Atomoxetin är ett receptbelagt läkemedel för ADHD som ökar noradrenalinnivåerna i hjärnan och är ett icke-centralstimulerande alternativ. Läkemedlet har ingen omedelbar effekt utan bygger upp sin verkan gradvis över flera veckor, och dosering anpassas individuellt efter behov och tolerans.
Atomoxetin vid ADHD
Atomoxetin är ett icke-centralstimulerande läkemedel som används som andrahandsval vid ADHD, oftast när centralstimulerande medel gett otillräcklig effekt eller besvärande biverkningar. Läkemedlet verkar genom att hämma återupptaget av noradrenalin i hjärnan, och effekten kommer gradvis under de första behandlingsveckorna snarare än direkt.
Vad är atomoxetin?
Atomoxetin är ett icke-centralstimulerande läkemedel som används vid ADHD. Det tillhör gruppen selektiva noradrenalinåterupptagshämmare (NRI) och skiljer sig från centralstimulerande ADHD-läkemedel genom hur det påverkar hjärnans signalsystem.
Atomoxetin är godkänt för behandling av ADHD hos barn från 6 års ålder, ungdomar och vuxna. Läkemedlet säljs under varumärket Strattera och finns även som generiska läkemedel, till exempel Atomoxetin Actavis.
Atomoxetin kan användas som en del av en samlad behandlingsplan vid ADHD, där läkemedelsbehandling kombineras med andra former av stöd och behandling.
Hur fungerar atomoxetin?
Atomoxetin fungerar genom att öka mängden noradrenalin som finns tillgängligt i hjärnan.
Noradrenalin är en signalsubstans som bland annat har betydelse för uppmärksamhet, koncentration och impulskontroll. Genom att påverka noradrenalinsystemet kan atomoxetin bidra till att förbättra dessa funktioner.
Till skillnad från centralstimulerande läkemedel påverkar atomoxetin inte dopaminsystemet på samma direkta sätt. Effekten är i stället kopplad till en mer kontinuerlig påverkan på noradrenalinsystemet.
Atomoxetin har därför inte en omedelbar effekt efter att du tagit en dos. Effekten byggs vanligtvis upp gradvis och det kan ta flera veckor innan behandlingen ger sin fulla effekt. Vissa märker en förbättring tidigare, medan det för andra tar längre tid.
Hur behandlingen upplevs varierar mellan olika personer. Effekten påverkas bland annat av dosering, hur kroppen reagerar på läkemedlet och vilka ADHD-symtom som är mest framträdande.
Vem kan behandlas med atomoxetin?
Atomoxetin kan vara ett behandlingsalternativ för dig med ADHD om centralstimulerande läkemedel inte har gett tillräcklig effekt eller har orsakat besvärande biverkningar.
Det kan också vara aktuellt för personer som av olika skäl inte bör eller vill använda centralstimulerande läkemedel.
Det kan exempelvis handla om samtidig samsjuklighet, känslighet för stimulerande läkemedel eller behov av en jämn effekt över hela dygnet. Atomoxetin kan även vara ett alternativ vid samtidig förekomst av tics.
Som vid all läkemedelsbehandling görs valet av atomoxetin utifrån en individuell bedömning. Detta gäller särskilt för gravida med ADHD, eftersom läkemedelsbehandling under graviditet kräver särskilda överväganden.
Atomoxetin kan användas av barn från 6 års ålder, ungdomar och vuxna. Det finns även andra icke-centralstimulerande läkemedel som i vissa fall används vid ADHD, exempelvis Voxra (bupropion).
Dosering och behandling
Doseringen av atomoxetin anpassas individuellt utifrån bland annat kroppsvikt, behandlingens effekt och hur läkemedlet tolereras. Behandlingen inleds vanligtvis med en lägre dos som sedan justeras gradvis under medicinsk uppföljning.
Atomoxetin tas vanligtvis en gång om dagen, ofta vid samma tidpunkt varje dag, och kan tas med eller utan mat.
För barn och ungdomar som väger under 70 kg är den rekommenderade startdosen cirka 0,5 mg per kilo kroppsvikt och dygn. För vuxna och barn som väger över 70 kg är startdosen vanligtvis 40 mg per dygn (FASS, 2025).
Läkemedlet har en lång verkningstid och kan ge en jämn symtomlindring över dygnet, vilket för vissa kan vara hjälpsamt även utanför skol- eller arbetstid.
Till skillnad från läkemedel med snabbare effekt behöver atomoxetin tid för att ge full effekt. Behandlingen följs därför upp regelbundet för att bedöma effekt och eventuella biverkningar.
Vanliga biverkningar av atomoxetin
Precis som andra läkemedel kan atomoxetin orsaka biverkningar, men alla som behandlas får dem inte. Biverkningarna är ofta tydligast i början av behandlingen och kan minska med tiden.
Vanliga biverkningar kan vara:
- Minskad aptit: Minskad matlust är vanligt och kan påverka viktutvecklingen, särskilt hos barn och ungdomar.
- Illamående, huvudvärk och trötthet: Dessa biverkningar förekommer ofta i början av behandlingen och kan minska med tiden.
- Muntorrhet och yrsel: Framför allt vuxna kan uppleva muntorrhet och yrsel under behandlingen.
- Ökad puls och blodtryck: Atomoxetin kan påverka puls och blodtryck, vilket därför följs upp regelbundet under behandlingen.
Hur biverkningarna upplevs varierar mellan olika personer. Om biverkningarna är besvärande eller kvarstår över tid är det viktigt att kontakta behandlande läkare för rådgivning och eventuell justering av behandlingen.
Barn och ungdomar som behandlas med atomoxetin bör också följas upp med avseende på förändringar i humör och mående.
Gulfärgad hud eller gulfärgade ögonvitor är en ovanlig men viktig biverkning som kan vara tecken på leverpåverkan. Vid sådana symtom bör vården kontaktas omgående (Reed m.fl., 2016).
Är atomoxetin narkotikaklassat?
Atomoxetin är inte narkotikaklassat i Sverige. Det är en viktig skillnad jämfört med centralstimulerande ADHD-läkemedel som metylfenidat och amfetaminbaserade preparat, som är narkotikaklassade.
Atomoxetin har inte samma potential för missbruk och beroende som centralstimulerande läkemedel och ger inte den euforiska effekt som kan bidra till missbruk.
Det kan därför vara ett behandlingsalternativ för personer där risken för missbruk behöver vägas in vid val av ADHD-läkemedel.
Att atomoxetin inte är narkotikaklassat innebär också att det inte omfattas av samma särskilda receptregler som narkotikaklassade läkemedel.
Atomoxetin jämfört med centralstimulerande ADHD-medicin
Atomoxetin skiljer sig från centralstimulerande läkemedel som metylfenidat och lisdexamfetamin framför allt genom hur snabbt effekten kommer och hur länge den varar.
Centralstimulerande läkemedel som Concerta, Ritalin och Elvanse ger vanligtvis effekt redan samma dag som de tas, medan atomoxetin behöver tid för att bygga upp sin effekt. Det kan ta flera veckor innan den blir fullt märkbar (Fu m.fl., 2022).
En annan skillnad är att centralstimulerande läkemedel vanligtvis har effekt under en begränsad del av dygnet, medan atomoxetin tas en gång dagligen och kan ge en jämnare effekt över hela dygnet.
Atomoxetin är dessutom inte narkotikaklassat, till skillnad från metylfenidat och lisdexamfetamin.
Vilket läkemedel som passar bäst beror bland annat på vilka symtom personen har, hur behandlingen tolereras och hur effekten fungerar i vardagen.
Atomoxetin och alkohol
Alkohol bör undvikas under behandling med atomoxetin. Både alkohol och atomoxetin kan orsaka yrsel och trötthet, och kombinationen riskerar att förstärka dessa biverkningar.
Atomoxetin kan också påverka blodtrycket, vilket gör att effekten av alkohol på blodtrycket kan bli svårare att förutsäga under behandlingen (FASS, 2025).
Atomoxetin och depression
Atomoxetin kan användas vid ADHD när personen samtidigt har depression. Atomoxetin är däremot inte ett antidepressivt läkemedel och används inte för att behandla depression i sig, även om läkemedlets verkningsmekanism har likheter med vissa antidepressiva läkemedel.
Vid samtidig ADHD och depression bedöms behandlingen utifrån personens symtom och behov. För ungdomar med ADHD och samtidig depression har kliniska studier inte visat att atomoxetin förvärrar depression (FASS, 2025).
Fördelar och nackdelar med atomoxetin
Som med all läkemedelsbehandling finns både fördelar och nackdelar med atomoxetin. Nedan sammanställs några av de vanligaste.
Fördelar:
- Icke-centralstimulerande: Kan vara ett alternativ för personer som inte kan eller vill använda centralstimulerande läkemedel.
- Inte narkotikaklassat: Har inte samma missbruks- och beroendepotential som centralstimulerande läkemedel.
- Jämn effekt över dygnet: Kan ge en mer kontinuerlig symtomlindring, även utanför exempelvis skol- eller arbetstid.
- Kan tolereras väl över tid: För många minskar de initiala biverkningarna när kroppen vänjer sig vid läkemedlet.
Nackdelar:
- Gradvis effekt: Det kan ta flera veckor innan full effekt uppnås.
- Biverkningar: Illamående, minskad aptit, huvudvärk och trötthet är några vanliga biverkningar, särskilt i början av behandlingen.
- Individuella skillnader: Effekten och hur behandlingen tolereras varierar mellan olika personer.
Insättning av ADHD-medicin hos Elly Care
Insättning av ADHD-medicin hos Elly care börjar alltid med ett nybesök där vi genomför en grundlig utredning och bedömning.
Om vi bedömer att medicinering är lämplig följer därefter fyra uppföljande besök för att justera dosen och följa upp hur behandlingen fungerar för dig.
Det är viktigt med regelbundna uppföljningar för att säkerställa att behandlingen fungerar bra och att dosen är rätt.
Vi kan även ta över en pågående ADHD-behandling. Om du redan har en läkemedelsbehandling och vill byta vårdgivare går vi igenom din nuvarande behandling och planerar den fortsatta uppföljningen.
För dig som är osäker, har frågor eller bara vill ha en första bedömning kan du boka ett enskilt nybesök. Efter det kan du sedan välja att fortsätta med de uppföljande besöken.
- Enskilt nybesök: 2 600 kr
- Återbesök efter nybesök: 1 800 kr per besök
- Paketpris: 8 900 kr för 5 läkarbesök (1 nybesök hos psykiater och 4 medicinska uppföljningar hos psykiater eller specialistsjuksköterska)
Efter den inledande behandlingen sker även 3 månaders uppföljning med psykiater eller specialistsjuksköterska. Därefter sker uppföljningar var 6 månad, i första hand med specialistsjuksköterska.
Detta upplägg säkerställer att du får kontinuerlig och professionell vård anpassad efter dina behov.
Kontakta oss för privat läkarbesök
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig
- Bangs, M. E., Tauscher-Wisniewski, S., Polzer, J., Zhang, S., Acharya, N., & Allen, A. J. (2008). Meta-analysis of suicide-related behavior events in patients treated with atomoxetine. Biological Psychiatry, 64(11), 956–962. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2008.06.018
- Clemow, D. B., & Bushe, C. (2015). Atomoxetine in patients with ADHD: A clinical review and treatment implications. Clinical Drug Investigation, 35, 595–608.
- Fu, D., Wu, D. D., Guo, H. L., Hu, Y. H., Xia, Y., & Ji, C. (2022). Comparative efficacy and acceptability of atomoxetine and methylphenidate in children and adolescents with ADHD: A systematic review and meta-analysis. Journal of Attention Disorders, 26(8), 1043–1055.
- Reed, V. A., Buitelaar, J. K., Anand, E., Day, K. A., Treuer, T., & Upadhyaya, H. P. (2016). The safety of atomoxetine for the treatment of children and adolescents with ADHD. Expert Opinion on Drug Safety, 15(4), 477–491.
- Upadhyaya, H. P., Desaiah, D., Schuh, K. J., Ketter, T. A., & Allen, A. J. (2013). A review of the abuse potential of atomoxetine. Journal of Attention Disorders, 17(5), 407–415.
- FASS. (2025). Strattera (atomoxetin): Produktresumé. FASS.