Bulimia nervosa (bulimi)
Bulimia nervosa, eller bulimi, är en ätstörning. Kännetecknande för diagnosen är att man har episoder av hetsätning med efterföljande kompensatoriskt beteende, vilket kan bestå av exempelvis självförvållade kräkningar eller överdriven träning.
Vad är Bulimi?
Bulimi, eller bulimia nervosa, är en seriös och ibland livshotande ätstörning.
Utmärkande för bulimi är att man har en tendens att hetsäta och tappa kontrollen över sitt ätande, för att sedan kompensera för detta genom exempelvis kräkningar, att använda laxeringsmedel eller att motionera överdrivet mycket.
Här kan du läsa mer om olika typer av ätstörningar
Symtom vid bulimi
Symtom vid bulimi kan vara exempelvis att man:
- Lever i rädsla av att öka i vikt och försöker gå ner i vikt på ohälsosamma sätt
- Vid upprepade tillfällen äter ovanligt stora mängder mat i en sittning
- Känner kontrollförlust när man hetsäter, som t ex att man inte kan sluta äta
- Kräks med vilja eller tränar på ett extremt sätt efter att man hetsätit, för att inte öka i vikt
- Använder mediciner som får en att urinera (så kallade vattenpiller eller diuretika), eller laxermedel eller lavemang trots att de inte behövs
- Fastar, begränsar kaloriintaget eller undviker vissa typer av mat emellan hetsätningstillfällen
- Använder kosttillskott eller växtbaserade produkter för viktminskning. Dessa kan vara farliga
- Är väldigt missnöjd med sin kroppsform och vikt
- Låter sin kroppsform och vikt styra hur man känner kring sig själv och sitt värde
- Har extrema humörsvängningar
Orsaker till bulimi
En exakt orsak till bulimi är inte känd. Ärftlighet kan spela in i utvecklingen av bulimi och andra ätstörningar, likaså familjehistorik och emotionell hälsa.
Ytterligare någonting som kan bidra till utvecklingen av bulimi är influenser från samhället kring hur man ”ska” se ut och smalhetsnormer av olika slag.
Det finns en del riskfaktorer för att utveckla bulimi. Kvinnor är mer troliga än män att lida av bulimi och sjukdomen börjar ofta i sena tonåren eller tidiga vuxenåldern.
Har man familjemedlemmar som lidit av ätstörning eller matproblematik ökar risken för att själv utveckla en ätstörning.
Olika mentala tillstånd såsom depression, ångest och substansmissbruk har också kopplingar till ätstörningar, och även negativa erfarenheter av t ex mobbning av sitt utseende och kropp kan spela in.
Personer som bantar eller har bantat har större sannolikhet för att ha ätstörningar. Andra anledningar till att man hetsäter kan vara stress, starka känslopåslag eller uttråkning.
Hur behandlas bulimi?
Bulimi behandlas med olika typer av metoder. Dessa inkluderar både terapier och medicinering.
Vid samtalsterapi, eller psykoterapi, får man prata med en psykolog eller annan typ av behandlare för psykisk ohälsa om sin bulimi och relaterad problematik.
Några mer specifika metoder här inkluderar:
- KBT-E – en särskilt anpassad terapiform för olika typer av ätstörningar. Denna typ av terapi fokuserar på att hjälpa personer med ätstörningar (här bulimi) att arbeta med de tankar och beteenden som gör att ätstörningen upprätthålls. Man får även lära sig att ersätta ohälsosamma, negativa antaganden och beteenden med hälsosamma, positiva antaganden och beteenden.
- Familjebaserad behandling – för att hjälpa föräldrar till barn och tonåringar med bulimi och lära ut vad de som föräldrar kan göra åt ohälsosamma beteenden kring mat hos barnet. Man får som förälder även verktyg för att hjälpa sitt barn att återfå kontroll över vad hen äter.
- Dialektisk beteendeterapi, DBT – hjälper personerna med bulimi att på ett bättre sätt hantera stress, bli mer emotionellt balanserade, medvetet närvarande och komma överens bättre med andra människor.
- Gällande mediciner kan specifika antidepressiva mediciner minska symtom på bulimin. Ett SSRI-preparat som har visat sig ha effekt på just bulimi är fluoxetin. Medicinering för bulimi fungerar som bäst i kombination med samtalsterapi.
Egenvård – Hantera din bulimi
Om du har något typ av symtom på bulimi bör du söka medicinsk hjälp direkt.
Om man inte får bulimin behandlad kan den vara mycket skadlig för ens fysiska och mentala hälsa.
Ifall det känns svårt att söka hjälp kan du börja med att ta reda på så mycket om diagnosen som möjligt och om hur den behandlas.
Du kan även börja prata med andra; en vän, en familjemedlem eller en förening som erbjuder stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl.
Detta kan hjälpa dig att söka hjälp. Du kan även läsa om erfarenheter från personer som blivit friska från ätstörningar.
Du kan söka hjälp hos vårdcentralen, psykiatrin eller en ungdomsmottagning.
Utredning och diagnoskriterier
Vid utredning av bulimi kartläggs medicinska, psykologiska samt sociala förhållanden på ett grundligt sätt – av både psykologer och läkare.
Man pratar om matvanor, sätt personen försöker gå ner i vikt på samt fysiska symtom. Även medicinska tester görs, som urinprov och blodprov.
Utredningen av bulimi utgår från de diagnoskriterier som står listade i DSM 5. Dessa är:
A. Upprepade episoder av hetsätning. En sådan episod kännetecknas av både kriterium (1) och (2):
1. Personen äter under en avgränsad tid (t ex inom 2 timmar) en väsentligt större mängd mat än vad de flesta personer skulle äta under motsvarande tid och omständigheter.
2. Personen tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden (t ex en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).
B. Upprepade olämpliga kompensatoriska beteenden för att inte gå upp i vikt, t ex självframkallade kräkningar; missbruk av laxermedel, diuretika eller andra läkemedel; fasta; eller överdriven motion.
C. Både hetsätningen och de olämpliga kompensatoriska beteendena förekommer i genomsnitt minst en gång i veckan under 3 månader.
D. Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.
E. Symtomen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.
Tips till dig som anhörig
Några tecken på bulimi som du som anhörig kan märka av är att personen i fråga exempelvis alltid oroar sig för att äta eller vara överviktig, äter stora mängder mat vid samma tillfälle, går till toaletten precis efter att ha ätit, pendlar upp och ner i vikt, har skadade tänder eller tandkött, eller inte vill äta bland andra.
Om du misstänker att en person i din närhet lider av symtom på bulimi bör du prata öppet med denne och vara ärlig kring din oro.
Du kan lyssna, ställa frågor och visa att du bryr dig om personen. Trots att du inte kan tvinga någon att söka hjälp kan du stötta, hjälpa och uppmuntra personen till att söka professionell hjälp.
Viktigt att komma ihåg är att personer som lider av bulimi inte ser ut på ett specifikt sätt och kan väga olika mycket – du kan alltså inte se på en person ifall den lider utav sjukdomen eller inte.
En sak du som anhörig till någon med bulimi kan göra är att skaffa dig kunskap om diagnosen för att få en större förståelse för hur den påverkar din närstående.
Bulimi test
Det finns tester att göra online för bulimi. Viktigt är att dessa endast kan indikera att man har diagnosen, och inte ska ses som fakta.
Vad händer i kroppen vid bulimi?
Bulimi stör kroppens naturliga matsmältningssystem, när man, som man gör vid bulimi, pendlar mellan hetsätning och svält påverkar detta kroppens förbrukning av energi.
Kroppen ställer in sig på svält under perioder av strikt diet, och när hetsätningen inleds har kroppen då vant sig vid att klara sig på mindre energi, och förbränner inte energin från hetsätningen utan lagrar den.
Blödningar och irritation kan uppstå i slemhinnorna i mun och matstrupe till följd av kräkningar, och kräkningar kan påverka saltbalansen vilket i sin tur kan göra att hjärtat slår oregelbundet.
Om man kräks ofta under en längre tid kan det även uppstå exempelvis sprickor i mungiporna, frätskador på tänderna, svullna spottkörtlar och sår på händer och fingrar.
Även laxermedel eller vätskedrivande läkemedel kan påverka saltbalansen i kroppen.
Man kan också få brist på viktiga näringsämnen som järn vilket leder till trötthet, yrsel och hjärtklappning.
Om man vanligtvis har mens kan den försvinna eller bli oregelbunden när man har bulimi.
När man börjar äta regelbundet igen försvinner de flesta kroppsliga effekterna.
Hur påverkas hjärnan av bulimi?
Hjärnan påverkas på många sätt av bulimi. Vid bulimi är det psykiska lidandet stort. Det är vanligt med en negativ självbild, vilket gör att det är svårt att se sig själv som värdig.
Detta kan medföra en hopplöshet kring sig själv och livet i stort. Vidare är det vanligt att vid bulimi utveckla en störd kroppsuppfattning och en slags viktfobi.
Det är vanligt att man samtidigt som man har bulimi även har ångestproblematik eller depression, vilket även det har effekter på hjärnan.
Vid en ätstörning har man en komplicerad relation till mat, och mat och födointag kopplas då ofta ihop med en ångestkänsla.
Man kan även vara så pass ”inne” i sin ätstörning att man inte ser problematiken i den vilket gör det svårare att bli motiverad till att söka hjälp.
Bulimi kan även bidra till sömnsvårigheter, svårigheter med koncentration samt irritabilitet.
Är bulimi farligt?
Bulimi kan vara väldigt farligt – för kroppen, hjärnan och den mentala hälsan.
Studier har visat att personer som har en ätstörningsdiagnos har en ökad risk för suicid och suicidförsök.
Hur många i Sverige har bulimi?
Det finns ingen exakt statistik över hur många i Sverige som har bulimi men Socialstyrelsen uppskattar att det är ungefär 190 000 personer i åldern 15-60 år som har en ätstörning.
Av dessa är det ungefär 60 000 som inte sökt hjälp från för sin ätstörning. Internationella studier visar att ungefär 1,9 procent av alla kvinnor drabbas av bulimi någon gång i livet.
Vad är skillnaden mellan bulimi och anorexi?
Bulimi karakteriseras av hetsätning och kompensatoriskt beteende genom exempelvis självframkallade kräkningar eller överdriven motion.
Anorexi karakteriseras av restriktivt ätande, stor viktnedgång och en stark rädsla för att gå upp i vikt.
En skillnad är att ett av diagnoskriterierna för anorexi är att man har en signifikant låg kroppsvikt medan man vid bulimi kan man vara underviktig, överviktig eller normalviktig. Vid anorexi med formen “med hetsätning/självrensning” förekommer liknande beteenden som vid bulimi.
Om man endast har dessa symtom får man diagnosen bulimia nervosa, men om man samtidigt uppfyller kriteriet för otillräckligt energiintag och signifikant låg kroppsvikt får man diagnosen anorexia nervosa.
Är bulimi samma sak som hetsätning?
Hetsätning och bulimi är inte samma sak, men bulimi innehåller perioder av hetsätning.
Det första diagnoskriteriet för bulimi är just upprepade episoder av hetsätning. Med detta menas episoder av att äta en större mängd mat än vad som är förväntat, och att uppleva en kontrollförlust i samband med detta.
Men det som utmärker bulimi är just att även det kompensatoriska beteendet, såsom kräkningar eller överdriven träning, förekommer.
Om man enbart har perioder av hetsätning kan det istället handla om en hetsätningsstörning.
Kontakta oss
Fyll i formuläret så hjälper vi dig så snart vi kan
Källor:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-11-6439-bilaga-a.pdf