Gratis konsultation
1 min läsning

    AUDHD innebär att en person har både ADHD och autism diagnostiserat, vilket skapar en unik kombination av utmaningar där dessa neurologiska skillnader samverkar. Även om det kan göra vardagen komplex, medför AUDHD också betydande styrkor som kreativitet och hyperfokus.

    AuDHD – ADHD och autism samtidigt

    AuDHD är ett informellt begrepp för att ha både autism och ADHD samtidigt – en kombination där autismens behov av förutsägbarhet och rutiner krockar med rastlösheten, impulsiviteten och sökandet efter stimulans vid ADHD. Det är inte en egen diagnos, men allt fler känner igen sig i hur de två tillstånden samspelar. Autism och ADHD utreds och diagnostiseras var för sig, ofta i samma neuropsykiatriska utredning.

    Författare Psykolog Hanna Solstrand
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är AUDHD?

    AuDHD är ett informellt begrepp som beskriver att en person har både autism och ADHD samtidigt.

    Det är alltså inte en egen diagnos, utan ett samlingsord som vuxit fram framför allt bland neurodivergenta personer själva, för att fånga något som många upplever att en enskild diagnos inte räcker till för att beskriva.

    Autism och ADHD utreds och ställs fortfarande var för sig, som två separata neuropsykiatriska tillstånd. Länge gick det inte ens att få båda diagnoserna samtidigt.

    Först när DSM-5 kom 2013 togs den regel bort som tidigare hindrade läkare från att diagnostisera autism och ADHD hos samma person (American Psychiatric Association, 2013).

    Sedan dess har förståelsen för samsjuklighet ökat, och med den behovet av ett ord som beskriver helheten.

    För många ger begreppet AuDHD just det: en känsla av att både den rastlösa och den rutinsökande sidan får plats i samma förklaring.

    Hur vanligt är AuDHD?

    AuDHD är betydligt vanligare än man länge trott. Uppskattningar pekar på att mellan 30 och 70 % av personer med autism också har ADHD, och i en metaanalys av 63 studier var den sammanlagda förekomsten ungefär 40 % (Rong et al., 2021).

    Bland personer med ADHD är autistiska drag på motsvarande sätt klart vanligare än i befolkningen i stort (Antshel & Russo, 2019).

    Siffrorna spretar mellan studier beroende på hur de mäts och vilka grupper som undersöks.

    Mycket talar också för att samsjukligheten är underdiagnostiserad, särskilt hos flickor och kvinnor som oftare lär sig dölja sina svårigheter (Hull et al., 2020).


    Symtom vid AuDHD

    Symtom vid AuDHD är en blandning av ADHD-symtom och autistiska drag, till exempel impulsivitet, behov av rutiner och känslighet för sinnesintryck.

    Det som gör AuDHD speciellt är att autism och ADHD inte bara läggs ihop, utan drar åt olika håll och skapar inre motsättningar.

    Det räcker alltså inte att addera symtomen från de två tillstånden, eftersom de påverkar och ibland motverkar varandra.

    Resultatet blir en symtombild som kan se motsägelsefull ut både för omgivningen och för personen själv.

    Några av de vanligaste inre dragkamperna ser ut så här:

    1. Rutiner mot impulsivitet

    De autistiska dragen gör att man söker förutsägbarhet och fasta rutiner, medan ADHD-dragen gör det svårt att planera och lätt att agera på impuls.

    Det syns ofta i tidsuppfattningen: en dag kan planeras noggrant men ändå spåra ur, och en enda försening kan få hela dagen att kännas omöjlig.

    2. Hyperfokus mot distraherbarhet

    Ett djupt fokus på ett specialintresse kan finnas sida vid sida med svårigheter att hålla uppmärksamheten på allt annat.

    Samma krock märks i beslut: ADHD-dragen gör att man vill välja snabbt, medan de autistiska dragen gör att man behöver all information innan man känner sig trygg.

    3. Pratsamhet mot social osäkerhet


    ADHD kan ge social rastlöshet och ett behov av att prata mycket, samtidigt som autismen gör det svårt att tolka sociala koder och veta när det passar.

    Många längtar efter kontakt men blir utmattade efter träffar som andra upplever som avslappnade.

    4. Stimulanssökande mot sensorisk känslighet

    Starka ljud, ljus eller intryck kan göra ADHD-symtom som irritabilitet och rastlöshet ännu mer påtagliga.

    Samtidigt gör ADHD-dragen att man ofta söker stimulans, så personen kan dras till intensiva miljöer och sedan behöva lång återhämtning.

    5. Utmattning av den ständiga inre förhandlingen

    Det är också vanligt att de motstridiga behoven tar mycket energi. Att samtidigt längta efter ordning och ha svårt att skapa den kan leda till frustration, utmattning och en känsla av att aldrig riktigt räcka till.


    För många är det just den ständiga inre förhandlingen, snarare än enskilda symtom, som är mest påfrestande i vardagen.

    Hur är en person med ADHD och autism?

    En person med ADHD och autism kan vara både nyfiken och rutinbunden, både spontan och socialt försiktig.

    Det finns ingen enskild personlighetstyp, men många känner igen sig i att fungera väldigt olika beroende på miljö.

    En följd av detta är att en person med AuDHD kan fungera väldigt olika i olika miljöer. På en strukturerad arbetsplats med tydliga ramar kan vardagen flyta på, medan samma person upplever kaos hemma där strukturen saknas.

    Den variationen är inte ett tecken på att svårigheterna saknas, utan en naturlig följd av att två tillstånd samverkar olika beroende på situationen.

    Skillnader och likheter mellan ADHD och autism

    ADHD och autism skiljer sig främst åt i vad de påverkar — ADHD påverkar uppmärksamhet och impulskontroll, medan autism påverkar socialt samspel och behovet av förutsägbarhet.

    Tillstånden delar ändå flera likheter, som svårigheter med exekutiva funktioner, svårigheter med känsloreglering och särskild känslighet för sinnesintryck.

    Skillnaden syns tydligast i varför ett beteende uppstår. En person med ADHD kan avbryta i ett samtal på grund av impulsivitet, medan en person med autism kan göra det för att det är svårt att läsa av turtagningen.

    Vid AuDHD kan båda orsakerna finnas samtidigt.

    OmrådeADHDAutismVid AuDHD
    UppmärksamhetLätt distraherad, svårt att hålla fokus på ointressanta uppgifterSmalt och djupt fokus, svårt att växla fokusHyperfokus på intressen sida vid sida med stor distraherbarhet
    RutinerSvårt att skapa och hålla rutinerStarkt behov av rutiner och förutsägbarhetLängtar efter struktur men har svårt att upprätthålla den
    StimulansSöker nya intryck och variationUndviker ofta nya eller oförutsedda intryckUttråkas av rutin men överväldigas av förändring
    Socialt samspelImpulsivitet, pratar mycket, avbryterSvårt att tolka sociala koder och outtalade reglerSocial rastlöshet kombinerad med social osäkerhet
    SinnesintryckIntryck kan öka rastlöshetOfta över- eller underkänslighet för ljud, ljus och beröringKänslighet som förstärker rastlöshet och irritabilitet
    IntressenIntressen som växlar snabbtDjupa, långvariga specialintressenBåde intensiva specialintressen och snabba skiften

    Tabellen beskriver typiska mönster. Hur tillstånden yttrar sig varierar mycket mellan personer, och bara en utredning kan avgöra om det handlar om ADHD, autism eller båda.

    AuDHD hos kvinnor och flickor

    AuDHD hos kvinnor och flickor upptäcks ofta senare än hos män och pojkar, eftersom svårigheterna oftare döljs bakom maskering och anpassning.

    Många flickor lär sig tidigt att härma omgivningen, överplanera och prestera för att smälta in, vilket kan se ut som att allt fungerar.

    ADHD hos flickor är också oftare av ouppmärksam typ, med dagdrömmeri och inre rastlöshet snarare än synlig hyperaktivitet.

    Autism hos flickor kan ta sig uttryck i specialintressen som uppfattas som vanliga, till exempel djur, böcker eller människor, och därför inte väcker misstanke.

    Följden blir att många kvinnor får sin första diagnos i vuxen ålder, ofta efter perioder av ångest, nedstämdhet eller utmattning.

    Vanliga tecken som kan väcka misstanke är:

    • Stark trötthet efter sociala sammanhang, trots att de gått bra.
    • Kaos hemma men hög prestation i skola eller på jobbet.
    • Svårt med vänskaper över tid, trots stort intresse för andra.
    • Känslighet för intryck som ljud, klädmaterial eller ljus.

    AuDHD hos barn

    AuDHD hos barn visar sig ofta genom att barnet både har svårt att sitta still och reagerar starkt på förändringar, ljud eller nya situationer. Barnet kan ha intensiva intressen, behöva tydliga rutiner och samtidigt ha svårt att följa dem.

    Hos barn med båda tillstånden upptäcks ADHD ofta först, eftersom hyperaktivitet och impulsivitet syns tydligare i skolan.

    Autismen upptäcks då ofta flera år senare, när sociala krav ökar eller när ADHD-behandlingen inte ger den effekt man hoppats på (Kentrou et al., 2019).

    Tecken som kan tala för att både ADHD och autism behöver utredas hos ett barn är:

    • Utbrott vid övergångar, till exempel mellan lektioner eller från lek till måltid.
    • Svårt med lek med andra trots att barnet söker kontakt.
    • Starka reaktioner på sinnesintryck, som ljud i klassrummet eller vissa kläder.
    • Ojämn skolprestation som varierar mycket mellan ämnen och miljöer.

    AuDHD i skolan

    Barn med AuDHD i skolan behöver ofta både struktur och rörelse — tydliga scheman, förvarning inför förändringar, en lugn plats att gå till och korta pauser med möjlighet att röra sig.

    Det som hjälper vid ADHD, som variation och aktivitet, behöver därför balanseras mot behovet av förutsägbarhet vid autism.

    Enligt skollagen ska skolan ge extra anpassningar när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven, till exempel anpassat schema, hörselkåpor eller stöd att komma igång med uppgifter.

    Räcker inte det ska rektorn utreda behovet av särskilt stöd, som dokumenteras i ett åtgärdsprogram.

    Barnet behöver ingen diagnos för att få stöd i skolan. Prata med mentor och elevhälsan om anpassningar redan innan en utredning är klar.

    Varför är AuDHD svårt att upptäcka?

    AuDHD är svårt att upptäcka eftersom de två tillstånden kan dölja varandra, maskering är vanligt och vården ofta utreder en diagnos i taget.

    Tillstånden döljer varandra

    Autistisk rigiditet och behov av struktur kan dämpa de yttre tecknen på ADHD-impulsivitet, samtidigt som ADHD-rastlöshet kan dölja autismens behov av förutsägbarhet.

    När utredaren ser det ena tillståndet tydligt är det lätt att det andra hamnar i skymundan.

    Maskering

    Vid både ADHD och autism är maskering vanligt, alltså att personen medvetet eller omedvetet lär sig härma omgivningens beteenden för att smälta in.

    Det är särskilt vanligt hos flickor, kvinnor och icke-binära, som ofta överpresterar socialt utåt men kraschar när de kommer hem (Hull et al., 2020). Eftersom maskeringen döljer svårigheterna i mötet med vården blir de lätta att förbise.

    Vården utreder en diagnos i taget

    Många utredningssystem är uppbyggda för att bedöma ett tillstånd i taget. Remiss och frågeställning gäller ofta antingen ADHD eller autism, vilket gör att den diagnos som inte stod i fokus från början riskerar att aldrig utredas.

    Det som oftast missas är autism hos kvinnor som redan fått en ADHD-diagnos.

    Psykologen svarar

    Leg. psykolog Viktor Ros

    Att två behov drar åt olika håll samtidigt. En del beskriver det som att vara två personer som inte kommer överens.

    En lördag kanske man bestämmer sig för att städa på förmiddagen och promenera efter lunch. Autismen vill ha en tydlig plan då det känns trygg. Vid elva har ADHD:n gjort det outhärdligt tråkigt, och man drar igång något helt annat. Sedan blir man stressad över att planen sprack, trots att det var man själv som ändrade den.

    Den som inte vet om båda diagnoserna tror ofta att man själv bara har svårt att bestämma sig och inte vet vad den vill, då kan man bli elak mot sig själv.

    Ofta kan personen känna att de nu får en förklaring som den första diagnosen inte täckte. Säg att någon har haft en ADHD-diagnos i några år. Medicinen hjälper personen att komma igång med saker, men man blir fortfarande helt slut efter en middag med vänner och har svårt att stå ut med ljuden på jobbet. Det är då lätt att tro att medicinen inte funkar eller bli hård mot sig själv och tänka att det är mitt eget fel.

    När autismen också blir utredd visar det sig att tröttheten och ljudkänsligheten kommer därifrån. Därför förstår man att man behöver anpassa sig på ett annat vis, tex planer återhämtning eller ha en lugnare arbetsplats.

    Skapa rutiner som har variation inbyggd. Autismen gör att man behöver veta vad som ska hända, medan ADHD:n kan göra att man tappar intresset om allt är likadant. En rutin som inte tar hänsyn till båda diagnoserna kommer inte hålla i längden. Ett sätt är att bestämma ramarna men inte innehållet.

    Man tränar till exempel alltid tisdagar och torsdagar klockan sex, men väljer på dagen om det blir löpning eller gym. Eller så har man en fast tid för att plugga, men man får hoppa mellan olika ämnen om det blir för tråkigt. 

    Hur utreds AuDHD?

    AuDHD utreds genom en bred neuropsykiatrisk utredning där både ADHD och autism bedöms i samma utredning. Det finns ingen diagnos som heter AuDHD, så resultatet blir två separata diagnoser om kriterierna för båda är uppfyllda.

    En utredning som täcker båda tillstånden innehåller oftast följande steg:

    1. Anamnes och intervjuer om din utveckling från barndomen, skolgång, relationer och hur vardagen fungerar i dag. Ofta intervjuas även en anhörig som känt dig sedan du var liten.
    2. Skattningsskalor där du och ibland någon närstående svarar på frågor om symtom, till exempel ASRS för ADHD och RAADS-R för autism hos vuxna.
    3. Neuropsykologiska tester som kartlägger uppmärksamhet, arbetsminne, bearbetningshastighet och andra kognitiva förmågor.
    4. Bedömning av sociala förmågor, ibland med strukturerad observation, för att se hur kommunikation och samspel fungerar.
    5. Återkoppling där du får resultatet, eventuella diagnoser och rekommendationer om behandling och stöd.

    Om du känner igen dig är ett bra första steg att skriva ner konkreta exempel från din vardag där du upplever svårigheter, gärna både sådant som handlar om fokus och impulsivitet och sådant som rör rutiner och sociala situationer.

    Konkreta exempel gör det lättare för en vårdgivare att se helheten.

    Försök hitta en vårdgivare som har kunskap om både ADHD och autism, och be om en bred neuropsykiatrisk utredning som täcker båda tillstånden i stället för bara ett.

    Rätt utredning är avgörande, eftersom det är den som avgör vilket stöd du sedan kan få. Om du redan har en diagnos men känner att den inte fångar hela bilden kan det vara värt att ta upp frågan om det andra tillståndet med din vårdkontakt.

    Behandling och stöd vid AuDHD

    Behandling vid AuDHD behöver vara individuell och ta hänsyn till båda tillstånden samtidigt.

    Det som hjälper vid ADHD kan krocka med behoven vid autism. Därför behöver stödet anpassas efter just din kombination av styrkor och svårigheter.

    Viktiga delar i stödet brukar vara:

    • Läkemedel med försiktighet: ADHD-medicin kan vara en del av behandlingen, med långsam dosjustering och tät uppföljning.
    • Psykoedukation: Att förstå hur din egen hjärna fungerar gör det lättare att hitta strategier och minskar ofta självkritiken.
    • Anpassningar av miljön: Att dämpa ljud, ljus och andra störande intryck kan minska både stress och rastlöshet.
    • Stöd i vardagsfärdigheter: Hjälp med struktur, planering och rutiner kan kompensera för de exekutiva svårigheter, alltså problem med att planera, påbörja och slutföra uppgifter, som ofta finns vid AuDHD.
    • Psykologisk behandling: KBT som anpassats för NPF kan hjälpa mot stress, ångest och nedstämdhet, som är vanliga samjukliga tillstånd vid AuDHD.

    Målet är inte att tvinga in personen i en mall, utan att bygga en vardag där både behovet av struktur och behovet av flexibilitet får plats.

    ADHD-medicin vid autism

    ADHD-medicin kan användas vid AuDHD och hjälper ofta mot rastlöshet, impulsivitet och koncentrationssvårigheter, men effekten varierar mer och biverkningar är vanligare än vid enbart ADHD.

    Medicinen behandlar ADHD-symtomen, inte autismen.

    ADHD-medicin kan fungera även vid samtidig autism, men effekten varierar mer och biverkningar som irritabilitet är vanligare, så dosen behöver justeras långsamt och följas noga (Sturman et al., 2017).

    Vanliga läkemedel är centralstimulerande medel som metylfenidat och lisdexamfetamin, eller icke-stimulerande alternativ som atomoxetin och guanfacin.

    Vilket som passar bestäms av läkaren utifrån symtom, ålder och tidigare erfarenheter av läkemedel.

    Vid AuDHD brukar läkaren:

    • Starta med låg dos och höja den långsamt
    • Följa upp tätt, särskilt de första veckorna
    • Bevaka biverkningar som irritabilitet, sömnsvårigheter, minskad aptit och ökad social tillbakadragenhet
    • Väga effekt mot känslighet, eftersom personer med autism ofta reagerar starkare på kroppsliga förändringar

    ADHD-medicin gör inte autismen värre, men vid för hög dos kan vissa uppleva att de blir mer stela, inbundna eller lättirriterade. Det är då ett tecken på att dosen eller läkemedlet behöver justeras.

    Hos Elly Care arbetar läkare, psykologer och sjuksköterskor i samma team, vilket gör att både ADHD och autism kan utredas i en och samma utredning för barn och vuxna. Efter utredningen kan du få fortsatt stöd och vid behov läkemedelsbehandling hos oss.

    Utredning och stöd vid AuDHD

    Elly Care utreder ADHD och autism hos barn och vuxna, ofta i samma neuropsykiatriska utredning. Hos oss arbetar läkare, psykologer, sjuksköterskor och logopeder i samma team, så att båda tillstånden kan bedömas samtidigt. Efter utredningen kan du få fortsatt stöd och vid behov läkemedelsbehandling.

    Osäker på om det är ADHD, autism eller båda? Boka ett kostnadsfritt samtal med våra rådgivare, så hjälper vi dig att hitta rätt.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., DSM-5). American Psychiatric Publishing.
    2. Antshel, K.M., Russo, N. (2019). Autism Spectrum Disorders and ADHD: Overlapping Phenomenology, Diagnostic Issues, and Treatment Considerations. Current Psychiatry Reports, 21(5), 34.
    3. Hull, L., Petrides, K.V., Mandy, W. (2020). The Female Autism Phenotype and Camouflaging: a Narrative Review. Review Journal of Autism and Developmental Disorders, 7, 306–317.
    4. Rong, Y., Yang, C.J., Jin, Y., Wang, Y. (2021). Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in individuals with autism spectrum disorder: A meta-analysis. Research in Autism Spectrum Disorders, 83, 101759.
    5. Sturman, N., Deckx, L., van Driel, M.L. (2017). Methylphenidate for children and adolescents with autism spectrum disorder. Cochrane Database of Systematic Reviews, 11, CD011144.