AUDHD innebär att en person har både ADHD och autism diagnostiserat, vilket skapar en unik kombination av utmaningar där dessa neurologiska skillnader samverkar. Även om det kan göra vardagen komplex, medför AUDHD också betydande styrkor som kreativitet och hyperfokus.
AUDHD – ADHD och autism samtidigt
AuDHD är ett vardagligt begrepp för kombinationen av autism och ADHD. Det är inte en egen diagnos, men allt fler känner igen sig i hur de två tillstånden samspelar. Här får du veta vad AuDHD innebär, hur vanligt det är, varför det ofta missas och vilket stöd som hjälper.
Vad är AUDHD?
AuDHD är ett informellt begrepp som beskriver att en person har både autism och ADHD samtidigt.
Det är alltså inte en egen diagnos, utan ett samlingsord som vuxit fram framför allt inom neurodivergens-communityn för att fånga något som många upplever att en enskild diagnos inte räcker till för att beskriva.
Autism och ADHD utreds och ställs fortfarande var för sig som två separata neuropsykiatriska tillstånd.
Länge gick det inte ens att få båda diagnoserna samtidigt. Först när DSM-5 kom 2013 togs den regel bort som tidigare hindrade läkare från att diagnostisera autism och ADHD hos samma person (American Psychiatric Association, 2013).
Sedan dess har förståelsen för samsjuklighet ökat, och med den behovet av ett ord som beskriver helheten.
För många är det just det begreppet AuDHD ger, en känsla av att både den rastlösa och den rutinsökande sidan får plats i samma förklaring.
Hur vanligt är AuDHD?
AuDHD är betydligt vanligare än man länge trott. Uppskattningar pekar på att någonstans mellan 30 och 70 procent av personer med autism också har ADHD, och i en metaanalys av 63 studier var den sammanlagda förekomsten ungefär 40 procent (Rong et al., 2021).
Bland personer med ADHD är autistiska drag på motsvarande sätt klart vanligare än i befolkningen i stort (Antshel, Russo, 2019). Siffrorna spretar mellan studier beroende på hur de mäts och vilka grupper som undersöks.
Mycket talar också för att samsjukligheten är underdiagnostiserad, särskilt hos flickor och kvinnor som oftare lär sig dölja sina svårigheter (Hull et al., 2020).
Symtom vid AuDHD – tillstånd som drar åt olika håll
Det som gör AuDHD speciellt är att autism och ADHD inte bara läggs ihop, utan drar åt olika håll och skapar inre motsättningar.
Det räcker alltså inte att addera symtomen från de två tillstånden, eftersom de påverkar och ibland motverkar varandra.
Resultatet blir en symtombild som kan se motsägelsefull ut både för omgivningen och för personen själv.
Några av de vanligaste inre dragkamperna ser ut så här.
- Rutiner mot impulsivitet. Autismsidan söker förutsägbarhet och fasta rutiner, medan ADHD-sidan gör det svårt att planera och lätt att agera på impuls.
- Hyperfokus mot distraherbarhet. Ett djupt fokus på ett specialintresse kan finnas sida vid sida med svårigheter att hålla uppmärksamheten på allt annat.
- Pratsamhet mot social osäkerhet. ADHD kan ge social rastlöshet och ett behov av att prata mycket, samtidigt som autismen gör det svårt att tolka sociala koder och veta när det passar.
- Sensorisk känslighet som förstärker rastlösheten. Starka ljud, ljus eller intryck kan göra ADHD-symtom som irritabilitet och rastlöshet ännu mer påtagliga.
En följd av detta är att en person med AuDHD kan fungera mycket olika i olika miljöer.
På en strukturerad arbetsplats med tydliga ramar kan vardagen flyta på, medan samma person upplever kaos hemma där strukturen saknas.
Den variationen är inte ett tecken på att svårigheterna saknas, utan en naturlig följd av att två tillstånd samverkar olika beroende på situationen.
Det är också vanligt att de motstridiga behoven tar mycket energi. Att samtidigt längta efter ordning och ha svårt att skapa den kan leda till frustration, utmattning och en känsla av att aldrig riktigt räcka till.
För många är det just den ständiga inre förhandlingen, snarare än enskilda symtom, som är mest påfrestande i vardagen.
Varför är AuDHD svårt att upptäcka?
AuDHD missas ofta i utredning därför att de två tillstånden kan dölja varandra, att maskering är vanligt och att vården ofta utreder en diagnos i taget.
För det första kan symtomen maskera varandra. Autistisk rigiditet och behov av struktur kan dämpa de yttre tecknen på ADHD-impulsivitet, samtidigt som ADHD-rastlöshet kan dölja autismens behov av förutsägbarhet.
När utredaren ser det ena tillståndet tydligt är det lätt att det andra hamnar i skymundan.
För det andra är maskering vanligt, alltså att personen medvetet eller omedvetet lär sig härma omgivningens beteenden för att smälta in.
Det är särskilt vanligt hos flickor, kvinnor och icke-binära, som ofta överpresterar socialt utåt men kraschar när de kommer hem (Hull et al., 2020).
Eftersom maskeringen döljer svårigheterna i mötet med vården blir de lätta att förbise.
För det tredje är många utredningssystem uppbyggda för att bedöma ett tillstånd i taget.
Remiss och frågeställning gäller ofta antingen ADHD eller autism, vilket gör att den diagnos som inte stod i fokus från början riskerar att aldrig utredas.
Det som oftast missas är autism hos kvinnor som redan fått en ADHD-diagnos.
Behandling och stöd vid AuDHD
Behandling vid AuDHD behöver vara individuell och ta hänsyn till båda tillstånden samtidigt, eftersom varken rena ADHD-strategier eller rena autismstrategier räcker på egen hand.
Det som hjälper för det ena kan ibland krocka med behoven från det andra, och därför behöver stödet anpassas efter just din kombination av styrkor och svårigheter.
Viktiga delar i stödet brukar vara dessa:
- Läkemedel med försiktighet. ADHD-medicin kan fungera även vid samtidig autism, men effekten varierar mer och biverkningar som irritabilitet är vanligare, så dosen behöver justeras långsamt och följas noga (Sturman et al., 2017).
- Psykoedukation. Att förstå hur din egen hjärna fungerar gör det lättare att hitta strategier och minskar ofta självkritiken.
- Anpassningar av miljön. Att dämpa ljud, ljus och andra störande intryck kan minska både stress och rastlöshet.
- Stöd i vardagsfärdigheter. Hjälp med struktur, planering och rutiner kan kompensera för de exekutiva svårigheter, alltså problem med att planera, påbörja och slutföra uppgifter, som ofta finns vid AuDHD.
Målet är inte att tvinga in personen i en mall, utan att bygga en vardag där både behovet av struktur och behovet av flexibilitet får plats.
Vad gör du om du misstänker att du har AuDHD?
Om du känner igen dig är ett bra första steg att skriva ner konkreta exempel från din vardag där du upplever svårigheter, gärna både sådant som handlar om fokus och impulsivitet och sådant som rör rutiner och sociala situationer. Konkreta exempel gör det lättare för en vårdgivare att se helheten.
Försök hitta en vårdgivare som har kunskap om både ADHD och autism, och be om en bred neuropsykiatrisk utredning som täcker båda tillstånden i stället för bara ett. Rätt utredning är avgörande, eftersom det är den som avgör vilket stöd du sedan kan få.
Om du redan har en diagnos men känner att den inte fångar hela bilden kan det vara värt att ta upp frågan om det andra tillståndet med din vårdkontakt.
För dig som söker utredning är Elly Care ett bra alternativ. Vi erbjuder neuropsykiatriska utredningar för vuxna och ett kostnadsfritt inledande samtal, där du utan förpliktelser kan ta reda på vilken hjälp som passar dig.
Vanliga frågor om AUDHD
ADHD är en neurologisk skillnad som främst påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, medan autism påverkar social kommunikation och kan innebära repetitiva beteenden. AUDHD betyder att en person har båda diagnoserna samtidigt, vilket skapar en unik kombination av utmaningar där dessa symtom samverkar och påverkar vardagen.
Ja, det är betydligt vanligare än man tidigare trodde. Många forskare uppskattar att omkring 30–80 procent av människor med autism också har ADHD-drag, och vice versa. Detta beror på att båda tillstånden har gemensamma neurologiska ursprung.
Vanliga symtom inkluderar svårigheter med tidsuppfattning, organisation, beslutfattande och att läsa av sociala signaler. Många upplever också koncentrationssvårigheter på grund av överkänslighet för sinnesintryck, samt svårighet att balansera behovet av rörelse (från ADHD) med behovet av förutsägbarhet (från autism).
Ja, det är möjligt, men det kräver noga övervakning från en läkare. ADHD-mediciner kan vara effektiva för personer med AUDHD, men dosering och val av medicin måste anpassas individuellt eftersom autism kan påverka hur medicinen fungerar och tolereras.
Många med AUDHD har en utmärkt kreativ förmåga och kan se samband som andra missar. Hyperfokus – förmågan att koncentrera sig intensivt på något som intresserar en – är en stor styrka som gör det möjligt att utveckla djup kunskap och expertis inom områden man brinner för.
AUDHD kan skapa motsägelsefulla behov i relationer: ADHD bidrar till impulsivitet och svårighet att upprätthålla stabila vänskaper, medan autism ofta strävar efter just stabilitet och rutiner. Detta kan göra det svårt att bygga och underhålla relationer, men med förståelse och rätt stöd är det helt möjligt att ha meningsfulla nätverk.
Här kan du läsa mer om ADHD och relationsproblem.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., DSM-5). American Psychiatric Publishing.
- Antshel, K.M., Russo, N. (2019). Autism Spectrum Disorders and ADHD: Overlapping Phenomenology, Diagnostic Issues, and Treatment Considerations. Current Psychiatry Reports, 21(5), 34.
- Hull, L., Petrides, K.V., Mandy, W. (2020). The Female Autism Phenotype and Camouflaging: a Narrative Review. Review Journal of Autism and Developmental Disorders, 7, 306–317.
- Rong, Y., Yang, C.J., Jin, Y., Wang, Y. (2021). Prevalence of attention-deficit/hyperactivity disorder in individuals with autism spectrum disorder: A meta-analysis. Research in Autism Spectrum Disorders, 83, 101759.
- Sturman, N., Deckx, L., van Driel, M.L. (2017). Methylphenidate for children and adolescents with autism spectrum disorder. Cochrane Database of Systematic Reviews, 11, CD011144.
- (https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2017/01/lakemedelsriktlinjer-for-bipolar-sjukdom-foljs-i-hog-utstrackning/
- (https://www.vgregion.se/ov/bipolar/vad-ar-bipolar-sjukdom/diagnostik/)
- (https://www.adhdivarden.se/amnen/artiklar/adhd-och-bipolar-sjukdom)
- (https://ki.se/meb/forskning/swebic)
- (https://bmcpsychiatry.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12888-018-1803-y)