Anorexia nervosa (Anorexi)
Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning där personen som lider av den begränsar sitt matintag för att gå ner i vikt och har en stark rädsla för att gå upp i vikt.
När man har anorexi ser man sällan själv hur negativt ätstörningen påverkar en och man vill sällan söka hjälp för den.
Anorexi går dock att behandla och de flesta som genomgår behandling blir friska från sin ätstörning.
Vad är anorexi?
Anorexia nervosa eller anorexi är en ätstörning som karakteriseras av restriktivt ätande, stor viktnedgång och en stark rädsla för att gå upp i vikt.
Personer med anorexi ser sällan själva hur allvarliga symtomen av sjukdomen är och vill ofta inte ha hjälp men anorexi går att behandla
Här kan du läsa mer om olika typer av ätstörningar.
Symtom vid anorexi
Vanliga symtom vid anorexi är:
- Låg kroppsvikt
- Ändrad kroppsuppfattning
- Extrem rädsla för att gå upp i vikt
- Överdriven fysisk aktivitet
- Fixering vid mat
- Avvikande, tvångsmässiga eller rituella beteenden kring mat
- Näringsbrist
- Vätskebrist
- Att vara väldigt smal
- Magont eller svullen mage
- Förstoppning
- Extrem trötthet
- Att ofta känna sig frusen
- Tunt hår över kroppen (lanugohår)
- Torr, gulaktig hud
- Förtunnat hår
- Bräckliga naglar
- Infertilitet
- Nedstämdhet, depression
- Humörsvängningar
- Lättretbarhet
- Undvikande av sociala situationer
- Minskad sexlust
Orsak – Varför får man anorexi?
Det är inte känt exakt varför man får anorexi och det beror troligen på en kombination av olika faktorer såsom genetik, psykisk hälsa och miljömässiga faktorer.
Anorexi drabbar människor i varierande åldrar och med olika bakgrund, socioekonomisk status och kroppstyp.
Anorexi är vanligare hos tonåringar men man kan få anorexi vid vilken ålder som helst. Det är möjligt att tonåringar är mer känsliga för att utveckla anorexi på grund av de kroppsliga förändringar som kommer med puberteten.
En annan möjlig förklaring till att det är vanligare hos tonåringar är att de ofta utsätts för mer grupptryck och är mer känsliga för kritik eller kommentarer kring sin kropp än andra åldersgrupper.
Möjliga riskfaktorer för att drabbas av anorexi är:
- Att ha en nära släkting som har haft anorexi
- Att ha blivit mobbad eller kritiserad för sin vikt, vilket kan vara av jämnåriga, släktingar, tränare eller andra personer
- Bantning
- Stora förändringar i livet som skapar känslomässig stress, såsom att börja i ny skola, uppbrott av relationer och dödsfall
Behandling av anorexi
Anorexi går att behandla och de flesta blir friska från sjukdomen. Behandlingen går ut på att både stoppa de restriktiva ätbeteendena och behandla psykiska symtom, vilket görs genom terapi. Terapin kan ges individuellt eller i grupp.
Vid behov kan även antidepressiva läkemedel ingå i behandlingen.
Om man är mycket sjuk kan man behöva sjukhusvård för att behandla kroppsliga skador och försöka få igång kroppens normala biologiska funktioner igen.
Egenvård – Hantera din anorexi
Om du tror att du har anorexi eller en annan ätstörning behöver du söka vård för att få rätt hjälp.
Obehandlad anorexi kan leda till allvarliga konsekvenser för din fysiska och mentala hälsa. Du kan söka hjälp via vårdcentralen, psykiatrin eller en ungdomsmottagning.
Om det känns svårt att söka hjälp kan du börja med att läsa på om anorexi och hur det behandlas som ett första steg mot att söka hjälp.
Det är också bra att prata med någon om dina problem, till exempel en vän, familjemedlem eller en förening som erbjuder stöd via telefon eller chatt. Detta kan hjälpa dig att söka hjälp.
Tips till dig som anhörig
Om du misstänker att en anhörig lider av anorexi är det bäst att försöka se till att de söker vård så snart som möjligt. Att få vård för sin ätstörning vid ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att bli frisk.
Om man har anorexi är det vanligt att man inte vill söka hjälp och att man inte själv ser hur allvarliga effekterna av sjukdomen är, vilket innebär att du som anhörig blir viktig i vägen till behandling och tillfrisknande.
Anorexi test
Det finns självtester för anorexi online men de kan bara ge en indikation och kan inte säga om du har en diagnos.
Anorexi och dödlighet
Ungefär 10 procent av de som har diagnosen anorexi dör till följd av sjukdomen, vilket innebär att den har högst dödlighet av alla psykiatriska diagnoser.
Dödsfallen beror både på fysiska effekter av svälten men många med anorexi dör också av självmord.
Hur många i Sverige har anorexi?
Det finns ingen exakt statistik över hur många i Sverige som har anorexi men Socialstyrelsen uppskattar att det är ungefär 190 000 personer i åldern 15-60 år som har en ätstörning.
Av dessa är det ungefär 60 000 som inte sökt hjälp från för sin ätstörning. Internationella studier visar att ungefär 1,4 procent av alla kvinnor drabbas av anorexi någon gång i livet.
Utredning och diagnoskriterier
För att ställa diagnosen anorexia nervosa görs en utredning där du får berätta om dina matvanor och ditt liv i övrigt, både i intervjuer och frågeformulär.
Det ingår också ofta en fysisk undersökning där man bland annat mäter vikt, längd, blodtryck, puls och lämnar prover.
Diagnoskriterier för anorexia nervosa enligt DSM-V är:
A. Otillräckligt energiintag i förhållande till behoven vilket medför en signifikant låg kroppsvikt med beaktande av ålder, kön, tillväxtkurva och kroppslig hälsa. Med signifikant låg kroppsvikt avses en vikt som understiger lägsta normalnivå, eller, för barn och ungdomar, understiger den lägsta normalt förväntade kroppsvikten.
B. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, eller ett ihållande beteende som motverkar viktökning, trots att personen är klart underviktig.
C. Störd kroppsupplevelse med avseende på vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar ihärdigt allvaret i den låga kroppsvikten. Utöver diagnoskriterierna ovan kan man även specificera formen som kan vara med självsvält eller med hetsätning/självrensning (t.ex. självframkallade kräkningar eller missbruk av laxermedel).
Vad är skillnaden mellan anorexi och bulimi?
Anorexi karakteriseras av restriktivt ätande, stor viktnedgång och en stark rädsla för att gå upp i vikt. Bulimi karakteriseras av hetsätning och kompensatoriskt beteende genom exempelvis självframkallade kräkningar eller överdriven motion.
En skillnad är att ett av diagnoskriterierna för anorexi är att man har en signifikant låg kroppsvikt medan man vid bulimi kan man vara underviktig, överviktig eller normalviktig.
Vid anorexi med formen “med hetsätning/självrensning” förekommer liknande beteenden som vid bulimi.
Om man endast har dessa symtom får man diagnosen bulimia nervosa, men om man samtidigt uppfyller kriteriet för otillräckligt energiintag och signifikant låg kroppsvikt får man diagnosen anorexia nervosa.
Vad händer i kroppen när man inte äter?
När man inte äter påverkas kroppens funktioner negativt, vilket i värsta fall kan leda till döden. Vid långvarig näringsbrist kan man få arytmier (oregelbunden hjärtrytm) eller obalans i salter och vätskan i kroppen, vilka båda kan leda till döden.
Andra kroppsliga komplikationer man kan få vid anorexi är anemi (järnbrist), andra hjärtproblem, osteoporos (benskörhet), minskad muskelmassa, magproblem och leverproblem. Hos menstruerande kvinnor kan mensen försvinna och hos män kan testosteronnivåerna sänkas.
De skador man kan få på kroppens organ av långvarig undernäring kan bli bestående även efter att man tillfrisknat från sin anorexi.
Vad händer i hjärnan när man inte äter?
När man inte äter påverkas hjärnan så att man oftast inte kan se hur allvarliga ens symtom är och därför är det vanligt att personer med anorexi inte vill söka behandling.
Signalsystemet som styr hungers- och mättnadssignaler blir rubbat och man känner därför inte hunger och mättnad på samma sätt som andra gör.
Det sker förändringar i hjärnan som gör att beteendena relaterade till anorexin inte är viljemässiga utan beror på att hjärnan fungerar annorlunda.
Vid långvarig svält kan hjärnan även minska i volym, så kallad hjärnatrofi, vilket kan påverka hur bra hjärnan fungerar.
Kontakta oss
Fyll i formuläret så hjälper vi dig så snart vi kan
Källa:
Socialstyrelsen: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6439-bilaga-a.pdf
Folkhälsoguiden: https://www.folkhalsoguiden.se/4a6f6d/globalassets/verksamheter/forskning-och-utveckling/centrum-for-epidemiologi-och-samhallsmedicin/folkhalsoguiden/rapporter-och-faktablad/rapport-2022.11-epidemiologisk-kartlaggning-av-atstorningar.pdf
Göteborgs Universitet: https://www.gu.se/gnc/anorexia-nervosa