Har du varit patient hos psykiatrispecialisterna? Vi hjälper dig här!

Gratis konsultation
1 min läsning

    Ätstörningar hos barn kan ta många former och är ofta svårare att upptäcka än hos vuxna eftersom klassiska symtom som rädsla för viktuppgång inte alltid är närvarande. Tidig upptäckt, professionell hjälp och familjestöd är centrala för ett lyckat tillfrisknande.

    Ätstörningar hos barn

    Ätstörningar hos barn manifesteras ofta annorlunda än hos vuxna och kan vara svåra att descobera i ett tidigt skede. Kunskap om tecken, orsaker och behandlingsmöjligheter är avgörande för föräldrar.

    Författare Psykologstudent Linda jacksen
    Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers

    Vad är ätstörning hos barn?

    En ätstörning hos barn innebär att barnet har ett problematiskt förhållningssätt till mat och ätande, som påverkar både kroppen och det psykiska måendet.

    Hos barn handlar det ofta om att de äter för lite, undviker många livsmedel eller upplever stark oro i samband med måltider.

    Ätstörningar hos barn kan se annorlunda ut än hos tonåringar och vuxna.

    Barn visar inte alltid de klassiska tecknen som rädsla för att gå upp i vikt eller en tydligt negativ kroppsbild, därför kan symtomen vara svårare att upptäcka i ett tidigt skede.

    Olika typer av ätstörningar hos barn

    Det finns flera olika typer av ätstörningar som kan drabba barn och unga:

    • Anorexia nervosa (anorexi): Innebär att barnet begränsar sitt matintag kraftigt, ibland genom svält eller fasta. Det kan också förekomma överdriven träning och en stark rädsla för viktuppgång.
    • Bulimia nervosa (bulimi): Karaktäriseras av återkommande episoder av hetsätning som följs av olika sätt att försöka kompensera för ätandet, till exempel genom att kräkas.
    • Hetsätningsstörning (BED): Innebär perioder av hetsätning men utan dessa kompensatoriska beteenden.
    • ARFID (Undvikande/restriktiv ätstörning): Är relativt vanligt hos barn och innebär att barnet undviker många olika typer av mat, ofta på grund av känslighet för konsistens, färg, lukt eller smak, snarare än en önskan att påverka sin vikt.
    • OSFED (Andra specificerade ätstörningar): Innebär att barnet har tydliga symtom på en ätstörning, men inte uppfyller alla kriterier för de andra diagnoserna.
    • Barnspecifika symtom: Hos barn är det vanligt att symtomen främst handlar om restriktivt ätande, det vill säga att barnet får i sig för lite mat, utan att de klassiska symtomen som viktfobi eller störd kroppsuppfattning alltid finns med.

    Tecken och symtom att hålla utkik efter

    Som förälder kan man ibland märka förändringar i barnets beteende eller hälsa.

    Fysiska tecken kan vara att barnet inte går upp i vikt som förväntat, går ner i vikt eller att längdtillväxten stannar av.

    Puberteten kan bli försenad och hos äldre barn kan menstruationen utebli. Barnet kan också frysa lätt, känna sig yr, bli mycket trött eller få en tunn, mjuk behåring i ansiktet och på ryggen vid kraftig viktnedgång.

    Ätstörningar märks också ofta i beteendet kring mat. Barnet kan börja hoppa över måltider, äta väldigt långsamt eller vilja äta ensam.

    Vissa barn utvecklar särskilda ritualer kring maten, till exempel att dela upp den på ett speciellt sätt, gömma den eller smeta ut den på tallriken.

    En del barn tränar också överdrivet mycket. I många fall finns också psykiska symtom, till exempel stark ångest i samband med måltider, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter eller en mycket kritisk inställning till den egna kroppen.

    Vanliga frågor om ätstörningar hos barn

    Visa alla

    Barn visar ofta inte de klassiska tecknen som rädsla för viktuppgång eller en tydligt negativ kroppsbild, vilket gör symtomen svårare att upptäcka tidigt. Istället kan ätstörningen hos barn främst handla om restriktivt ätande, undvikande av mat och stark oro kring måltider utan att viktfobi alltid är närvarande.

    ARFID (Undvikande/restriktiv ätstörning) är relativt vanligt hos barn och innebär att barnet undviker många livsmedel på grund av känslighet för konsistens, färg, lukt eller smak – snarare än en önskan att påverka sin vikt. Detta skiljer det från ätstörningar som anorexia och bulimia, där viktkontroll ofta är en central drivkraft.

    Föräldrar bör observera om barnet inte går upp i vikt som förväntat, går ner i vikt eller om längdtillväxten stannar av. Andra varningssignaler är försenad pubertet, uteblivet menstruationsblödning, lätt frysning, yrsel, extrem trötthet och en tunn behåring i ansiktet vid kraftig viktnedgång.

    Nej, ätstörningar beror sällan på en enda faktor utan på en kombination av personlighetsdrag (som perfektionism), biologiska och genetiska faktorer, samhällets kroppsideal samt stress och svåra livshändelser. Risken kan vara större inom vissa idrotter där en lätt kropp anses fördelaktig.

    Ätstörningen kan göra måltider till en stressande och konfliktfylld del av vardagen, och mycket av familjens liv börjar kretsa kring barnets ätande. Många föräldrar känner skuld, men forskning visar att familjen inte är orsaken – istället är familjen en av de viktigaste resurserna i barnets tillfrisknande.

    Det är viktigt att kontakta barnets läkare eller en barnläkare för en första bedömning. Specialiserad hjälp kan fås genom barnpsykiatriska kliniker, ätstörningsteam eller privata kliniker som Ellycare, där man kan få professionell utredning och behandling anpassad för barn.

    Behöver du stöd eller har en fråga?

    Vi har psykologer redo att hjälpa dig.

    Orsaker och riskfaktorer

    Det finns sällan en enda orsak till att ett barn utvecklar en ätstörning. Oftast handlar det om en kombination av olika faktorer.

    Personlighetsdrag som perfektionism, hög ambitionsnivå och en negativ självbild kan öka sårbarheten. Det finns också biologiska och genetiska faktorer, till exempel en ärftlig känslighet för ätstörningar eller ångest.

    Samhällets kroppsideal och pressen att vara lyckad och smal kan påverka, särskilt när barnet blir äldre.

    I vissa idrotter där en lätt kropp anses ge fördelar, till exempel dans, gymnastik eller löpning, kan risken också vara större. Stress, svåra livshändelser, kriser eller en snabb viktnedgång kan ibland fungera som utlösande faktorer.

    Hur ätstörningen påverkar familjen

    När ett barn utvecklar en ätstörning påverkas ofta hela familjen.

    Måltider kan bli en källa till stress och konflikter och mycket av familjens vardag kan börja kretsa kring barnets ätande.

    Många föräldrar känner skuld och undrar om de gjort något fel. Forskning visar dock att familjen inte är orsaken till sjukdomen.

    I modern behandling ses familjen istället som en av de viktigaste resurserna i barnets tillfrisknande. Föräldrar behöver ofta stöd och vägledning för att kunna hjälpa sitt barn på bästa sätt.

    Självtest för ätstörning

    Det finns många olika självtester på nätet där man kan få svar på om man har eller inte har en ätstörning. Det är viktigt att komma ihåg att de här testerna bara ger en indikation och inte ställer någon diagnos.

    Gör vårat gratis test för ätstörning online

    Behandling av ätstörning hos barn

    Behandling av ätstörningar hos barn fokuserar i första hand på att återställa ett regelbundet ätande och en hälsosam vikt.

    Den vanligaste behandlingsformen är familjebaserad behandling, där föräldrarna får en aktiv roll i att stödja barnet i samband med måltider och i vardagen.

    Behandlingen sker oftast i team där flera olika professioner samarbetar, till exempel läkare, psykologer och dietister. En viktig del av behandlingen är att etablera regelbundna måltider och en fungerande struktur.

    De flesta barn får behandling i öppenvård, men vid svårare tillstånd kan dagvård eller inläggning på sjukhus behövas.

    Var och när ska man söka hjälp?

    Om man som förälder misstänker att ett barn har en ätstörning är det viktigt att söka hjälp så tidigt som möjligt. Tidiga insatser ökar chansen till återhämtning.

    • Stödorganisationer: Föreningar som Frisk & Fri, Tjejzonen och SHEDO erbjuder stöd via chatt, telefon och mejl.
    • Under 18 år: Kontakta elevhälsan på skolan, en ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
    • Rådgivning: Man kan ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.

    Professionell hjälp för ätstörningar

    Om du misstänker att ditt barn har en ätstörning, kan Elly Care erbjuda professionell utredning, behandling och stöd för både barnet och familjen. Vi arbetar digitalt och gör det möjligt att få specialiserad vård oavsett var du befinner dig i Sverige. Boka en kostnadsfri konsultation för att diskutera dina farhågor och få vägledning om nästa steg.

    Gratis konsultation

    1. 1177 Vårdguiden. (2023, 8 december). Ätstörningar. https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/
    2. Viss.nu. (2010, februari). Ätstörningar. https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/atstorningar
    3. Region Jönköpings län. (2025, 21 oktober). Generella principer för utredning och behandling vid ätstörningar. https://folkhalsaochsjukvard.rjl.se/api/evolution/pdf/e66bb122-fb2f-428d-8f52-396d0ed0061c?pageid=193947
    4. Ätstörning.se. (u.å.). Barn och unga med ätstörning. https://atstorning.se/patient-anhorig-3/patientinformation-2/barnunga-med-atstorning/