Flickor med ADHD är ofta underdiagnostiserade eftersom deras symtom skiljer sig från pojkars – de uppvisar ofta mer inåtvända tecken som dagdrömmar, uppmärksamhetsproblem och social anpassning. Utan diagnos kämpar många flickor onödigt mycket i skolan och relationer.
ADHD hos flickor och unga tjejer
ADHD är ungefär lika vanligt hos flickor som hos pojkar, men flickor upptäcks betydligt mer sällan och får ofta sin diagnos flera år senare. Hos flickor visar sig svårigheterna oftare som inåtvänd uppmärksamhetsbrist än som stökig överaktivitet, vilket gör att de lätt missas i både skola och vård. Den här artikeln förklarar hur ADHD tar sig uttryck hos flickor, varför de uppmärksammas så sent och vad som hjälper när de väl får rätt stöd.
10 vanliga ADHD-symtom hos flickor och tjejer
De vanligaste symtomen hos flickor handlar om uppmärksamhet snarare än om tydlig hyperaktivitet och impulsivitet. Många flickor med ADHD har svårt att hålla fokus, tappar lätt tråden och blir distraherade, samtidigt som de sällan stör klassrummet på ett sätt som väcker uppmärksamhet.
Lista över vanliga symtom:
Brister i uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet
Flickor och tjejer kan naturligtvis uppvisa “klassiska” ADHD symtom. Det kan vara svårt att hålla reda på tider, att fokusera och att planera. Det gör att det kan vara svårt att hålla reda på tider, nycklar, pengar, skoluppgifter och böcker.
En flicka kan naturligtvis vara överaktiv och kan ha svårt för att sitta still, men hon fastnar kanske oftare i att sitta och pilla på saker, bita sig på naglarna eller prata högt och mycket.
Distraktion och dagdrömmar
Flickor kan uppvisa mer inåtvända symptom som dagdrömmande och svårigheter med uppmärksamhet. Att de är lättdistraherade, och har svårt att rikta sitt fokus, gör att de ofta kan drömma sig bort istället för att vara aktiva i sin omgivning. Detta beteende kan riskera tolkas som en brist på intresse.
Inre rastlöshet
Flickor kan uppleva en hög nivå av inre rastlöshet som visar sig i form av ångest eller oro, eller en känsla av nervositet.
Låg självkänsla och undvikande
Flickor med ADHD kan ha en negativ självuppfattning och känna sig otillräckliga jämfört med sina jämnåriga. De kan uppleva svårigheter med både självförtroende och självkänsla delvis på grund av hur deras mer inåtvända symtom och beteenden uppfattas av andra.
Det här kan leda till ett undvikande beteende som gör att de undviker uppgifter eller aktiviteter där de inte tror att de kan lyckas, vilket kan leda till ytterligare problem med självförtroendet.
Sociala svårigheter
Tjejer med ADHD kan ha svårt att knyta an till andra, känna sig utanför eller ha problem med att förstå sociala signaler. Flickor som lider av ADHD har generellt färre kamrater, har svårare att fördjupa relationer och behålla vänner, hamnar oftare i konflikter och blir oftare mobbade.
Svårigheter i skolarbetet
När kraven och skolarbetet ökar och andelen självständigt arbete i skolan blir större, får elever med ADHD det svårare, så är det ofta även för flickor och unga tjejer.
Lätt att bli överväldigad
Flickor med ADHD kan snabbt känna sig överväldigade av krav, både i skolan och i sociala situationer.
Känslomässiga utbrott
Inåtvända känslor kan leda till utbrott av frustration eller tårar, särskilt när flickor känner sig överväldigade. På grund av sociala normer kan det hända att flickor gör “allt” för att hålla ihop utåt och “bryter ihop” mer hemma.
Social påverkan
Flickor kan känna stor press att anpassa sig socialt och försöka följa normer, ett exempel beskrivs i punkten ovan, vilket kan göra att deras symptom blir mindre synliga, eller verkar mindre besvärande.
De kan också uppleva mer krav kring att bete sig socialt accepterat.
Psykisk ohälsa
i form av ångest eller nedstämdhet är också vanligt förekommande symtom, som egentligen inte är ett tecken på ADHD, men som kan bli en negativ konsekvens om inte grundproblemet uppmärksammas.
Varför flickor missas och får diagnos sent
Flickor missas för att deras svårigheter oftare tolkas som personlighetsdrag än som symtom. Skolan lägger i regel märke till de barn som stör, och eftersom flickor med ADHD sällan är utagerande passerar de under radarn. En tyst flicka som dagdrömmer uppfattas som lite disträ, inte som någon som behöver utredas.
Föräldrar ser ofta tecken som skolan missar. Hemma kan samma flicka visa starka känsloreaktioner, ha svårt att varva ner och sova, och kämpa med relationer till kompisar. Det är inte ovanligt att hon håller ihop fasaden hela skoldagen och sedan rasar när hon kommer hem.
Hjälp söks ofta först när kraven ökar, typiskt på högstadiet eller ännu senare, när det inte längre går att kompensera. Då bär många redan på en lång rad upplevda misslyckanden som tär på självkänslan. Flickor och kvinnor får i genomsnitt sin ADHD-diagnos flera år senare än pojkar och män (Vård och insats).
När diagnosen väl ställs är det vanligast med ADHD med huvudsakligen ouppmärksam form, det vill säga ADHD utan tydlig överaktivitet och impulsivitet. Den varianten kallas ibland ADD, även om det begreppet inte längre används i de officiella diagnossystemen.
Tips till föräldrar som har en dotter med ADHD-diagnos
Naturligtvis är varje barn unikt och vi måste anpassa hur vi bemöter våra barn utifrån deras specifika behov och utmaningar. Att vara förälder eller anhörig till en dotter eller tjej med ADHD kan vara utmanande men också givande.
Här nedan följer en lista med förslag som vi hoppas är hjälpsamma:
Läs på
Lär dig mer om ADHD för flickor och unga tjejer. Ju mer du vet, desto bättre kan du förstå och stödja din dotter.
Prata tillsammans
Försök att ha en öppen kommunikation så att ni kan prata om det som är jobbigt. Försök hjälpa henne att beskriva vad som blir jobbigt och också prata om vilka beteenden som kan vara hjälpsamma.
Skapa en strukturerad miljö
Rutiner kan hjälpa din dotter att känna sig tryggare. Försök att ha ett dagligt schema för skola, läxor, vilotid och fritid. Gärna tydligt på en whiteboard hemma som beskriver vad som ska göras – antingen med bilder eller ord.
Påminnelselarm på telefon eller annan klocka hemma kan också vara hjälpsamt.
Dela upp uppgifter eller rutiner
Att få uppgifter förklarade eller uppdelade i mindre delar kan vara hjälpsamt och även här kan en whiteboard med en lista eller bilder hjälp. Tex vad gäller morgon- eller kvällsrutiner.
Utred vid behov
Om du eller din dotter känner igen symtomen och tror att hon lider av ADHD är det viktigt att ta kontakt med vården och skolan för att utreda vidare och få hjälp med att anpassa så att vardagen fungerar så väl som möjligt.
Var tydlig i din kommunikation
Använd korta, enkla och tydliga meningar när ni kommunicerar. Se till att hon hör och riktar uppmärksamheten mot dig, och dubbelkolla att hon har förstått vad som ska göras, eller vad som förväntas av henne. Här kan också en whiteboard hjälpa.
Fira framgångar, stora som små
Ge beröm när hon gör något som är hjälpsamt för henne själv, för att uppmuntra henne att fortsätta. Bekräfta det hon försöker göra, även om det inte alltid blir ett lyckat resultat.
Ha tålamod och stötta
Du behöver ha överseende med att det kan ta tid för henne att lära sig hantera sina utmaningar. Var stöttande och visa att du finns där.
Samarbeta med skolan
Håll en öppen kommunikation med lärarna. Beskriv vad ni gör hemma, som kanske kan vara hjälpsamt även i skolan. Diskutera eventuella anpassningar som kan hjälpa din dotter att trivas.
Det kan t.e.x gälla att få använda hörselkåpor, en stressboll, fler kortare raster, ha cykelpedaler under skrivbordet eller få sitta mer avskilt för att lättare kunna koncentrera sig.
Fokusera på styrkor
Hjälp henne att upptäcka och utveckla sina intressen och talanger. Detta kan öka hennes självförtroende.
Skapa pauser
Skapa tid för avkoppling, vila och nedvarvning samt lugna aktiviteter som hon tycker om. Det kan hjälpa till att minska stress och överstimulering. Ni kan göra avslappningsövningar ihop, t.ex. genom att lägga er ner med varsitt gosedjur på magen och andas lugnt medan ni följer hur gosedjuret rör sig upp och ned.
Träning och rörelse
Träning och rörelse i alla former är suveränt för vår växande och utvecklande hjärna. Gärna tillsammans med någon man tycker om, utomhus, i naturen och i dagsljus.
Sömn
Försök skapa goda fasta rutiner vad gäller sömn, t.ex. genom att ha samma lägg- och väckningstider, kanske en kvällsdusch, ett lätt kvällsmål, skön pyjamas, samt tid för att läsa eller varva ner på ett sätt som passar just din dotter.
Skärmfri tid
Varje hjärna mår bra av att vara nedkopplad, utan mobiler, datorer eller tv-spel. Se till att det finns tid som är skärmfri, speciellt före läggdags.
Sök stöd & ta emot hjälp
Delta gärna i grupper för föräldrar till barn med ADHD. Att prata med släkt och vänner eller andra i samma situation kan vara till stor hjälp. Du kan också behöva professionellt stöd, som en psykolog, för att orka.
Försök vara en förebild
Visa hur du hanterar stress och utmaningar på ett konstruktivt sätt. Ditt beteende kan inspirera henne. När hon behöver vila, kan du vila med henne och kanske sätta på lugn musik eller göra en avslappningsövning tillsammans.
Kom ihåg att varje barn är unikt, och det är viktigt att anpassa dessa tips efter just din dotters behov och personlighet.
ADHD hos flickor i tonåren och vuxen ålder
ADHD växer inte bort med åldern. En stor del av dem som har ADHD som barn har kvar svårigheter även som vuxna, även om uttrycken förändras över tid (Socialstyrelsen, 2023). Den motoriska rastlösheten brukar minska, medan problem med uppmärksamhet, planering och impulskontroll ofta finns kvar.
I tonåren och ung vuxen ålder kan ADHD bli ännu svårare att hantera. Det ställs nya krav på att klara saker själv. Studier, arbete, ekonomi och familjeliv kräver just den planering och struktur som ADHD gör svår, och då blir svårigheterna ofta tydligare än tidigare.
Många kvinnor får sin adhd-diagnos först i vuxen ålder, ofta efter år av att ha kompenserat och försökt verka som alla andra. Det går att hålla uppe ett tag, men priset blir ofta utmattning, stress och en känsla av att aldrig riktigt räcka till. För en del blir mönstret tydligt först när de får egna barn som utreds, eller när vardagspusslet växer dem över huvudet.
En sen diagnos kan ändå vara till stor hjälp. Många beskriver en lättnad i att äntligen förstå varför vardagen varit så krävande, och att förklaringen inte är lathet eller bristande vilja. Med rätt kunskap och stöd går det att hitta strategier som fungerar och att vara snällare mot sig själv, oavsett i vilken ålder diagnosen kommer.
Psykisk ohälsa och samsjuklighet
Psykisk ohälsa är vanligt hos flickor med ADHD, och det är ofta det som först för dem till vården medan den bakomliggande ADHD:n förbises.
En flicka som söker hjälp för ångest eller nedstämdhet riskerar att få behandling för just de symtomen utan att någon frågar varför de uppstått.
Vanliga tillstånd som förekommer tillsammans med ADHD hos flickor och kvinnor:
- Ångestsyndrom
- Depression
- Ätstörningar, framför allt bulimi
- Självskadebeteende
Flickor med ADHD löper klart högre risk att utveckla en ätstörning under tonåren. I en femårig uppföljningsstudie var risken omkring 3,6 gånger högre än hos jämnåriga utan ADHD, och risken för bulimi var särskilt förhöjd (Biederman m.fl., 2007).
PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, är generellt ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män, och sambandet mellan ADHD och PTSD verkar dessutom vara starkare hos just kvinnor (systematisk litteraturöversikt och metaanalys, 2025).
En del av den psykiska ohälsan hänger ihop med hur det är att leva odiagnostiserad. Att gång på gång inte räcka till, missförstås och behöva kämpa hårdare än andra för samma resultat tär över tid på självkänslan och ökar risken för nedstämdhet och ångest.
Det viktiga är att inte nöja sig med att behandla ångesten, depressionen eller ätstörningen var för sig. När en flicka eller kvinna har flera sådana svårigheter samtidigt bör en ADHD-utredning övervägas, så att den egentliga orsaken inte missas.
Utredning och stöd, vad kan man göra?
Tidiga insatser ger bättre förutsättningar, och det finns mycket att göra redan innan en eventuell diagnos är på plats. Att vänta tills svårigheterna blivit uppenbara innebär ofta att flickan redan hunnit samla på sig onödiga motgångar.
Stöd i skolan kräver ingen diagnos. Skolan är skyldig att anpassa lärmiljön efter elevens behov, och mycket kan göras med en tydligare struktur, en lugnare arbetsmiljö och konkreta anpassningar i undervisningen.
Vid ADHD behöver behandlingen ofta vara multimodal, vilket betyder att flera insatser kombineras.
Det handlar om psykosociala insatser och kunskap om tillståndet, kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen, och vid behov läkemedel (Socialstyrelsen, 2023). Vilken kombination som passar avgörs utifrån individens behov.
Om du känner igen dig själv eller ditt barn i den här beskrivningen kan det vara värt att gå vidare och söka en bedömning, så att du får svar i stället för att fortsätta gissa.
Hos Elly Care kan du boka en gratis konsultation för att ta ett första steg mot en adhd-utredning för barn.
Vanliga frågor om ADHD hos flickor och tjejer
Flickor med ADHD uppvisar ofta mer inåtvända symtom som dagdrömmar och tysthet, istället för den hyperaktivitet som är vanligare hos pojkar med adhd. Många flickor är också duktiga på att dölja sina svårigheter genom att anpassa sig socialt, vilket gör att problemen blir mindre synliga för omgivningen.
Ja, helt säkert. Många flickor med ADHD uppvisar främst uppmärksamhetsproblem och inre rastlöshet snarare än klassisk överaktivitet. De kan till exempel dagdrömma mycket, ha svårt att fokusera eller känna sig nervösa utan att detta märks utåt.
Flickor med ADHD kan ha svårt att knyta an till andra, förstå sociala signaler och behålla vänskapsrelationer. De hamnar ofta i konflikter, blir oftare mobbade och känner sig utanför, vilket kan leda till låg självkänsla och isolering.
Om ADHD inte upptäcks och behandlas kan flickor utveckla ångest, nedstämdhet och låg självförtroende. Många kämpar onödigt mycket i skolan och i relationer utan att förstå varför, vilket påverkar deras psykiska hälsa negativt.
ADHD förekommer lika ofta hos flickor som hos pojkar, cirka 5-10% av alla barn. Skillnaden är att flickor är underdiagnostiserade – deras symtom upptäcks och diagnostiseras inte lika ofta på grund av att de ofta är mindre störande för omgivningen.
Ja, ADHD hos flickor kan ibland misstas för autism eller andra tillstånd, eller helt enkelt tolkas som personlighetsdrag. Det är viktigt med en grundlig utredning för att få rätt diagnos och rätt stöd.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Socialstyrelsen (2023). Diagnostik och läkemedelsbehandling vid adhd. Kunskapsstöd.
- Vård och insats. Adhd hos flickor och kvinnor. Nationellt vård- och insatsprogram, vardochinsats.se.
- Biederman, J., Ball, S. W., Monuteaux, M. C. m.fl. (2007). Are Girls with ADHD at Risk for Eating Disorders? Results from a Controlled, Five-Year Prospective Study. Journal of Developmental & Behavioral Pediatrics.
- Sex Differences in the Comorbidity between Attention Deficit-Hyperactivity Disorder and Posttraumatic Stress Disorder: A Systematic Literature Review and Meta-Analysis (2025). Journal of Psychiatric Research.