Gratis konsultation

1 min läsning

    ADHD och EIPS är två olika diagnoser som kan dela symtom som impulsivitet och svårigheter med känsloreglering, men de skiljer sig åt i debut, uttryck och kärnsymtom. För vissa personer kan båda tillstånden förekomma samtidigt, vilket kräver en noggrann utredning.

    EIPS och ADHD – samsjuklighet

    EIPS och ADHD är två olika diagnoser som ofta blandas ihop, eftersom de delar flera symtom som impulsivitet och svårt att hantera känslor. Det som skiljer dem åt handlar framför allt om när besvären börjar och vad som driver dem. Du kan ha båda samtidigt, och då blir det extra viktigt att utreda ordentligt så att du får rätt hjälp.

    Författare Psykologkandidat Henrik Einarsen
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är EIPS?

    EIPS (emotionellt instabilt personlighetssyndrom) innebär att du har starka känslor som växlar snabbt och som kan vara svåra att hantera på ett sätt som inte blir skadligt för dig själv (1177, 2022).

    Diagnosen kallas även borderline personlighetssyndrom. De två namnen syftar på samma tillstånd men kommer från olika diagnossystem, där ICD använder beteckningen emotionellt instabil och DSM använder borderline.

    Typiska drag är en stark rädsla för att bli övergiven, en osäker och växlande självbild, en inre tomhetskänsla och relationer som snabbt pendlar mellan närhet och konflikt.

    För att få diagnosen ska minst hälften av nio symtom stämma in på dig (1177, 2022). Besvären visar sig oftast i tonåren eller tidiga vuxenår, och för många mildras de med tiden.


    Vad är ADHD?

    ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. Förkortningen står för attention deficit hyperactivity disorder, alltså en funktionsnedsättning som rör just uppmärksamhet och överaktivitet.

    Diagnosen brukar delas in i tre former. Vid den ouppmärksamma formen dominerar koncentrationssvårigheter och svårt att hålla ordning, vid den hyperaktiva och impulsiva formen dominerar rastlöshet och svårt att vänta, och vid den kombinerade formen finns båda delarna.

    En viktig förutsättning är att symtomen ska ha funnits före tolv års ålder för att ADHD ska kunna diagnostiseras (DSM-5). Hos vuxna har ungefär 3 till 4 procent ADHD (Läkartidningen, 2021).


    Likheter mellan EIPS och ADHD

    Det som gör EIPS och ADHD svåra att skilja åt är att de delar flera kärnsymtom. Båda diagnoserna kan ge en yttre bild som ser ungefär likadan ut, även om det som ligger bakom skiljer sig.

    Symtom som ofta överlappar är följande:

    • Impulsivitet. Snabba beslut och handlingar utan att tänka efter, som kan leda till problem i vardagen.
    • Svårt att reglera känslor. Känslor som blir intensiva och svåra att dämpa.
    • Snabba humörsvängningar. Humöret kan skifta på kort tid.
    • Ökad risk för beroende och självskadebeteende. Båda grupperna har en förhöjd risk för skadligt bruk och att skada sig själv.

    Eftersom dessa drag syns i båda tillstånden händer det att den ena diagnosen feltolkas som den andra, särskilt om utredningen bara fångar en del av bilden. Det är en viktig anledning till att en noggrann bedömning behövs.


    Viktiga skillnader mellan EIPS och ADHD

    Trots likheterna finns det tydliga skillnader mellan EIPS och ADHD som avgör vilken diagnos som passar.

    • Åldersdebut. ADHD kräver att symtomen funnits sedan barndomen, närmare bestämt före tolv års ålder (DSM-5). EIPS visar sig oftast först i tonåren eller tidiga vuxenår.
    • Impulsivitetens natur. Vid ADHD finns impulsiviteten med mer eller mindre hela tiden och hänger ihop med hur hjärnan reglerar uppmärksamhet och aktivitet. Vid EIPS triggas impulsiviteten i första hand av intensiva känslor och svåra relationer.
    • Identitet och relationer. EIPS präglas av en instabil självbild och en stark rädsla för att bli övergiven, något som inte är centralt vid ADHD.
    • Uppmärksamhet och hyperaktivitet. Koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet är kärnsymtom vid ADHD, men inte de drag som definierar EIPS.

    Ett sätt att förstå skillnaden är att titta på vad som utlöser impulsiviteten. Vid ADHD är den ganska jämnt närvarande, medan den vid EIPS ofta kommer som en reaktion på starka känslor. Just därför kan samma beteende ha olika förklaringar beroende på diagnos.

    Kan man ha både EIPS och ADHD?

    Ja, det är fullt möjligt och dessutom ganska vanligt att ha både EIPS och ADHD samtidigt.

    Forskning visar att en stor andel av personer med EIPS också uppfyller kriterierna för ADHD, och uppskattningarna ligger ofta runt en tredjedel, även om siffrorna varierar mellan studier (Weiner med flera, 2019).

    När båda diagnoserna finns blir symtombilden mer sammansatt, eftersom impulsivitet och svårt att reglera känslor kan förstärka varandra.

    Det kan göra vardagen tyngre och göra det svårare att veta vilka besvär som hör till vad.

    Därför är det viktigt att en utredning tittar på båda möjligheterna, eftersom diagnoserna kan kräva olika typer av behandling och stöd.

    Utredning och hjälp

    Om du känner igen dig i symtomen kan en utredning ge klarhet i vad besvären beror på. Rätt diagnos är grunden för rätt behandling, och en noggrann bedömning skiljer mellan EIPS, ADHD och andra tillstånd som kan likna dem, till exempel bipolär sjukdom eller PTSD (1177, 2022).

    En utredning bygger ofta på strukturerade intervjuer och formulär, där en läkare och en psykolog kartlägger din historia och dina symtom.

    Eftersom flera diagnoser kan finnas samtidigt undersöks både personlighetsrelaterade och neuropsykiatriska svårigheter. Med en tydlig bild blir det lättare att hitta en behandling som faktiskt hjälper.

    Elly Care utför både eips-utredning och adhd-utredning du kan läsa mer om – eller boka ett gratis bedömningssamtal så hjälper vi dig vidare.

    Vanliga frågor om ADHD och EIPS samsjuklighet

    Visa alla

    ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet och impulsivitet, medan EIPS är ett psykiatriskt tillstånd med fokus på svårigheter med känsloreglering och relationer. En viktig skillnad är att ADHD måste ha debuterat i barndomen, medan EIPS ofta utvecklas senare i livet.

    Ja, samsjuklighet mellan ADHD och EIPS är relativt vanlig – forskning visar att upp till omkring en tredjedel av vuxna med ADHD också uppfyller kriterierna för EIPS. Eftersom tillstånden kan dela symtom är det viktigt med en noggrann utredning för att få rätt diagnos och behandling.

    Båda tillstånden kan innebära impulsivitet, svårigheter med känsloreglering och en ökad sårbarhet för riskbeteenden. Trots att symtomen uttrycks på olika sätt kan detta leda till liknande konsekvenser i vardagen, såsom konflikter och emotionell överbelastning.

    Vid ADHD är impulsiviteten oftast mer konstant och inte nödvändigtvis kopplad till starka känslor. Vid EIPS är impulsiviteten mer situationsbunden och utlöses ofta av intensiva emotionella reaktioner.

    Nej, relationerna påverkas på olika sätt. Personer med EIPS har ofta en stark rädsla för att bli övergivna vilket kan leda till intensiva relationssvängningar, medan ADHD kan göra relationer konfliktfyllda utan samma uttalade rädsla för övergivenhet.

    ADHD kännetecknas av ouppmärksamhet och/eller hyperaktivitet, såsom svårigheter med organisering eller rastlöshet. EIPS präglas istället av instabil självbild, intensiv rädsla för övergivenhet och känslomaässig sårbarhet.

    Behöver du stöd eller har en fråga?

    Vi har psykologer redo att hjälpa dig.

    Få hjälp med ADHD och EIPS utredning

    Hos Elly Care erbjuder vi professionell utredning och behandling vid både ADHD och EIPS, med möjlighet till både digitala och fysiska besök. Vi hjälper dig att få klarhet i din symtombild och sätter tillsammans upp en personlig behandlingsplan. Boka ett kostnadsfritt konsultationssamtal där vi berättar mer om hur vi kan stödja dig.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. 1177 (2022). Emotionellt instabilt personlighetssyndrom. 1177.se.
    2. 1177 för vårdpersonal (2023). Adhd. 1177.se.
    3. Läkartidningen (2021). ADHD hos vuxna – historia, epidemiologi och neurobiologi. Läkartidningen.
    4. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-5.
    5. Weiner, L., Perroud, N. & Weibel, S. (2019). Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Borderline Personality Disorder in Adults: A Review of Their Links and Risks. Neuropsychiatric Disease and Treatment.