Dermatillomani – tvångsmässigt plockande på huden – är vanligare hos personer med ADHD på grund av impulsivitet, rastlöshet och svårigheter att reglera känslor. Beteendet kan behandlas effektivt genom beteendeterapi, ADHD-behandling och praktiska strategier för att hantera utlösare.
ADHD och Dermatillomani (Skin picking)
Dermatillomani innebär tvångsmässigt plockande på huden och förekommer oftare hos personer med ADHD. Rastlöshet, impulsivitet och svårigheter att reglera känslor kan göra det svårt att motstå impulsen att plocka och pilla på huden.
Vad är dermatillomani?
Dermatillomani, även kallat skin picking disorder eller exkoriationssyndrom, är ett tillstånd där en person återkommande plockar, river eller klipper på sin hud på ett sätt som är svårt att kontrollera.
Till skillnad från vanligt hudpetande, som de flesta ägnar sig åt ibland, blir beteendet vid dermatillomani så omfattande att det kan orsaka sår, ärr och psykiskt lidande.
Plockandet sker oftast på ställen som är lätta att nå: ansiktet, fingrarna, armarna och fötterna är vanliga.
En del plockar på fläckar, finnar, sårskorpor eller ojämnheter i huden, medan andra skapar sår på ställen där det inte finns något att plocka på från början.
Beteendet kan vara antingen automatiskt, man märker det inte förrän efteråt, eller fokuserat, det vill säga att man medvetet söker upp och plockar på ett specifikt ställe. Många växlar mellan de två.
Dermatillomani räknas som ett så kallat body-focused repetitive behavior (BFRB), en grupp beteenden som inkluderar exempelvis trichotillomani (hårdragning).
Symtom och kännetecken
Dermatillomani kan se olika ut från person till person, men det finns ett antal vanliga tecken att känna igen:
- Återkommande sår eller sårskorpor som inte hinner läka, ofta på ansikte, fingrar, armar eller fötter.
- Ärr från upprepat plockande på samma ställe.
- Automatiskt plockande utan att man märker det, till exempel framför skärmen eller vid stress.
- Fokuserat plockande där man söker upp specifika hudojämnheter och plockar på dem avsiktligt.
- Skam och undvikande – många känner skam över beteendet och undviker att visa hud eller söka vård.
- Svårighet att sluta trots att man försöker och är medveten om att det skadar huden.
Det är viktigt att veta att beteendet ofta sker omedvetet, det är vanligt att märka det först när man redan plockat länge. Det gör det inte till en karaktärsbrist eller brist på viljestyrka.
Sambandet mellan ADHD och dermatillomani
Forskning visar att dermatillomani och andra BFRB-beteenden är vanligare hos personer med ADHD än i befolkningen i stort. Det finns flera förklaringar till varför.
Impulsivitet
ADHD innebär bland annat svårigheter att hämma impulser. När tanken ”plocka där” dyker upp är det svårare att motstå den, impulsen ageras ut innan den hunnit bromsas. Det gör att beteendet lätt upprepas.
Rastlöshet och behov av
stimulans
Många med ADHD upplever en inre rastlöshet som är svår att stilla. Plockandet kan ge en kortvarig känsla av stimulans eller fokus, en liten belöning för nervsystemet. Beteendet kan därför bli ett sätt att få utlopp för rastlösheten.
Känsloreglering
Svårigheter att reglera starka känslor, frustration, ångest, tristess, är vanligt vid ADHD. Plockandet kan tillfälligt dämpa obehag, och beteendet kopplas därför ihop med känslomässig lättnad. På sikt förstärker det dock beteendet.
Autism och andra neuropsykiatriska tillstånd
Dermatillomani förekommer även vid autism och är vanligt vid samsjuklighet mellan ADHD och autism. Vid autism kan beteendet dessutom ha ett tydligare sensoriskt inslag – man plockar för att det känns på ett visst sätt, inte enbart för att dämpa ångest. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid utredning och behandling.
Orsaker och utlösare
Dermatillomani uppstår sällan av en enda anledning. Genetiska faktorer, personlighet och miljö samverkar.
En del har alltid haft tendenser till repetitiva beteenden, medan andra utvecklar det efter en period av hög stress eller ångest.
Vanliga utlösare för plockningsepisoder:
- Ångest eller oro – känslan dämpar sig tillfälligt vid
plockandet. - Tristess eller understimulans – händerna letar
aktivitet av sig själva. - Stress – kroppen spänns upp och plockandet ger
kortvarig lättnad. - Speglar och starkt ljus – synliga hudojämnheter triggar
fokuserat plockande. - Passiva situationer – att titta på film, lyssna på
något eller sitta i möten.
Mönstret följer ofta en ond cirkel:
- En impuls dyker upp
- Man plockar
- Kortvarig lättnad
- Skam eller smärta
- Ökad ångest
- Ny impuls
För personer med ADHD kan cirkeln snurra extra fort eftersom impulsiviteten gör det svårt att bryta den.
Dermatillomani räknas ibland i samma grupp som tvångssyndrom (OCD) eftersom det delar drag som upprepat beteende och svårighet att sluta trots negativa konsekvenser, men det är ett eget tillstånd med egna behandlingsmetoder.
Behandling av dermatillomani vid ADHD
Dermatillomani är ett behandlingsbart tillstånd. Den mest effektiva behandlingen är kognitiv beteendeterapi (KBT) med inriktning mot BFRB, ofta i form av Habit Reversal Training (HRT).
Habit Reversal Training (HRT)
HRT är en strukturerad behandlingsmetod som hjälper dig att bli mer medveten om när och hur plockandet uppstår.
Du får också lära dig att ersätta beteendet med andra handlingar som gör det svårare att plocka, till exempel att hålla i ett föremål eller sysselsätta händerna på annat sätt.
Metoden innehåller även så kallad stimuluskontroll. Det innebär att man identifierar och minskar de situationer eller miljöer som triggar beteendet, för att göra det lättare att bryta mönstret.
KBT och acceptansbaserade metoder
Utöver HRT används KBT för att bearbeta skam, undvikande och de tankar som vidmakthåller beteendet.
Acceptansbaserade inslag, som ACT, kan också vara hjälpsamma, framförallt för att minska kampen mot obehag som leder till plockande.
ADHD-behandling är sällan tillräckligt
Det är viktigt att veta att medicinering eller behandling av ADHD inte automatiskt löser dermatillomani, även om det kan minska impulsiviteten.
Dermatillomani behöver behandlas separat, med metoder som är anpassade för just det beteendet.
Praktiska tips för att minska plockandet
Här är konkreta strategier som du kan testa direkt, särskilt anpassade för dig med ADHD-relaterad impulsivitet:
- Håll händerna sysselsatta.
Använd fidget-leksaker, stressbollar eller en penna under möten och när du tittar på skärm. - Täck triggerzoner.
Plåster, handskar eller långärmade kläder kan fungera som fysiska hinder. - Byt ut beteendet.
När impulsen kommer – knyt handen, ta tag i en sak eller stryk fingrarna mot ett strukturerat underlag istället. - Minska tillgången till speglar.
Många plockar mer intensivt framför spegeln – att begränsa spegelkontakten kan bryta mönstret. - Sätt upp en signal.
Be någon nära dig att påminna dig, eller sätt ett elastiskt armband som du kan knäppa när du märker impulsen. - Identifiera dina utlösare.
Lägg märke till när du plockar mest – vid vilka situationer, känslor eller tider på dagen. Den medvetenheten är det första steget.
När ska du söka hjälp?
Du behöver inte ha sår över hela kroppen för att ha rätt till hjälp. Om plockandet tar tid, orsakar skam, påverkar din hud eller stör din vardag är det skäl nog att söka stöd.
Börja med att kontakta din vårdcentral eller prata med en psykolog. Många psykologer som arbetar med ADHD har också kunskap om BFRB.
Du kan också söka en remiss till BUP om du är under 18 år, eller till en psykiatrimottagning om du är vuxen.
Skam är ett vanligt hinder, men dermatillomani är ett välkänt och behandlingsbart tillstånd, inte ett tecken på svaghet. Ju tidigare du söker hjälp, desto lättare är det att bryta mönstret.
Vanliga frågor om ADHD och dermatillomani
Dermatillomani är ett tvångsmässigt beteende där en person återkommande plockar, river eller klipper på sin hud på ett sätt som är svårt att kontrollera.
Till skillnad från vanligt hudpetande som de flesta gör ibland, är dermatillomani ett återkommande mönster som ofta leder till sår, ärr och emotionell belastning.
Flera ADHD-relaterade faktorer bidrar till dermatillomani: impulsivitet gör det svårare att motstå impulsen att plocka, rastlöshet söker stimulans genom plockandet, och svårigheter att reglera känslor gör att plockandet används som ett sätt att dämpa obehag.
Tillsammans skapar dessa faktorer en miljö där beteendet lätt utvecklas och förstärks.
Vanliga utlösare är ångest, tristess, stress, synliga hudojämnheter och passiva situationer som att titta på film eller sitta i möten.
Ofta sker plockandet automatiskt utan att personen märker det förrän efteråt, särskilt i stressiga eller understimulerade situationer.
Ja, dermatillomani kan behandlas effektivt. Den behandling som har bäst stöd är kognitiv beteendeterapi (KBT), ofta i form av Habit Reversal Training (HRT). För personer med ADHD kan även behandling av ADHD-symtom vara ett värdefullt komplement.
Genom att lära sig känna igen utlösare och använda nya strategier för att hantera impulser kan många få bättre kontroll över plockandet och minska besvären över tid.
Nej, dermatillomani är inte ett tecken på svag viljestyrka eller karaktärsbrist, det är ett psykologiskt och neurologiskt tillstånd som ofta är omedvetet.
Många som plockar märker det först när de redan gjort det länge, vilket visar att det är svårt att kontrollera medvetet.
Du bör söka hjälp om plockandet skapar synliga sår, ärr eller hudskador, orsakar emotionell belastning eller skam, eller om du märker att du inte kan sluta trots att du försöker.
Professionell hjälp är särskilt viktig om du också har en ADHD-diagnos, då behandlingen kan skräddarsys efter dina behov.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.