Maskering är en strategi där personer med ADHD eller autism döljer eller kompenserar för sina svårigheter för att passa in och bli accepterade. Även om det kan hjälpa i vissa situationer, kräver maskering ofta mycket energi och kan bidra till stress och psykisk ohälsa.
Maskering vid ADHD och autism
Maskering är en ofta omedveten strategi där personer med ADHD eller autism anpassar sitt beteende för att passa in och undvika negativ uppmärksamhet från omgivningen. Det kan till exempel handla om att hålla tillbaka rastlöshet, förbereda vad du ska säga eller anstränga dig för att följa sociala regler. Maskering kan kräva mycket energi och kan vara förknippad med stress och psykisk ohälsa.
Varför maskerar personer med ADHD och autism?
Personer med ADHD och autism kan maskera för att passa in, bli accepterade eller undvika negativa reaktioner från omgivningen. Det kan också handla om tidigare erfarenheter av kritik, utanförskap eller att känna sig annorlunda.
Maskering kan vara medveten, men sker ofta automatiskt efter många års anpassning. Du kanske har lärt dig att hålla tillbaka vissa beteenden, tänka igenom vad du ska säga eller använda olika strategier för att kompensera för svårigheter.
För vissa kan maskering göra det lättare att fungera i sociala situationer, på jobbet eller i skolan. Samtidigt kan det vara ansträngande att hela tiden övervaka och anpassa sitt beteende.
Exempel på maskering vid ADHD
ADHD maskering kan bland annat handla om att försöka dölja eller kompensera för rastlöshet, impulsivitet, glömska eller svårigheter med struktur. Vanliga exempel är:
- Hålla tillbaka impulser: Du anstränger dig för att inte avbryta, prata för mycket eller agera på en impuls, trots att det kräver mycket koncentration.
- Dölja rastlöshet: Du håller dig stilla i situationer där du egentligen behöver röra på dig, till exempel genom att spänna kroppen eller göra små rörelser som andra inte märker.
- Överkompensera med struktur: Du använder listor, påminnelser och omfattande kontroller för att kompensera för glömska eller svårigheter med planering.
- Skämta bort misstag: Du använder humor för att avdramatisera när du tappar tråden, glömmer något eller kommer för sent.
- Hålla ihop under dagen: Du lägger mycket energi på att fungera i skolan eller på arbetet och märker först hemma hur trött du egentligen är.
Exempel på maskering vid autism
Autistisk maskering handlar ofta om att anpassa sitt sociala beteende eller dölja sådant som känns annorlunda för omgivningen.
Vanliga exempel är:
- Tvingad ögonkontakt: Du tittar andra i ögonen trots att det känns obehagligt eller gör det svårare att koncentrera dig på samtalet.
- Manus och imitation: Du förbereder vad du ska säga, memorerar fraser eller observerar hur andra pratar och använder kroppsspråk.
- Undertryckt stimming: Du håller tillbaka repetitiva rörelser eller andra beteenden som annars hjälper dig att reglera stress och intryck.
- Dölja sensorisk känslighet: Du stannar kvar i miljöer med mycket ljud, ljus eller andra intryck trots att de är överväldigande.
Strategierna har beskrivits i forskning om autistisk maskering. Studier visar bland annat att personer med autism kan förändra sitt beteende, dölja vissa egenskaper och använda olika strategier för att lättare passa in socialt (Hull m.fl., 2017).
Maskerar man olika vid ADHD och autism?
Ja, maskering kan se olika ut vid ADHD och autism, även om det finns överlappningar.
Vid autism handlar det ofta om sociala svårigheter, kommunikation och sensorisk känslighet. Vid ADHD kan det i stället handla mer om att dölja eller kompensera för rastlöshet, impulsivitet och svårigheter med struktur.
Skillnaden handlar framför allt om vilka svårigheter personen försöker dölja eller kompensera för, eftersom tillstånden kan påverka olika delar av vardagen.
| Autism | ADHD | |
|---|---|---|
| Vad som döljs | Sociala svårigheter, sensorisk känslighet och repetitiva beteenden | Rastlöshet, impulsivitet, glömska och svårigheter med struktur |
| Typiska strategier | Manus, imitation, tvingad ögonkontakt och att hålla tillbaka beteenden | Hålla tillbaka impulser, omfattande planering, kontroller och att kompensera för misstag |
| Hur det kan märkas | Personen kan verka socialt säker trots att sociala situationer kräver mycket energi | Personen kan verka organiserad och fokuserad trots att det kräver mycket ansträngning |
Forskning visar att kamouflering förekommer vid både ADHD och autism. I en studie från 2024 rapporterade vuxna med ADHD mer kamouflering än neurotypiska vuxna, men mindre än vuxna med autism (van der Putten m.fl., 2024).
Personer kan också ha både ADHD och autism, ibland kallat AuDHD. Då kan maskeringen omfatta flera olika typer av svårigheter.
Maskering hos flickor och kvinnor
Flickor och kvinnor kan maskera sina svårigheter, vilket kan göra ADHD eller autism svårare för omgivningen att upptäcka.
Forskning visar exempelvis att autistiska kvinnor i flera studier rapporterar mer kamouflering än autistiska män (Cook m.fl., 2021).
Vid ADHD hos kvinnor kan svårigheterna också vara mindre synliga. Ouppmärksamhet, glömska och inre rastlöshet kan exempelvis märkas mindre än tydlig hyperaktivitet.
Vissa flickor och kvinnor utvecklar också omfattande strategier för att kompensera för sina svårigheter.
Autism och ADHD kan därför ibland upptäckas först i vuxen ålder. Det kan särskilt bli tydligt när tidigare strategier inte längre räcker till, exempelvis vid förändringar i arbete, studier eller relationer.
Konsekvenser av maskering
Maskering kan vara energikrävande, särskilt när du hela tiden behöver övervaka och anpassa ditt beteende. Personer som maskerar mycket beskriver bland annat trötthet, stress och en känsla av att inte kunna vara sig själva.
Forskning om autism visar ett samband mellan mer kamouflering och sämre psykiskt mående, bland annat mer ångest och depression (Cook m.fl., 2021).
Det går däremot inte att säga att maskering i sig orsakar psykisk ohälsa. Sambandet kan påverkas av flera olika faktorer.
När den här belastningen pågår under lång tid kan återhämtningen bli svårare. För vissa kan det bidra till en period av mer omfattande utmattning och minskad förmåga att hantera vardagens krav.
Det brukar beskrivas som autistisk utbrändhet, eller autistisk burnout. Autistisk utbrändhet används för att beskriva en period av långvarig utmattning, minskad förmåga och lägre tolerans för intryck.
När belastningen blir för stor kan vissa personer uppleva en så kallad meltdown eller shutdown. En meltdown kan innebära en stark reaktion på överbelastning, medan en shutdown snarare innebär att personen drar sig undan eller har svårt att kommunicera.
Vid tydliga tecken på psykisk ohälsa är det viktigt att söka professionellt stöd.
Kan man sluta maskera?
Det går att minska behovet av maskering, men det behöver inte innebära att du ska sluta anpassa dig helt.
Anpassning är en naturlig del av många sociala situationer. För vissa handlar det snarare om att hitta sätt att fungera som kräver mindre energi.
Några saker som kan vara hjälpsamma är:
- Bli medveten: Lägg märke till när och med vem du maskerar mest. Det kan hjälpa dig att förstå vad som tar mycket energi.
- Börja i trygga relationer: Tillåt dig att vara mer avslappnad med personer du känner dig trygg med.
- Kommunicera behov: Berätta vad som hjälper dig, till exempel behov av pauser, tydliga instruktioner eller en lugnare miljö.
- Sök stöd: En psykolog eller annan professionell med kunskap om NPF kan hjälpa dig att förstå dina behov och hitta strategier som fungerar i vardagen.
Att söka utredning när man maskerar
Det kan vara svårt att söka en ADHD- eller autismutredning när du är van vid att dölja eller kompensera för dina svårigheter. Men hur du fungerar under ett enskilt möte säger inte alltid allt om hur du fungerar i vardagen.
Berätta gärna under utredningen om du tror att du maskerar. Det kan också vara viktigt att beskriva hur du fungerar när du är trött, hemma eller efter en social situation.
För vissa kan skillnaden mellan hur de verkar utåt och hur de faktiskt mår vara en viktig del av bilden.
Hos Elly Care hjälper vi dig att få en bättre förståelse för dig själv och dina svårigheter genom en ADHD- eller autismutredning. Du träffar legitimerade psykologer och specialistläkare, och vi tar hänsyn till hur du fungerar även när mycket av det du kämpar med inte syns utåt.
- ## Referenser
- Bargiela, S., Steward, R., & Mandy, W. (2016). The experiences of late-diagnosed women with autism spectrum conditions: An investigation of the female autism phenotype. *Journal of Autism and Developmental Disorders, 46*(10), 3281–3294. https://doi.org/10.1007/s10803-016-2872-8
- Cook, J., Hull, L., Crane, L., & Mandy, W. (2021). Camouflaging in autism: A systematic review. *Clinical Psychology Review, 89*, 102080. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2021.102080
- Halsall, J., Clarke, C., & Crane, L. (2021). “Camouflaging” by adolescent autistic girls who attend both mainstream and specialist resource classes: Perspectives of girls, their mothers and their educators. *Autism, 25*(7), 2074–2086. https://doi.org/10.1177/13623613211012819
- Hull, L., Petrides, K. V., Allison, C., Smith, P., Baron-Cohen, S., Lai, M.-C., & Mandy, W. (2017). “Putting on my best normal”: Social camouflaging in adults with autism spectrum conditions. *Journal of Autism and Developmental Disorders, 47*(8), 2519–2534. https://doi.org/10.1007/s10803-017-3166-5
- Hull, L., Mandy, W., Lai, M.-C., Baron-Cohen, S., Allison, C., Smith, P., & Petrides, K. V. (2019). Development and validation of the Camouflaging Autistic Traits Questionnaire (CAT-Q). *Journal of Autism and Developmental Disorders, 49*(3), 819–833. https://doi.org/10.1007/s10803-018-3792-6
- Raymaker, D. M., Teo, A. R., Steckler, N. A., Lentz, B., Scharer, M., Delos Santos, A., Kapp, S. K., Hunter, M., Joyce, A., & Nicolaidis, C. (2020). “Having all of your internal resources exhausted beyond measure and being left with no clean-up crew”: Defining autistic burnout. *Autism in Adulthood, 2*(2), 132–143. https://doi.org/10.1089/aut.2019.0079
- van der Putten, W. J., Mol, A. J. J., Groenman, A. P., Radhoe, T. A., Torenvliet, C., Agelink van Rentergem, J. A. A., & Geurts, H. M. (2024). Is camouflaging unique for autism? A comparison of camouflaging between adults with autism and ADHD. *Autism Research, 17*(4), 812–823. https://doi.org/10.1002/aur.3099
- Young, S., Adamo, N., Ásgeirsdóttir, B. B., Branney, P., Beckett, M., Colley, W., Cubbin, S., Deeley, Q., Farrag, E., Gudjonsson, G., Hill, P., Hollingdale, J., Kilic, O., Lloyd, T., Mason, P., Paliokosta, E., Perecherla, S., Sedgwick-Müller, J., Skirrow, C., Tierney, K., van Rensburg, K., & Woodhouse, E. (2020). Females with ADHD: An expert consensus statement taking a lifespan approach providing guidance for the identification and treatment of attention-deficit/hyperactivity disorder in girls and women. *BMC Psychiatry, 20*, 404. https://doi.org/10.1186/s12888-020-02707-9