Har du varit patient hos psykiatrispecialisterna? Vi hjälper dig här!

Gratis konsultation

1 min läsning

    Syskon till barn med ADHD påverkas ofta av ökad stress, konflikter och känslan av att behöva ta större ansvar. Genom egentid, öppna samtal, kunskap om diagnosen och professionell stöd kan föräldrar hjälpa sitt andra barn att känna sig sett och tryggt i familjen.

    Syskon till barn med ADHD

    ADHD kan påverka hela familjens vardag. För många syskon till barn med diagnosen innebär det en vardag med fler konflikter, ökad stress och känslan av att behöva ta ett större ansvar.

    Författare Psykolog Ellen Cederquist
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Hur påverkas syskon av ADHD i familjen? 

    Syskon till barn med ADHD påverkas ofta av att familjens uppmärksamhet och energi i hög grad riktas mot det barn som har svårigheter.

    Många syskon upplever att de behöver anpassa sig mer än andra barn och att de förväntas ta större hänsyn till eller hjälpa sitt syskon i vardagen. Det kan väcka känslor av orättvisa och frustration.

    Konflikter kan också vara vanligare i familjer där ett barn har ADHD.

    Många syskon beskriver en vardag som präglas av impulsivitet, känsloutbrott och återkommande konflikter – något som är vanligt när ADHD påverkar relationer och familjeliv. Det kan skapa både stress och oro.

    Ett annat vanligt sätt som syskon påverkas på är att de känner ett större ansvar hemma. Det kan handla om att försöka lugna situationer, skydda sitt syskon eller anpassa sina egna behov efter familjens situation.

    Detta sker i en utsträckning som inte alltid är vanligt för barn i samma ålder.

    Vanliga känslor hos syskon till barn med ADHD

    Syskon till barn med ADHD kan känna många olika känslor samtidigt. Det är vanligt att känna kärlek och omsorg för sitt syskon, men också frustration, oro eller ledsamhet över situationen hemma.

    Vanliga känslor kan vara:

    • Utsatthet till följd av aggressiva beteenden eller konflikter
    • Sorg
    • Oro och stress
    • Frustration över att behöva anpassa sig
    • Avundsjuka när mycket uppmärksamhet riktas mot syskonet
    • Känslor av att bli bortglömd eller mindre viktig

    Vanliga frågor om syskon till barn med ADHD

    Visa alla

    Syskon till barn med ADHD påverkas ofta av att mycket av familjens fokus riktas mot barnet med diagnosen, vilket kan leda till känslor av att bli förbisedd eller mindre viktig. Många syskon upplever också en vardag med fler konflikter, stress och förväntan på att ta större hänsyn eller ansvar än andra barn i samma ålder.

    Syskon kan känna många blandade emotioner samtidigt, såsom kärlek och omsorg för sitt syskon men också frustration, oro, sorg och avundsjuka. Det är helt normalt att uppleva såväl positiva som negativa känslor, och det är viktigt att alla dessa får uttryckas utan skuld eller skam.

    Föräldrar kan ge sitt barn regelbunden egentid med odelad uppmärksamhet, berätta om vad ADHD är på ett åldersanpassat sätt och skapa öppna samtal där barnet får uttrycka sina känslor. Det är också viktigt att bekräfta barnets upplevelser och se till att det inte får ett för stort ansvar för sitt syskon.

    Gemensamma positiva aktiviteter, lugn konflikthantering och kunskap om ADHD kan hjälpa syskonen att förstå varandra bättre. Det är också värdefullt att skapa rutiner och struktur i familjen som minskar stress, och att aktivt uppmuntra samarbete och roliga stunder tillsammans.

    Det kan vara lämpligt att söka professionell hjälp om syskonet upplever långvarig stress, stark oro eller nedstämdhet som påverkar dess psykiska hälsa, skolgång eller sociala relationer. En psykolog eller terapeut kan hjälpa både barnet och familjen att hantera situationen på ett bättre sätt.

    Behöver du stöd eller har en fråga?

    Vi har psykologer redo att hjälpa dig.

    Hur kan föräldrar stötta syskon till barn med ADHD?

    Föräldrar har en viktig roll i att stötta syskon till barn med ADHD genom att hjälpa dem att känna sig trygga, sedda och delaktiga i familjen.

    Ett varmt och öppet familjeklimat kan minska stress och stärka relationen mellan syskonen.

    Egentid

    Egentid med föräldrarna är ofta särskilt värdefullt. Även kortare stunder där barnet får odelad uppmärksamhet kan hjälpa barnet att känna sig viktig och minska känslan av att hamna i skymundan.

    Kunskap

    Kunskap om vad ADHD innebär kan också göra stor skillnad.

    När syskon får åldersanpassad information om diagnosen blir det ofta lättare att förstå varför deras syskon reagerar annorlunda i vissa situationer. Det kan minska missförstånd och konflikter i vardagen.

    Öppenhet

    Öppna samtal om känslor och konflikter kan stärka relationerna inom familjen. Syskon behöver få möjlighet att uttrycka både positiva och negativa känslor utan att känna skuld eller ansvar för andras reaktioner.

    Även gemensamma aktiviteter där syskonen får positiva upplevelser tillsammans kan stärka relationen och öka känslan av samhörighet.

    Samtidigt är det viktigt att syskon inte får ett alltför stort ansvar för barnet med ADHD. Barn ska inte behöva fungera som extra föräldrar eller medlare i familjen.

    Föräldrarstöd

    När föräldrar själva får stöd i att hantera stress, konflikter och vardagsutmaningar kan det också bidra till större trygghet och bättre förutsättningar för hela familjen.

    Stöd kan komma i form av föräldrautbildningar, samtalsstöd via BUP eller anhörigstöd genom kommunen.

    Tips för att stärka syskonrelationen

    • Skapa öppna samtal i familjen där alla får uttrycka sina känslor och upplevelser.
    • Hjälp syskonet att förstå vad ADHD innebär genom åldersanpassad information och samtal om diagnosen.
    • Bekräfta syskonets känslor och upplevelser. Syskon behöver känna sig lyssnade på och förstådda.
    • Ge varje barn egentid och uppmärksamhet för att minska känslor av att bli bortglömd eller mindre viktig.
    • Hjälp barnen att hantera konflikter på ett lugnt och respektfullt sätt.
    • Uppmuntra positiva gemensamma aktiviteter där syskonen får samarbeta och ha roligt tillsammans.
    • Undvik att lägga ett stort omsorgsansvar på syskonet.
    • Skapa tydliga rutiner och struktur i vardagen för att minska stress och konflikter.
    • Stärk familjerelationerna genom gemensamma strategier och aktiviteter.

    När kan det vara bra att söka professionell hjälp?

    Det kan vara bra att söka professionell hjälp när syskonets mående eller vardag påverkas tydligt av situationen i familjen.

    Syskon till barn med ADHD kan ibland uppleva långvarig stress, stark oro eller nedstämdhet. När sådana svårigheter börjar påverka barnets psykiska hälsa, skolgång eller sociala relationer är det viktigt att söka stöd.

    Tecken på att extra stöd kan behövas kan vara att:

    • Syskonet ofta känner sig nedstämt
    • Syskonet känner sig irriterad eller orolig
    • Syskonet börjar dra sig undan socialt
    • Syskonet får svårare att klara skolan
    • Konflikterna i familjen blir svåra att hantera på egen hand

    Forskning visar att familjeorienterade stödinsatser och samtal kan förbättra familjens samspel och skapa bättre förutsättningar för både barnet med ADHD och dess syskon.

    Tveka inte på att söka hjälp – det är en styrka att ta tag i det tidigt, innan stressen hinner sätta sig.

    Stöd för hela familjen vid ADHD

    En ADHD-diagnos påverkar hela familjen, och det är viktigt att alla får rätt stöd. På Elly Care kan du få professionell vägledning kring familjedynamiken och konkreta strategier för hur du bäst stöttar alla dina barn. Boka en kostnadsfri konsultation och låt oss hjälpa din familj att finna balans och trygghet.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. Baldursdottir, I. M., Petursdottir, A. B., & Svavarsdottir, E. K. (2023). Family oriented intervention for families of adolescents with attention deficit hyperactivity disorder: A feasibility study. Journal of Child and Adolescent Psychiatric Nursing, 36(2), 75–86. https://doi.org/10.1111/jcap.12405
    2. Fjermestad, K. W., Silverman, W. K., & Vatne, T. M. (2020). Group intervention for siblings and parents of children with chronic disorders (SIBS-RCT): Study protocol for a randomized controlled trial. Trials, 21(1), 851. https://doi.org/10.1186/s13063-020-04781-6
    3. Harpin, V. (2005). The effect of ADHD on the life of an individual, their family, and community from preschool to adult life. Archives of Disease in Childhood, 90(Suppl. 1), i2–i7. https://doi.org/10.1136/adc.2004.059006
    4. King, K., Alexander, D., & Seabi, J. (2016). Siblings’ perceptions of their ADHD-diagnosed sibling’s impact on the family system. International Journal of Environmental Research and Public Health, 13(9), 910. https://doi.org/10.3390/ijerph13090910
    5. Kramer, L., & Radey, C. (1997). Improving sibling relationships among young children: A social skills training model. Family Relations, 46(3), 237–246.
    6. Mikami, A. Y., & Pfiffner, L. J. (2008). Sibling relationships among children with ADHD. Journal of Attention Disorders, 11(4), 482–492. https://doi.org/10.1177/1087054707304532