar och det som ditt barn klarar av, istället för att fokusera på det som inte fungerar. Detta förstärker positiva handlingar och ökar sannolikheten för att de upprepas. Undvik kritik, då det sällan leder till bestående förändring.

Träning och pauser:

Uppmuntra träning i alla former, det är suveränt för vår växande och utvecklande hjärna. Gärna tillsammans med någon man tycker om, utomhus, i naturen och i dagsljus. Vi behöver också hjälpa vårt barn att ta pauser och vila, det kan minska stress.

Stöd sömn och vila:

Etablera goda nedvarvningsrutiner på kvällen, samt goda sömnrutiner, då många barn med ADD har sömnproblem. Att ha samma tider för läggning och väckning brukar vara hjälpsamt.

Att ta en dusch, byta om till pyjamas, borsta tänderna och sedan läsa en stund, ihop eller själv, är ett bra sätt att hjälpa hjärnan komma ned i varv. Se till att ha mörkt, och svalt i sovrummet och skapa en lugn miljö där ditt barn är tryggt. Håll en konsekvent kvällsrutin och förklara vikten av goda vanor, särskilt för tonåringar.

Hjälp med läxläsning och organisation – Många barn med ADD behöver extra stöd med skolarbetet:

• Sitt med barnet under läxläsningen för att hjälpa till att styra uppmärksamheten.
• Gör en gemensam plan – gärna på en whiteboard.
• Se till att ta pauser och minska andra distraktioner.
• Använd belöningar för att motivera, t.ex. ”först matte, sedan xx” (någon aktivitet som ditt barn uppskattar).
• Samarbeta med skolan kring planering av läxor.

Glöm inte att ta hand om dig själv!

Kom ihåg att även du som förälder behöver stöd och vila. Acceptera att ditt barn har särskilda behov och var inte för hård mot dig själv. Sök stöd från din familj, en vän, en psykolog eller andra föräldrar i liknande situationer när det behövs.

Genom att implementera och utveckla dessa strategier kan du skapa en mer stödjande hemmiljö för ditt barn, vilket i sin tur kan leda till mindre stress, färre konflikter och en mer harmonisk vardag för hela familjen.

Hur skiljer sig ADD mellan flickor och pojkar?

ADD är samma tillstånd hos flickor som hos pojkar, men deras symtom och svårigheter visar sig ofta på olika sätt. Orsakerna till könsskillnaderna är inte helt klarlagda, förmodligen beror det på både biologiska, sociala och kulturella faktorer.

Även om ADD (Attention Deficit Disorder) generellt karakteriseras av uppmärksamhetsproblem utan hyperaktivitet, finns det vissa symtom som tenderar att vara mer framträdande hos pojkar och andra hos flickor:

Utåtriktade beteenden: Pojkar med ADD är mer benägna att uppvisa externaliserade beteenden jämfört med flickor. Detta kan inkludera:

• Mer utåtagerande beteenden och fler problem med uppförande.
• Svårare att sitta still, även om det inte är lika uttalat som vid ADHD.
• Mer benägna att pilla på saker eller röra sig oroligt.

Internalisering: Flickor är mer benägna att internalisera sina symtom, och upplever oftare ångest, depression och en låg självkänsla.

Uppmärksamhetsproblem: Även om uppmärksamhetsproblem är gemensamma för både pojkar och flickor med ADD, kan de ta sig olika uttryck:

• Pojkar kan vara mer öppet distraherade och göra ogenomtänkta misstag.
• De kan ha svårare att följa instruktioner, särskilt i flera led.

Sociala aspekter och kompensationsstrategier:

• Flickor är ofta bättre på att anpassa sig socialt och ”passa in”, vilket kan dölja deras underliggande ADD-symtom. De kompenserar för sina svårigheter i skolan, vilket kan göra att de är helt slut och bryter ihop när de kommer hem.
• Flickors ADD-symtom tolkas ofta som personlighetsdrag snarare än som symtom på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
• I sociala sammanhang kan pojkar med ADD ha svårare att hitta på saker med kompisar.

Det är viktigt att notera att dessa skillnader är generella tendenser och att varje individ med ADD är unik. Pojkars symtom är ofta mer synliga, vilket kan leda till tidigare upptäckt och diagnos jämfört med flickor.

ADD hos flickor underdiagnostiseras eller upptäcks senare, vilket kan leda till allvarligare konsekvenser för deras psykiska hälsa och skolprestationer på lång sikt. Det försenar och försvårar deras möjligheter att få rätt stöd och insatser i tid.

Läs vår artikel om ADD-symtom hos flickor och tjejer

Hur behandlas barn med ADD?

Barn med ADD kan få hjälp både av terapi och av medicinering, beroende på hur allvarliga problem och utmaningar som föreligger.

Varje barn är unikt och hänsyn måste tas till det enskilda barnet. Symtomen kan variera i både intensitet och hur de visar sig, och dessutom kan samexisterande tillstånd, som ångest eller inlärningssvårigheter, komplicera bilden. Därför är en grundlig utredning och en individuellt anpassad behandlingsplan avgörande.

Psykologisk behandling

När både barnet och vi förstår vilka specifika utmaningar barnet har kan vi tillsammans hitta strategier för att lösa dem i vardagen. Psykologer kan arbeta med både föräldrar och barn, tillsammans eller enskilt, beroende på barnets ålder. Det är också viktigt att involvera förskola eller skola.

Medicinering

Medicinering består ofta av centralstimulerande medicin som hjälper barnet med koncentrationsförmåga och fokus. Medicin skrivs ut av en psykiater, en läkare, efter noggrann utredning. Medicinen prövas ut och följs upp under en längre tid.

ADD – utredning och diagnos

Om du misstänker att ditt barn lider av ADD rekommenderar vi att du tar kontakt med BVC, barnets förskola, skola eller en privat mottagning som kan genomföra en utredning.

Utredningen görs främst av läkare och psykolog, och kompletterande bedömningar kan även göras av specialpedagog, arbetsterapeut eller logoped. För att få en ADD-diagnos måste problemen vara globala, dvs förekomma i minst två olika miljöer, till exempel både i hemmet och i skolan.

Problemen skall ha börjat visa sig före 12 års ålder, ha funnits under minst ett halvår och de ska dessutom medföra betydande störningar eller en tydlig försämring av barnets funktionsförmåga i vardagen.

Diagnoskriterierna för ADD är stränga. Det är för att normala variationer i barns utveckling inte ska betraktas som en funktionsnedsättning. Diagnosen brukar ställas tidigast från 4 till 6 års ålder. Utredningen uppmärksammar hur barnet fungerar i vardagen och både styrkor och svagheter lyfts, samt om det finns andra problem.
 
Vid en utredning brukar följande delar ingå:

• Intervju med föräldrarna kring symtom, barnets utveckling och hur det fungerar i sin vardag
• Samtal med barnet
• Kartläggning av hur barnet fungerar i sin förskola/skola
• Psykologisk utredning som bedömer barnets kognitiva funktionsnivå
• Medicinsk undersökning

Denna information sammanställs sedan till en samlad bedömning och ett skriftligt utlåtande. Återkoppling sker till föräldrarna och beroende på barnets ålder, till barnet själv, samt, om föräldrarna vill, även till personal på barnets förskola/skola.

Hos Elly care kan du göra en privat ADD-utredning för barn och även få stöd och hjälp under tiden för att du och ditt barn ska må bättre på både kort och långsikt.

Källor:
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/adhd/
https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/neuropsykiatriska-tillstand-adhddamp/
https://www.vardochinsats.se/adhd/om-tillstaandet/adhd-hos-flickor-och-kvinnor/