Personer med ADHD har dubbelt så stor risk för missbruk än befolkningen i stort, ofta genom självmedicinering för att hantera symtom som ångest och impulsivitet. Genetiska faktorer och miljöpåverkan spelar båda en roll, och rätt diagnos samt behandling är avgörande för att minska risken.
ADHD och missbruk (samsjuklighet)
Personer med ADHD har en ökad risk att utveckla missbruk eller beroende. Det kan bero på flera faktorer, till exempel impulsivitet, svårigheter med känsloreglering, samsjuklighet och att alkohol eller droger ibland används som ett sätt att hantera oro, rastlöshet eller andra ADHD-symtom.
Kopplingen mellan ADHD och missbruk
Personer med ADHD har enligt forskning dubbelt så stor risk att utveckla missbruksproblem jämfört med befolkningen i stort.
Detta kan delvis förklaras av självmedicinering – många använder droger eller alkohol för att dämpa ångest, hyperaktivitet eller känslan av att inte passa in. Impulsiviteten som ofta är en del av ADHD gör också att risken att testa olika substanser ökar.
Vilka typer av missbruk är vanligare vid ADHD?
Bland personer med ADHD är vissa droger mer förekommande än andra, beroende på deras effekt på hjärnan och försök att hantera ADHD-symtom eller samsjukliga besvär
Alkohol är en av de vanligaste substanserna, eftersom det ofta används för att dämpa ångest och stress. Dock kan det förvärra ADHD-symtom som impulsivitet och svårigheter att kontrollera känslor.
Cannabis är också vanligt, då många upplever att det ger en tillfällig lugnande effekt. Problemet är att det på sikt kan förvärra koncentrationssvårigheter och skapa beroende.
En annan drog som förekommer bland personer med ADHD är kokain eller andra stimulantia, såsom amfetamin.
Dessa droger påverkar samma signalsystem i hjärnan som medicineringen för ADHD, vilket gör att vissa upplever ökad fokus och energi i stunden. Dock är detta farligt, eftersom det snabbt leder till missbruk och skador på hjärnan.
Självmedicinering kan vara en viktig förklaring till sambandet mellan ADHD och missbruk. Vissa använder alkohol eller droger för att tillfälligt dämpa rastlöshet, ångest, stress eller koncentrationssvårigheter.
På sikt kan det däremot förvärra både ADHD-symtom, psykiskt mående och risken för beroende. Det visar varför korrekt diagnos, behandling och stöd är viktigt.
Varför ökar ADHD risken för missbruk?
Risken för missbruk vid ADHD beror sällan på en enda orsak. Ofta handlar det om en kombination av biologisk sårbarhet, impulsivitet, svårigheter med känsloreglering, samsjukliga besvär och miljöfaktorer.
Genetik kan påverka belöningskänslighet och impulskontroll, medan livssituation, stress, socialt stöd och tillgång till alkohol eller droger kan påverka hur risken utvecklas över tid.
Genetikens roll
Enligt Faraone och Larsson, som sammanfattar forskningen om ADHD-genetik, är ADHD ett tillstånd med stark ärftlig komponent. Ärftligheten uppskattas till cirka 70–80 %, men ADHD kan inte förklaras av en enskild gen.
Flera genetiska faktorer verkar i stället bidra med små effekter, bland annat genom system som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och belöningskänslighet. Här är kopplingen mellan dopamin och ADHD relevant, eftersom dopamin är viktigt för motivation, belöning och hur hjärnan reagerar på snabba eller stimulerande upplevelser.
Eftersom ADHD kan innebära impulsivitet och ökad känslighet för snabba belöningar kan vissa personer vara mer sårbara för att utveckla beroende.
Genetiska faktorer som bidrar till ADHD kan också överlappa med faktorer som ökar risken för andra psykiska besvär eller tillstånd, till exempel ångest, depression och impulsivt beteende.
Miljöns roll
Personer med ADHD kan vara mer utsatta för stress, mobbning, socialt utanförskap eller traumatiska erfarenheter.
Sådana belastningar kan öka risken för självmedicinering, särskilt om personen samtidigt kämpar med rastlöshet, koncentrationssvårigheter eller ångest vid ADHD.
Vissa använder nikotin, alkohol eller droger för att tillfälligt lindra obehag, stress eller oro. På sikt kan det däremot öka risken för beroende och göra både ADHD-symtom och psykiskt mående svårare att hantera.
Även miljön runt personen spelar roll. En instabil familjesituation, bristande stöd eller tillgång till alkohol och droger i hemmet kan öka risken för missbruk.
För ungdomar med ADHD kan även sociala sammanhang där riskfyllt beteende och droganvändning förekommer påverka risken.
Förebyggande och behandling
• Tidiga insatser: Diagnos och behandling av ADHD i unga år, inklusive medicinering och terapi, kan minska risken för missbruk.
• Psykosociala insatser: Familjestöd, studiestöd, beteendeterapi och utbildning i impulskontroll kan hjälpa till att skapa en mer stabil miljö.
• Medicinsk behandling: ADHD-läkemedel kan vara en viktig del av behandlingen, men behöver alltid bedömas individuellt vid samtidig missbruks- eller beroendeproblematik.
När behandlingen fungerar väl kan den minska ADHD-symtom och i vissa fall minska behovet av självmedicinering.
Genom att ta hänsyn till både biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan stödet bli mer träffsäkert och risken för fortsatt missbruk minska.
Risk för missbruk av ADHD-läkemedel
Centralstimulerande ADHD-läkemedel kan missbrukas om de används utan läkarordination, i högre dos än ordinerat eller på ett annat sätt än läkaren har rekommenderat.
Det kan till exempel handla om att läkemedel används för att prestera mer, dämpa psykiska symtom eller uppnå en rusliknande effekt.
Risken för felanvändning kan variera beroende på läkemedel, dosering, beredningsform och personens tidigare substansbruk.
Därför är det viktigt med tydlig ordination, regelbunden uppföljning och en individuell bedömning vid samtidig beroendeproblematik.
ADHD-utredning och missbruk
Vid ADHD-utredning där patienten samtidigt har substansbrukssyndrom ökar risken för såväl över- som underdiagnostik av ADHD.
Symtomen vid bruk av alkohol och droger kan likna dem vid ADHD och omvänt, vilket leder till att diagnos och behandling fördröjs.
Behandling med ADHD-läkemedel vid samtidig substansbruksproblematik behöver alltid bedömas individuellt. Hos vissa kan läkemedelsbehandling förbättra ADHD-symtom, funktionsnivå och livskvalitet, men behandlingen kräver noggrann uppföljning.
Vid pågående eller tidigare missbruk behöver vården också ta hänsyn till risken för felanvändning, biverkningar och sämre följsamhet.
Vanliga frågor om ADHD och missbruk
Personer med ADHD har dubbelt så stor risk att utveckla missbruksproblem, ofta på grund av självmedicinering – de använder droger eller alkohol för att dämpa ångest, hyperaktivitet eller känslan av att inte passa in. ADHD:s impulsivitet ökar också risken att experimentera med olika substanser.
Ja, centralstimulerande läkemedel kan missbrukas om de används utan läkarordination, antingen för självmedicinering, prestationshöjning eller rusupplevelse. Snabbverkande läkemedel har särskilt stor missbrukspotential eftersom de ger en starkare och snabbare rusupplevelse.
Alkohol är en av de vanligaste substanserna vid självmedicinering för att dämpa ångest, följt av cannabis för den lugnande effekten och stimulantia som kokain eller amfetamin som påverkar samma hjärnsystem som ADHD-medicin. Gemensamt för dessa är att de ofta används för självmedicinering av ADHD-symtom.
Enligt Faraone och Larsson, som sammanfattar forskningen om ADHD-genetik, uppskattas ärftligheten vid ADHD till omkring 70–80 %. Genetiska faktorer kan påverka bland annat impulsivitet, belöningskänslighet och risken för samsjuklighet med till exempel ångest och depression. Det kan i sin tur öka sårbarheten för missbruk eller beroende, men sambandet är komplext och beror inte på en enskild gen.
Ja, när både ADHD och substansbruk förekommer samtidigt finns risk för både över- och underdiagnostik, eftersom symtomen liknar varandra och behandlingen blir mer komplex. Det är därför viktigt att få en noggrann utredning av en erfaren specialist för att få rätt diagnos och behandling.
ADHD-behandling behöver alltid bedömas individuellt vid samtidig missbruks- eller beroendeproblematik. Rätt diagnos och behandling kan förbättra ADHD-symtom, funktionsnivå och livskvalitet, och hos vissa minska behovet av självmedicinering med alkohol eller droger.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.