Ätstörningar är allvarliga psykiska och fysiska tillstånd som påverkar matbeteendet och kan ha stora konsekvenser för hälsan. Symtomen varierar beroende på typ av ätstörning, men kan inkludera både fysiska, psykiska och beteendemässiga förändringar. Med rätt behandling och stöd går det att återhämta sig helt.
Ätstörningar
Ätstörningar är psykiatriska tillstånd som påverkar hur du tänker kring mat, kropp och vikt. Det finns flera olika typer, de kan drabba vem som helst oavsett kön, ålder och kroppsform, och det finns effektiv behandling att få. Här går vi igenom vad en ätstörning är, vilka tecknen är, vilka diagnoser som finns, varför de uppstår och var du kan söka hjälp.
Tecken och symtom på ätstörning
Tecknen på en ätstörning syns ofta tydligast i hur en person tänker och beter sig kring mat, inte i hur kroppen ser ut. Tankarna på mat, vikt och träning kan ta upp oproportionerligt mycket plats och tränga undan annat i livet, som skola, jobb och relationer.
Vanliga varningstecken är:
- Fixering vid mat och vikt: ständiga tankar på kalorier, vad som är nyttigt och hur kroppen ser ut.
- Skuld och ångest kring ätande: starka skuldkänslor efter att ha ätit, eller ångest inför måltider.
- Förändrade matvanor: att hoppa över måltider, dra ner kraftigt på portioner eller utesluta hela livsmedelsgrupper.
- Ätande i hemlighet: att äta i smyg, gömma mat eller undvika att äta tillsammans med andra.
- Kompenserande beteenden: att kräkas, använda laxermedel eller träna tvångsmässigt för att göra sig av med mat.
- Kroppskontroll: att ofta väga sig, mäta kroppen eller granska sig i spegeln.
Tecknen kan vara svåra att upptäcka utifrån, eftersom mycket sker i det dolda. Det är också vanligt att personen själv inte förstår, eller inte vill se, att något är fel.
Ätstörningen kan kännas som en lösning snarare än ett problem, vilket gör att den ofta får pågå länge innan någon reagerar.
Om du känner igen dig i flera av tecknen, eller är orolig för någon i din närhet, är det värt att ta det på allvar tidigt.
Olika typer av ätstörningar
Det finns flera olika ätstörningar, och de skiljer sig åt i vilka beteenden och tankar som dominerar. De vanligaste diagnoserna är anorexi, bulimi, hetsätningsstörning och ARFID.
Det är vanligt att en ätstörning övergår i en annan över tid, och blandformer där symtomen inte passar in i en enda diagnos är minst lika vanliga som de renodlade tillstånden.
- Anorexi (anorexia nervosa) innebär att personen begränsar sitt ätande kraftigt, är intensivt rädd för att gå upp i vikt och har en störd bild av sin egen kropp. Trots tydlig undervikt kan personen uppleva sig som för stor. Anorexi börjar oftast i tonåren och har en stark fysisk påverkan på kroppen.
- Bulimi (bulimia nervosa) kännetecknas av återkommande hetsätning, alltså att äta en stor mängd mat under kort tid med en känsla av kontrollförlust, följt av kompenserande beteenden som kräkningar, laxermedel eller hård träning. Vikten är ofta normal, vilket gör bulimi svår att upptäcka utifrån.
- Hetsätningsstörning (BED, binge eating disorder) liknar bulimi genom de återkommande hetsätningarna, men utan de kompenserande beteendena efteråt. Personen äter stora mängder mat och upplever skam och kontrollförlust, men kräks inte eller tränar inte bort maten. Hetsätningsstörning är en av de vanligaste ätstörningarna (Udo & Grilo, 2018).
- ARFID (selektiv eller restriktiv ätstörning) innebär att personen äter extremt begränsat, men utan att det handlar om vikt eller kroppsuppfattning. I stället styrs ätandet av till exempel motvilja mot vissa konsistenser, smaker eller lukter, eller en stark rädsla för att kräkas eller sätta i halsen. ARFID kan finnas i alla åldrar, även hos vuxna.
- Ortorexi är inte en egen formell diagnos, men begreppet används för en tvångsmässig fixering vid att äta nyttigt och ”rent”. Även om det inte räknas som en diagnos kan ortorexi dölja ett allvarligt tillstånd, eftersom besattheten vid hälsosam mat kan utvecklas till samma typ av kontroll, ångest och begränsning som vid andra ätstörningar.
Varför får man ätstörningar?
Orsakerna till en ätstörning är nästan alltid flera och sällan entydiga. Det handlar om ett samspel mellan ärftlig sårbarhet, psykologiska faktorer och yttre påfrestningar, och det går oftast inte att peka ut en enda förklaring (1177, 2024).
Ärftligheten spelar roll, och ätstörningar är delvis genetiskt betingade. Till det kommer psykologiska faktorer som låg självkänsla, perfektionism, ångest och ett starkt behov av kontroll, där ätandet kan bli ett sätt att hantera känslor som känns omöjliga att styra på annat sätt.
Yttre triggers som stress, krav, mobbning, ett starkt kroppsideal i sociala medier eller en snabb viktnedgång kan sedan utlösa sjukdomen hos någon som redan är sårbar.
Det är också vanligt att ha andra psykiska tillstånd samtidigt, till exempel depression, ångest eller ADHD. Sambandet med ADHD är särskilt tydligt vid hetsätning, där forskning visar en flerfaldigt ökad risk, sannolikt kopplad till impulsivitet och svårigheter med känsloreglering (Nazar et al., 2016).
Det viktigaste att förstå är att en ätstörning inte är ett självvalt beteende eller ett tecken på svag vilja. Det är en sjukdom som kan triggas av många faktorer, och skulden ligger inte hos den som drabbas.
Ätstörning test
Det finns många olika självtester på nätet där man kan få svar på om man har eller inte har en ätstörning. Det är viktigt att komma ihåg att de här testerna bara ger en indikation och inte ställer någon diagnos.
Behandling av ätstörningar
Ätstörningar går att behandla, och ju tidigare du får hjälp desto bättre är chansen att bli helt frisk. Behandlingen är i första hand psykologisk och anpassas efter vilken ätstörning det handlar om och hur gammal personen är.
De vanligaste behandlingsmetoderna är:
- Ätstörningsanpassad KBT (kognitiv beteendeterapi): Förstahandsvalet vid bulimi och hetsätningsstörning för vuxna. Du arbetar tillsammans med en behandlare för att förstå och bryta de tanke- och beteendemönster som håller ätstörningen vid liv, ofta under några månaders regelbundna samtal (Socialstyrelsen, 2024).
- Familjebaserad terapi (FBT): Förstahandsvalet för barn och ungdomar, särskilt vid anorexi. Familjen involveras aktivt och får stöd att hjälpa barnet att återfå normala matvanor. FBT har starkast forskningsstöd för unga (Socialstyrelsen, 2024).
- Interpersonell terapi (IPT): Fokuserar på relationer och livssituation, utifrån tanken att svårigheter i relationer kan underhålla ätstörningen. Kan vara ett alternativ vid bulimi.
- Psykodynamisk terapi: Arbetar med bakomliggande känslor och tidigare erfarenheter som kan ligga under ätstörningen.
Ibland kombineras psykologisk behandling med läkemedel, framför allt när det finns en depression eller ångest parallellt med ätstörningen. Läkemedel är då ett komplement till samtalsbehandlingen, inte en ersättning för den.
För dig som vill ha tillgång till psykologstöd och KBT-baserad hjälp utan lång väntetid kan Elly Care vara ett alternativ, som ett första steg eller som komplement till annan vård.
Diagnostisering
Vanligen utreds ätstörningsproblematik inom primärvården och om det framkommer där en ätstörning kan man remitteras till barn- och ungdomsmottagningen eller till allmänpsykiatrin som tar vidare ärendet.
Vid de allvarligare fallen kan man remitteras till specialiserad ätstörningsvård.
Utredningen sker i samarbete med flera yrkesgrupper, däribland ingår läkare, psykologer, dietister och sjuksköterskor.
Psykologen kan vara behjälplig för bedömningar och utredning av symtom kopplat till ätstörningen och utreda om det finns andra psykiatriska tillstånd som behöver tas i aktning inför en eventuell diagnos och behandling.
Den medicinska utredningen utförs av läkare och sjukvårdspersonal där olika prover tas och den fysiska hälsan undersöks.
Rent formellt är det läkaren som slutligen diagnocerar ätstörningen, men arbetet med utredning och diagnocering sker som ett team av yrkesverksamma.
Tips – Hur hjälper jag en anhörig med ätstörning?
Visa omtanke utan att fokusera på mat eller utseende
Fråga hur personen mår istället för vad, om eller hur mycket personen äter. Större delen av personens dag går redan åt att tänka på mat, ge utrymme för reflektion åt hur hen egentligen mår.
Lyssna utan komma med snabba lösningar och prata om ätstörningen
Det viktiga är att personen känner sig både förstådd och tagen på allvar.
Det är inte läge att försöka ge lösningar utan att ha en genuin och fördjupad inblick i hur personen upplever sin ätstörning. Genom att prata om ätstörningen kan du få djupare förståelse för personens svårigheter och visa att du bryr dig om personen.
Uppmuntra till professionell hjälp
Hjälp till att kontakta vården eller följ med som stöd. Du kan tillsammans med personen planera var, när och hur ni kan söka hjälp.
Att göra personen delaktig i planeringen kan också minska osäkerheten kring att söka vård och hur behandlingen skulle kunna se ut och göra personen mer redo för besöket.
Ha is i magen! – förändring tar tid
Tjat och press hjälper sällan, men att finnas där kan göra stor skillnad.
Tiden för behandlingar kan variera och ofta är behandlingen för ätstörningar relativt långa. Försök att ha is i magen och låt personen ta sig igenom det i sin egen takt i behandlingen.
Lär dig mer om ätstörningar
Ju mer du förstår, desto bättre kan du stötta. Läs på mer om ätstörningar och ta reda på vad det kan innebära för personen som har svårt med mat.
Vi är alla olika och det är också våra upplevelser med ätstörningar. Ta reda på mer om vilken typ av ätstörning din anhöriga har så du kan lära dig din anhöriges specifika problem med sin ätstörning.
Undvik att prata om dieter, vikt och kropp
Var försiktig och undvik allmänna kommentarer om vikt, utseende eller liknande som kan påverka negativt. Även kommentarer som känns bagatellartade eller roliga kan upplevas väldigt negativt för någon med en ätstörning.
Var en trygg punkt i vardagen
Bjud in personen till gemenskap utan att göra mat till huvudfokus. Hitta saker ni båda tycker är kul och spendera tid tillsammans. Det kan ge dig och personen en tillfällig paus från all oro där ni kan ha kul ihop.
Vad kan trigga en ätstörning?
Samhälleliga normer kring skönhetsideal och dess fokus på utseende och vikt kan trigga en ätstörning. Orsaker till ätstörning är många, och det går inte att spåra det till en specifik anledning.
Däremot kan samhällets skönhetsideal påverka den egna självbilden negativt, vare sig man själv upplever att man når upp till de kraven eller inte. Därtill kommer sociala mediers inverkan på den egna självbilden som gradvis kan provocera till en ätstörning.
Oönskade reklam för olika dieter, bantningspiller eller liknande kan också vara triggande och locka till problematiska ätbeteenden.
Likaså kan kommentarer om bland annat vikt, kropp och utseende inverka negativt på självbilden och trigga en ätstörning.
Är ätstörning ärftligt?
Varken genetiska eller miljöfaktorer kan ensamt förklara uppkomsten av ätstörningar. Däremot kan det sägas att de kan ha mer eller mindre stor roll i den utvecklingen.
Forskning har kunnat relatera ärftlighet till en viss förhöjd risk för att utveckla ätstörning.
Därmed är det inte sagt att alla som bär på en genetisk sårbarhet kommer utveckla en ätstörning, miljömässiga faktorer är i många fall, om inte alla, lika betydelsefulla för att förklara uppkomsten.
Är ätstörning farligt?
Ätstörningar kan leda till allvarliga konsekvenser för hälsan. I de allvarligaste fallen kan ätstörningen få ett dödligt utfall, framförallt vid svält.
Andra vanliga hälsproblem som kan uppstå av ätstörningar är bland annat:
- Kardiovaskulära problem (långsam hjärtfrekvens, lågt blodtryck)
- Hormonella rubbningar (utebliven mens, fertilitetsproblem)
- Mag-och tarmproblem (förstoppning, upplåsthet, magsmärtor)
- Tand-och munproblem (syraskador på tänder)
- Skelettproblem (minskad bentäthet, ökad risk för fakturer)
Ätstörningar kan alltså leda till livsavgörande konsekvenser på hälsan.
Hur många lider av ätstörning i Sverige?
Enligt SBU:s rapport från 2019 om ätstörningar lider ungefär 190 000 personer i Sverige av någon typ av ätstörning.
Därtill förekommer även ett stort mörkertal, vilket betyder att det förmodas att den siffran i själva verket är mycket högre.
En nära majoritet med ätstörning söker inte hjälp för sina bekymmer, vilket leder till ett långvarigt lidande som hade kunnat förhindras med rätt stöd och behandling.
Källa: Socialstyrelsen
Vanliga frågor om ätstörningar
Ätstörningar manifesteras på olika sätt – vissa innebär att man äter mycket för lite, andra att man äter för mycket eller använder osunda kompensationsmetoder. Varje typ har sina egna karakteristiska beteenden och psykiska mönster, men alla påverkar både kropp och psyke negativt. En professionell kan hjälpa dig identifiera vilken typ du eller en närstående kämpar med.
Ja, ätstörningar är behandlingsbar, och många människor återhämtar sig helt med rätt stöd och behandling. Det är viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt, eftersom det ökar chansen för en snabbare och mer framgångsrik tillfrisknande. Behandlingen anpassas efter din specifika situation och behov.
Genetiska faktorer kan öka risken för att utveckla ätstörning, men det är inte automatiskt att du får en ätstörning bara för att det finns en historia av det i familjen. Många andra faktorer som miljö, stress, mobbning och självbild spelar också en viktig roll i utvecklingen av ätstörningsproblematik.
Det viktigaste är att visa omvårdnad utan att vara dömande, och att uppmuntra personen att söka professionell hjälp. Undvik att kommentera utseende eller matvanor, lyssna aktivt och visa att du bryr dig. Din närvaro och stöd kan vara avgörande för personens väg mot tillfrisknande.
Tidiga tecken kan vara ökad upptagenhet kring mat, vikt eller utseende, plötsliga förändringar i matvanor, eller undvikande av sociala situationer kopplade till mat. Fysiska symtom som trötthet, viktförändringar eller mensproblem kan också vara varningssignaler. Om du märker dessa tecken hos dig själv eller andra, är det bra att söka professionell rådgivning tidigt.
Ja, ätstörningar kan drabba barn och unga, och det är viktigt att ta detta på allvar eftersom det påverkar både utveckling och välbefinnande. Familjebaserad terapi där föräldrarna involveras är ofta en effektiv behandlingsmetod för barn och ungdomar med ätstörning.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
Kontakta oss
Fyll i formuläret så hjälper vi dig så snart vi kan
- 1177 (2024). Ätstörningar. 1177 Vårdguiden.
- Socialstyrelsen (2024). Nationella riktlinjer för vård vid ätstörningar.
- SBU (2019). Psykoterapeutisk behandling vid anorexia nervosa. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
- Udo, T. & Grilo, C.M. (2018). Prevalence and Correlates of DSM-5–Defined Eating Disorders in a Nationally Representative Sample of U.S. Adults. Biological Psychiatry, 84(5), 345–354.
- Nazar, B.P., Bernardes, C., Peachey, G., Sergeant, J., Mattos, P. & Treasure, J. (2016). The risk of eating disorders comorbid with attention-deficit/hyperactivity disorder: A systematic review and meta-analysis. International Journal of Eating Disorders, 49(12), 1045–1057.