Gratis konsultation
1 min läsning

    Personer med ADHD-diagnos kan söka ekonomisk hjälp från både Försäkringskassan och privata fonder för allt från hjälpmedel till utbildning. Stödet är tillgängligt för både barn och vuxna, och det är ofta nödvändigt att söka flera källor parallellt.

    Söka fonder med ADHD-diagnos

    Med en ADHD-diagnos kan du söka ekonomiskt stöd från både Försäkringskassan och privata fonder och stiftelser.

    Stödet kan täcka hjälpmedel, utbildning, rehabilitering och vardagsanpassning, och riktar sig till både barn och vuxna med diagnosen.

    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vilka fonder kan du söka vid ADHD?

    Fonder och stiftelser är privaträttsliga organisationer med egna kapital som delar ut pengar till enskilda individer eller projekt med specifika ändamål.

    Till skillnad från statliga bidrag styrs reglerna av stiftelsens egna stadgar, inte av Försäkringskassan eller kommunen.

    Som privatperson med en funktionsnedsättning, till exempel ADHD, kan du söka pengar ur fonder för hjälpmedel, utbildning, rehabilitering, rekreation eller vardagsanpassning.

    Vilka fonder du kan söka beror på din ålder, diagnos och vad pengarna ska användas till.

    Bidrag från Försäkringskassan vid ADHD

    Försäkringskassan erbjuder flera ersättningar som är relevanta om du eller ditt barn har ADHD. De vanligaste är omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning.

    ADHD är en av de vanligaste neuropsykiatriska diagnoserna och förekommer hos 5–7 procent av barn och ungdomar i Sverige (Polanczyk et al., 2015).

    Omvårdnadsbidrag

    Omvårdnadsbidrag ges till föräldrar vars barn under 19 år behöver extra tillsyn, vård eller träning till följd av en funktionsnedsättning.

    ADHD räknas som en funktionsnedsättning, och diagnosen kan ge rätt till bidraget om barnet behöver mer omsorg än jämnåriga. Bidraget är skattefritt och betalas ut månadsvis.

    Du ansöker via Försäkringskassans webbplats och behöver ett läkar- eller psykologintyg som bekräftar diagnosen och behovet av extra stöd.

    Merkostnadsersättning

    Merkostnadsersättning kompenserar för extra kostnader som uppstår direkt till följd av ADHD-diagnosen, till exempel utgifter för hjälpmedel, anpassad undervisning eller specialkost.

    Ersättningen gäller för både barn och vuxna och beräknas utifrån de faktiska merkostnaderna. Ansökan görs via Försäkringskassan och kräver dokumentation av kostnader och diagnos.

    Unga vuxna mellan 19 och 29 år vars arbetsförmåga är nedsatt på grund av ADHD kan också ha rätt till aktivitetsersättning. Besök Försäkringskassans webbplats för aktuell information och ansökningsformulär.

    Fonder och stiftelser för personer med ADHD

    Privata fonder och stiftelser är ett viktigt komplement till statliga ersättningar. Nedan följer de viktigaste att känna till som person med ADHD-diagnos.

    • Norrbacka Eugeniastiftelsen

    Delar ut bidrag till personer med fysiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stiftelsen prioriterar hjälpmedel, boendeanpassning och resor till habilitering eller behandling.

    • Sunnerdahls handikappfond

    Ger ekonomisk hjälp till barn och unga med funktionsnedsättning och deras familjer. Fonden finansierar bland annat hjälpmedel, utbildning och resor.

    • Bidragsstiftelsen

    Har ett brett ändamål och tar emot ansökningar från privatpersoner i ekonomisk nöd. ADHD kan vara grund för ansökan om diagnosen påverkar din ekonomiska situation.

    • Riksförbundet Attention

    Är intresseorganisationen för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Sverige. På deras webbplats finns en resurssida med information om fonder och bidrag specifikt för ADHD och liknande diagnoser.

    • Allmänna arvsfonden

    Finansierar projekt och föreningar som arbetar för barn, unga och äldre, men inte privatpersoner direkt. Om du tillhör en organisation kan ni söka medel för aktiviteter eller projekt som gynnar personer med ADHD.

    När du ansöker är det viktigt att ändamålet i din ansökan matchar fondens syfte. En ansökan om resebidrag till en stiftelse som fokuserar på utbildning avslås med stor sannolikhet.

    Så söker du en fond – steg för steg

    Att söka fonder kräver förberedelse. Följ dessa steg för bästa resultat:

    • 1. Hitta rätt fond.

    Använd databaser som Funktionshindersguiden eller länsstyrelsernas stiftelsesök för att hitta fonder vars ändamål matchar din situation och diagnos.

    • 2. Kontrollera att du uppfyller villkoren.

    Läs fondens stadgar noggrant – ålder, diagnos och syfte måste stämma överens med dina förutsättningar.

    • 3. Förbered din ansökan.

    Du behöver vanligtvis diagnoskopia, en tydlig beskrivning av ditt syfte och ett konkret belopp. Beskriv hur pengarna ska användas och varför du behöver dem, en personlig och välmotiverad ansökan ger bättre resultat.

    • 4. Skicka in och invänta svar.

    Många fonder har fasta ansökningsperioder, ofta en till två gånger per år. Handläggningstiden varierar mellan några veckor och flera månader.

    Du kan söka flera fonder parallellt, vilket ökar chanserna att få stöd.

    Var hittar du fler fonder att söka?

    Det finns flera databaser och organisationer som samlar information om fonder för personer med funktionsnedsättning:

    Funktionshindersguiden är en sökdatabas för fonder och bidrag riktade till personer med funktionsnedsättning, organiserad efter diagnos och syfte.

    Länsstyrelsernas stiftelsesök låter dig söka bland tusentals registrerade stiftelser i Sverige, filtrerat på ändamål och region.

    Riksförbundet Attention samlar information om stöd och fonder specifikt för neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, autism och Tourettes syndrom.

    Neuroförbundet erbjuder liknande resurser och information om stöd för personer med neurologiska och neuropsykiatriska diagnoser.

    Global Grant är en internationell databas för stipendier och bidrag som också inkluderar svenska fonder.

    Kommunens socialtjänst eller en LSS-handläggare kan ge personlig vägledning om vilket lokalt stöd du har rätt till utifrån din situation.

    Vanliga frågor om fonder och bidrag vid ADHD

    Visa alla

    Statliga bidrag från Försäkringskassan, som omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, styrs av lag och är ofta de första att söka. Privata fonder och stiftelser är ett viktigt komplement, de har egna stadgar och kan finansiera allt från hjälpmedel till utbildning eller resor, men kraven skiljer sig åt mellan fonderna.

    Ja, både barn och vuxna kan söka ekonomisk hjälp. För barn är omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan vanligast, medan vuxna kan söka merkostnadsersättning eller aktivitetsersättning (19–29 år). Många privata fonder tar också emot ansökningar från både barn och vuxna.

    Du kan söka pengar för hjälpmedel, utbildning, rehabilitering, resor till behandling, boendeanpassning och vardagsanpassningar. Det viktiga är att matcha ditt behov med rätt fonds syfte, en fond fokuserad på utbildning avslår med stor sannolikhet en ansökan om resebidrag.

    Ja, för de flesta bidrag och fonder krävs en bekräftad ADHD-diagnos från läkare eller psykolog. Du behöver ofta ett läkarintyg eller psykologintyg som dokumenterar diagnosen och behovet av ekonomisk hjälp.

    Ja, det är både möjligt och ofta nödvändigt för att täcka alla behov. Du kan parallellt söka omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan och ansöka till flera privata fonder, var noga med att följa varje fonds ansökningsrutiner och deadline.

    Riksförbundet Attention har en resurssida med information om fonder och bidrag specifikt för ADHD. Du kan också kontakta Försäkringskassan eller din kommun för uppdaterad information om lokala och regionala stödformer.

    Behöver du stöd eller har en fråga?

    Vi har psykologer redo att hjälpa dig.

    Stöd vid ADHD-utredning

    En ADHD-diagnos är ofta förutsättningen för att kunna söka fonder och bidrag. Elly Care erbjuder professionell ADHD-utredning för barn och vuxna helt digitalt, vilket gör det lättare att få den dokumentation du behöver för dina ansökningar. Boka en kostnadsfri konsultation så berättar vi hur vi kan hjälpa dig på vägen.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. Polanczyk, G. V., Salum, G. A., Sugaya, L. S., Caye, A., & Rohde, L. A. (2015). Annual Research Review: A meta-analysis of the worldwide prevalence of mental disorders in children. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 56(3), 345–365.
    2. Hakkaart-van Roijen, L., Zwirs, B. W., Bouwmans, C., Tan, S. S., Schulpen, T. W., Vlasveld, L., & Buitelaar, J. K. (2007). Societal costs and quality of life of children suffering from attention deficient hyperactivity disorder (ADHD). European Child & Adolescent Psychiatry, 16(5), 316–326.