Har du varit patient hos psykiatrispecialisterna? Vi hjälper dig här!

Gratis konsultation
1 min läsning

    ADHD hos barn kan yttra sig på många sätt beroende på ålder, personlighet och kön, och symtomen intensifieras ofta när kraven ökar. En checklista över vanliga symtom i olika åldersgrupper kan hjälpa föräldrar att identifiera potentiella tecken på ADHD, men en professionell utredning är nödvändig för diagnos.

    ADHD hos barn – checklista symtom

    ADHD hos barn kan ta många olika uttryck och är lätt att missa, särskilt hos flickor och yngre barn. En checklista över åldersspecifika symtom hjälper föräldrar att känna igen potentiella tecken på ADHD.

    Författare Hanna Solstrand

    Checklista med vanliga symtom på ADHD
    hos barn – 20 vanliga symtom

    Många föräldrar kan se potentiella symtom på ADHD hos sina barn och undrar om det kan vara så att deras barn skulle kunna ha ADHD. Symtom på ADHD kan se olika ut beroende på barnets ålder, mognadsnivå samt olika förutsättningar, exempelvis vilken skolmiljö barnet vistas i.

    Dessutom kan dessa ta sig olika uttryck utifrån barnets kön eller personlighet. Varje barn är unikt och ADHD kan visa sig på många olika sätt.

    Samtidigt finns det vissa symtom som är vanligare och som kan ge en fingervisning kring huruvida barnet skulle kunna ha ADHD eller inte. I checklistan nedan har vi sammanställt 20 vanliga symtom hos barn med ADHD, som kan hjälpa dig att bättre förstå om ditt barn visar tecken på diagnosen.

    Symtomen delas in efter olika åldersgrupper för att ge en bättre bild av hur ADHD kan yttra sig i olika faser av barnets utveckling. Indelningen baseras på skolåldrar, exempelvis när barnet går i förskolan eller när ungdomen börjar gymnasiet.

    Detta beror på att symtomen ofta förändras över tid, särskilt när krav och förväntningar på barnet ökar med åldern. Vid skolövergångar är det vanligt att symtomen blir mer intensiva eller tar sig nya uttryck.

    Gör vårat gratis ADHD-test för barn

    Symtom på ADHD hos barn i olika åldrar

    För att ställa diagnosen ADHD krävs att barnet uppfyller kriterierna för flera symtom på ADHD inom områdena ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.

    Dessutom behöver man visa på att barnets symtom leder till en negativ funktionspåverkan inom flera områden, exempelvis i skolan, med kompisar och hemma. Symtomen behöver även inte bättre kunna förklaras av andra omständigheter, exempelvis annan psykisk ohälsa, för att en diagnos ska kunna ställas.

    Här listar vi inte symtom som krävs för att barnet ska få en ADHD-diagnos, utan vanliga sätt som symtomen på ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet kan ta sig uttryck för barn i olika åldrar. För att ställa en ADHD-diagnos krävs en utredning som genomförs av en läkare och psykolog.

    ADHD hos barn 1–5 år

    Hos yngre barn kan ADHD-symtom ibland förväxlas med vanligt småbarnsbeteende, men vissa beteenden kan sticka ut:

    • Ständig rörelse: Barnet har svårt att sitta still, springer, hoppar eller klättrar utan att kunna kontrollera det.
    • Svårt att vänta på sin tur: Barnet har svårt att vänta på att andra ska bli klara eller får snabbt utbrott om något tar för lång tid.
    • Ouppmärksamhet vid lek: Byter ständigt lek eller aktiviteter utan att fullfölja dem.
    • Impulsivitet: Tar saker utan att fråga eller gör saker utan att tänka på konsekvenserna, som att klättra på farliga ställen.

    ADHD hos barn 6–9 år

    När barnet börjar lågstadiet blir ADHD-symtomen ofta mer märkbara eftersom omgivningen ställer större krav på fokus och självkontroll.

    • Svårt att följa instruktioner: Barnet kan inte komma ihåg eller fullfölja enkla instruktioner, exempelvis att plocka upp sina leksaker eller göra läxor.
    • Distraheras lätt av omgivningen: Barnet blir snabbt avbrutet av ljud, rörelser eller andra saker i omgivningen.
    • Pratar över andra: Har svårt att vänta på sin tur i samtal och avbryter ofta vuxna eller andra barn.
    • Problem med att avsluta uppgifter: Påbörjar aktiviteter, som skoluppgifter eller sysslor, men slutför dem inte på grund av bristande fokus.

    ADHD hos barn 10–12 år

    Under mellanstadieåldern ökar kraven på självständighet och förmågan att planera, vilket gör att vissa symtom kan bli tydligare.

    • Lätt att bli distraherad i skolan: Barnet har svårt att fokusera på skolarbete och blir lätt distraherat av andra saker i klassrummet.
    • Impulsiva beslut: Barnet säger saker utan att tänka efter och kan göra saker som skapar problem i sociala sammanhang.
    • Svårigheter att organisera sig: Missar läxor, tappar bort material eller glömmer viktiga saker, vilket kan leda till försämrade skolresultat och konflikter.
    • Dålig tidsuppfattning: Barnet har svårt att hålla reda på tiden och missar ofta deadlines för uppgifter eller andra åtaganden.

    ADHD hos tonåringar 16–18 år

    Hos tonåringar som närmar sig vuxen ålder kan utmaningarna bli ännu mer påtagliga i och med att krav på ansvarstagande, självständighet och beslutsfattande ökar.

    • Svårigheter att planera och organisera: Tonåringen kan ha problem med att planera och genomföra långsiktiga projekt eller hålla koll på sina skoluppgifter.
    • Dålig tidsuppfattning och tidshantering: Har svårt att hinna med sina åtaganden och riskerar att missa viktiga deadlines.
    • Känslomässig instabilitet: Tonåringen kan vara väldigt känslomässig, till exempel genom plötsliga utbrott av ilska eller gråt utan tydlig anledning.
    • Svårt att fatta beslut: Det kan vara svårt för tonåringen att fatta beslut, vare sig det handlar om vardagliga val eller större livsbeslut, vilket leder till ångest och osäkerhet.

    Denna lista ger en översikt över de vanligaste symtomen på ADHD hos barn och ungdomar. Det är viktigt att komma ihåg att varje barn är individuellt och symtomen kan variera. Det kan vara knepigt att skilja vad som är symtom på ADHD från vad som är en del av barnets mognad och utveckling.

    Det kan även finnas andra faktorer som orsakar symtomen, såsom skolförhållanden alternativt annan psykisk ohälsa eller fysisk ohälsa. För att få en korrekt diagnos och behandlingsplan är det nödvändigt att ta kontakt med en läkare och psykolog för en professionell bedömning.

    Läs mer om ADHD utredning för barn

    ADHD hos barn

    Att få en diagnos kan vara omtumlande, kanske upplever ditt barn att det är jobbigt att inte vara som alla andra. Samtidigt kan en diagnos komma som en förklaring på varför vissa saker i livet är svåra, vilket kan upplevas som en lättnad. Det kan uppstå många olika känslor när ett barn får en diagnos.

    Om man har ett barn i sin närhet som fått diagnosen ADHD kan det därför vara bra att vara beredd på barnets reaktion på sin diagnos. Det kan som vuxen vara bra att tänka på vad ens barn behöver för att må så bra som möjligt. Särskilt barn med ADHD mår bra av att vistas i miljöer där det finns tydlighet och lugn och ro.

    Det kan därför vara bra att försöka skapa en miljö för sitt barn med tydlig struktur utan onödiga distraktioner. Det här är inte alltid helt lätt att skapa som förälder. Ibland kan man behöva stöd utifrån från professionella eller personal på skolan.

    Kärnsymtomen vid ADHD är:

    • Uppmärksamhet: Barnet har svårt att bibehålla sitt fokus, tenderar att glömma bort saker och kan zona ut/dagdrömma.
    • Hyperaktivitet: Barnet uppfattas som rastlös och/eller otålig. Barnets energinivåer kan pendla mycket under dagen, exempelvis från intensiv aktivitet till att barnet kraschar.
    • Impulsivitet: Barnet har svårt att tänka efter innan den agerar. Barnet kan agera utifrån starka känslor och hamna i konflikter eller agera på ett sätt som blir farligt.

    Vanliga frågor om ADHD hos barn

    Visa alla

    ADHD innebär att symtomen är intensiva, förekommer i flera miljöer (hem, skola, fritid) och påverkar barnets dagliga funktionering. Livliga barn kan fokusera när de är motiverade, medan barn med ADHD har svårare att kontrollera sin uppmärksamhet och impulser även när de vill. En professionell utredning av läkare och psykolog är nödvändig för att ställa diagnos.

    Ja, flickor visar ofta mer dolda symtom än pojkar – till exempel drömmar sig bort i stället för att vara rastlös, vilket gör att symtomen lätt missas. Pojkar uppvisar oftare tydligare hyperaktivitet och impulsivitet. Båda könen kan ha svårt att fokusera och organisera sig, men uttrycken kan skilja sig markant.

    Symtomen finns ofta redan hos små barn, men blir mest märkbara när kraven ökar – ofta när barnet börjar förskoleklass eller lågstadiet. Vid skolövergångar intensifieras symtomen ofta eftersom fokus, självkontroll och organisationsförmåga blir större krav. Varje barn utvecklas i sin takt, så tidpunkten kan variera.

    ADD (Attention Deficit Disorder) är en äldre beteckning för ADHD utan hyperaktivitet – alltså när barnet har svårt att fokusera och är ouppmärksamt, men inte är rastlöst. ADHD är den moderna termen som täcker både varianter: med hyperaktivitet/impulsivitet eller utan. Båda är behandlingsbara och kräver professionell utredning.

    Ja, symtomen utvecklas och förändras ofta med åldern. Små barn kan visa frenetisk rörelse, medan äldre barn mer visar fokusproblem och svårigheter med organisation. Vissa symtom kan bli mindre märkbara när barnet lär sig kompensationsstrategier, men ADHD som sådan försvinner inte utan kan fortsätta in i vuxenlivet.

    Börja med att dokumentera symtomen – när de förekommer, hur ofta och i vilka situationer. Prata med barnets lärare och fritidspedagoger för att få deras perspektiv. Kontakta sedan din läkare eller en ADHD-specialist för en professionell utredning, som är det första steget mot diagnos och lämplig stöd.

    Behöver du stöd eller har en fråga?

    Vi har psykologer redo att hjälpa dig.

    Skillnader avseende symtom på ADHD mellan flickor och pojkar

    Det är vanligare att pojkar diagnostiseras med ADHD än flickor. Hos pojkar så kan symtomen på ADHD ta sig uttryck på ett sätt som enklare kan uppfattas av omgivningen, exempelvis att de är i konstant rörelse eller hamnar i konflikter.

    Hos flickor kan ADHD-symtomen ta sig uttryck i form av ångest eller nedstämdhet, vilket kan göra att flickor i lägre utsträckning utreds för ADHD. Att veta om den här skillnaden är viktig för att se hur just de svårigheter som ditt barn upplever kan vara tecken på ADHD.

    Skillnaden mellan ADHD och ADD

    ADHD innebär att barnet har svårigheter med både ouppmärksamhet och hyperaktivitet, medan ADD innebär att barnet framförallt har svårigheter med ouppmärksamhet.

    Dessa svårigheter kan ta sig uttryck i form av att barnet lätt glömmer eller tappar bort saker eller att barnet drömmer sig bort. Barn med ADD har också svårigheter med hyperaktivitet, men deras svårigheter med ouppmärksamhet är tydligare än hyperaktivitetssvårigheterna.

    Att vara förälder till ett barn med ADHD

    Föräldraskapet i sig kan vara en utmaning för många, och när man har ett barn med ADHD kan det ibland kännas ännu svårare. Barn med ADHD kan ha svårt att följa regler, sitta stilla och hålla fokus, vilket kan skapa frustration både för barnet och föräldrarna.

    Många föräldrar uttrycker att de känner sig utmattade, missförstådda eller osäkra på hur de bäst kan stödja sitt barn. Att hantera ett barn med ADHD kan också innebära en konstant känsla av att behöva vara alert och flexibel, vilket kan vara både mentalt och fysiskt krävande.

    Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om det finns många utmaningar, kan ADHD också ge positiva egenskaper. Barn med ADHD är ofta väldigt kreativa och energiska, vilket kan leda till att de har innovativa lösningar på problem och har många idéer.

    Genom att förstå och anpassa sig till sitt barns behov kan föräldrar bidra till att barnet utvecklar sina styrkor och hittar strategier för att hantera sina svårigheter.

    För många föräldrar är det en balansgång att ge det stöd som behövs för att hjälpa sitt barn att må bra och utvecklas, samtidigt som man hanterar själv hanterar de dagliga utmaningarna som det kan innebära att ha ett barn med ADHD.

    Därför är det också viktigt att föräldrar söker stöd för sig själva. Att hitta egna sätt att hantera stress och få stöd från andra, såsom vänner, familj eller personer i vården, kan göra en stor skillnad. Föräldrar kan också behöva ta tid för sig själva, för att kunna återhämta sig och ge sitt bästa till både sitt barn och sig själva.

    Stöd från professionella, såsom psykologer eller pedagoger, kan vara en viktig del av att hitta rätt verktyg och metoder för att underlätta vardagen. Det finns också många stödgrupper och nätverk där föräldrar kan dela erfarenheter och få råd från andra som befinner sig i samma situation, såsom Riksförbundet Attention.

    Genom att både ta hand om sig själv och sitt barn kan föräldrar känna sig mer rustade att möta de utmaningar som ADHD kan innebära och samtidigt främja barnets utveckling och välmående.

    Tips till föräldrar som har barn med ADHD

    • Ge tydliga och enkla instruktioner: Barn med ADHD kan ha svårt att följa instruktioner, även de som verkar enkla. Till exempel, om du ber ditt barn att städa sitt rum, kanske de börjar städa ett område och sedan snabbt byter till något annat som känns mer intressant.

      Det kan också hända att barnet skjuter upp uppgiften och du som förälder behöver uppmuntra barnet mycket för att den ska påbörja uppgiften.

      Bestäm en tid för när uppgiften ska genomföras och förtydliga uppgiften som barnet ska genomföra. För att göra uppgiften tydligare och mer görbar för barnet så kan du bryta ner den i mindre steg. Tydliga instruktioner som sätts upp steg för steg fungerar generellt bättre för barn med ADHD.

      Exempelvis så kan du istället för att säga ”Städa ditt rum”, börja med att säga ”Lägg ditt lego i lådan”, för att sedan säga ”Lägg tillbaka böckerna i bokhyllan”, och till slut ”Bädda sängen”. Prova att gör aktiviteten tillsammans med barnet och prova att göra uppgiften roligare, exempelvis genom att göra det till en tävling där ni tävlar om vem som kan plocka in sina legobitar först.

      Ni kan även ha någon musik eller ljudbok som barnet gillar i bakgrunden. Att skapa en lista dessa steg och bocka av dem tillsammans kan också hjälpa barnet att känna sig mer organiserat och öka chansen att uppgiften genomförs.

    • Använd visuella hjälpmedel: Barn med ADHD har ofta svårt att hålla information i huvudet. Du kanske har märkt att de lätt glömmer saker som du just har sagt. För att underlätta för barnet att minnas kan du skapa listor, scheman och bilder som påminnelser.

      Till exempel kan du skapa ett schema med bilder – en bild på en säng vid läggdags och en bild på ett bord vid matdags.  Ha schemat synligt så barnet kan följa det och påminnas om vad som ska göras. Barn med ADHD tar ofta till sig bilder lättare än text.

    • Skapa rutiner och förutsägbarhet i vardagen: Barn med ADHD trivs ofta bäst när deras vardag är strukturerad och förutsägbar. Detta hjälper dem att känna sig trygga och minska stressen. Försök att ha en daglig rutin med fasta tider för aktiviteter som måltider, lek och läggdags. Ju mer konsekvent rutinerna är, desto lättare blir det för barnet att förstå vad som förväntas av den.

    • Planera in tid för aktivitet och återhämtning: Dagarna med ett barn som har ADHD kan vara intensiva. För att hålla balansen mellan aktivitet och återhämtning är det viktigt att planera in tid för både fysisk aktivitet och vila.

      Rörelse kan vara väldigt återhämtande för barn med ADHD och hjälper dem att fokusera bättre. Ta gärna pauser under dagen för att leka ute, ta en promenad eller göra någon annan aktivitet som barnet tycker om.

    Som förälder till ett barn med ADHD kan det vara lätt att glömma bort sig själv, men det är viktigt att hitta sätt att få tid för återhämtning. Genom att ta hand om din egen hälsa och välmående kan du bättre stödja ditt barn.

    Det kan handla om små saker som att ta en promenad, läsa en bok, eller be om hjälp från släkt, vänner eller grannar för att få en paus. Att skapa tid för återhämtning hjälper dig i din roll som förälder.

    Att hantera raseriutbrott hos barn med ADHD

    Raseriutbrott är vanliga hos barn med ADHD, särskilt när de inte kan hantera sina känslor eller när något inte går som de vill. Det kan vara en utmaning som förälder att hantera dessa utbrott, men det finns strategier som kan hjälpa.

    Förstå triggers: Att förstå när, var och hur ditt barn blir arg kan hjälpa er att föregå situationer där det finns risk för raseriutbrott. Du som förälder har väldigt god insikt kring hur ditt barn fungerar och vad som kan trigga känsloutbrott hos ditt barn.

    Någonting du kan göra är att föregå utbrotten, exempelvis om tandborstning är något som gör ditt barn upprörd så kan du förbereda barnet innan tandborstning. Låt barnet veta att om en stund så ska ni borsta tänderna och att det är viktigt för att inte få hål i tänderna. Om barnet börjar bli upprörd, pröva strategierna nedan.

    Försök hitta lite lugn hos dig själv: Först och främst är det viktigt att försöka förbli lugn själv. Om du höjer rösten eller blir arg, kan det förstärka barnets känslor. Försök att ta ett steg tillbaka och ge barnet ett utrymme att lugna ner sig.

    Hjälp barnet att reglera sina känslor: Ofta kan utbrott orsakas av frustration över att inte kunna kommunicera sina behov, eller överväldigande känslor av att inte kunna hinna med i tempot. I dessa fall kan du hjälpa barnet att uttrycka sina känslor på ett annat sätt, till exempel genom att validera barnets känslor genom att säga ”Jag hör att du är väldigt upprörd nu och ledsen över att du inte fick leka mer med bilar just nu.

    Nu ska vi gå och lägga oss för jag ser också att du är väldigt trött.”. Försök att undvika att gå in och argumentera med barnet. Ditt barn lär sig att reglera sina känslor och vid ADHD kan detta vara ännu svårare att lära sig än för barn utan ADHD. Pröva er fram med vad som fungerar för er och sök hjälp eller stöd om det blir övermäktigt.

    Ha en ”lugn plats” för barnet: En annan effektiv strategi är att skapa en ”lugn plats” – en särskild del av ett rum eller en plats där barnet kan gå för att lugna ner sig när de känner ilska eller frustration. Det kan exempelvis vara en myshörna med kuddar och leksaker. Genom att ha en plats som barnet känner sig trygg i och som är kopplad till lugn, kan de lättare ta sig tid att återfå kontrollen över sina känslor.

    Guida barnet till fysisk aktivitet: I andra situationer kan det vara till hjälp att använda en fysisk aktivitet för att bryta känslomönstret. Barn med ADHD har svårt att reglera sin energi och det kan uttrycka sig i starka känslor.

    Att gå ut och springa en kort sträcka eller använda en hoppmatta kan vara ett bra sätt att få ut överskottsenergi och samtidigt hjälpa barnet att hantera sina känslor på ett konstruktivt sätt.

    Genom att använda dessa strategier kan du minska risken för utbrott och ge ditt barn de verktyg de behöver för att hantera sina känslor på ett hälsosamt sätt.

    Att ha ADHD och gå i skolan

    Att vara barn med ADHD innebär ofta speciella utmaningar i skolan. Svårigheter med koncentration, hyperaktivitet och impulskontroll kan leda till konsekvenser såsom skolvägran, att barnet inte klarar sig i skolan eller att barnet hamnar i konflikter med andra barn.

    Hjälpmedel och rätt till stöd

    Barn med ADHD har rätt till anpassningar i skolan som hjälper dem att hantera sina svårigheter. Det är viktigt att föräldrar och lärare samarbetar för att säkerställa att barnet får rätt stöd.

    Rektorn på ditt barns är den som har ansvar över att extra anpassningar och särskilt stöd sätts in om ditt barn har behov av dessa. Här är några exempel på stöd som kan erbjudas:

    • Extra anpassningar: Om barnet har svårt att klara kunskapsmålen, kan extra anpassningar sättas in. Detta kan inkludera hjälp med att planera och strukturera arbetsuppgifter, extra tid för prov eller andra stödåtgärder som läraren ansvarar för.
    • Särskilt stöd: Om extra anpassningar inte räcker, kan en utredning göras för att ta reda på om barnet behöver särskilt stöd. Detta kan innebära tillgång till en elevassistent, undervisning i mindre grupp eller andra former av anpassad undervisning.

    Stöd och hjälp för föräldrar till barn med ADHD

    Föräldrar till barn med ADHD kan känna sig överväldigade och utmattade. Därför finns det olika former av stöd som kan hjälpa föräldrar att hantera sina egna utmaningar och ge det bästa möjliga stödet till sitt barn.

    • Omvårdnadsbidrag: Föräldrar kan ha rätt till ekonomiskt stöd för att täcka merkostnader för vård och omsorg av barnet. Ansökan sker via Försäkringskassan.
    • Tillfällig föräldrapenning: Föräldrar kan också få ekonomiskt stöd vid vård av ett sjukt barn eller om barnet behöver extra stöd under en period. Ansökan sker via Försäkringskassan.
    • LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade): LSS ger möjlighet till särskilda insatser för föräldrar och barn med ADHD för att underlätta deras vardag och sociala aktiviteter. Ansökan sker via Socialstyrelsen i er kommun.

    Behandling av barn med ADHD

    Behandling av barn med ADHD kan ske på flera sätt, beroende på barnets behov och symtom. Några behandlingsalternativ är:

    • Psykologisk behandling: Till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) för att hjälpa barnet att hantera sina känslor, impulser och förbättra sin koncentration. Barnet och ni föräldrar kan även få stöd och råd kring hur ni kan planera upp barnets vardag och skapa strategier samt rutiner för att barnet ska fungera så bra den kan.
    • Läkemedelsbehandling: Vid behov kan läkemedel hjälpa till att minska symtom som svårigheter med uppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet.
    • Utbildningar om ADHD: Genom utbildning om ADHD kan både barnet och föräldrarna få en bättre förståelse för vad ADHD innebär och lära sig strategier för att hantera det på bästa sätt. Dessa utbildningar finns exempelvis inom Habiliteringen, både digitalt och på plats.

    ADHD-mediciner till barn

    Barn som fått en ADHD-diagnos kan få medicin. Behandling med medicin är inte botande, men kan lindra symtomen. I Sverige finns det flera olika godkända ADHD-mediciner för barn. Medicinerna gör att det blir lättare att hålla koncentrationen, att känna sig mindre rastlös och att känna sig lugnare.

    Här kan du få mer information om ADHD-medicin

    Professionell ADHD-utredning för barn

    Hos Ellycare erbjuder vi snabb och tillgänglig ADHD-utredning för barn, oavsett var i Sverige du befinner dig. Vår personal kan hjälpa dig att förstå barnets symtom, genomföra professionell utredning och skapa en individuell behandlingsplan. Boka en kostnadsfri konsultation för att diskutera barnets behov och hur vi kan stödja er familj.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. https://www.adhdivarden.se/amnen/artiklar/farmakologisk-behandling-for-barn-och-ungdomar
    2. https://attention.se/
    3. https://attention.se/wp-content/uploads/2021/02/skola_skrift_skolguiden.pdf
    4. https://www.forsakringskassan.se/privatperson/funktionsnedsattning/om-ditt-barn-har-en-funktionsnedsattning
    5. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2024-3-8958.pdf