Hetsätningsstörning är en ätstörning där man äter stora mängder mat utan kontroll, ofta driven av stress, låg självkänsla eller biologiska faktorer. Behandling genom psykoterapi och ibland medicin är effektiv och hjälper människor att återfå en hälsosam relation till mat.
Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är en vanlig ätstörning som utgörs av återkommande episoder av okontrollerad matintag följt av intensiv skam och ångest. Det finns effektiv behandling att få.
Vad är hetsätning?
Hetsätningsstörning är en vanlig form av ätstörning som innebär att man under en sammansatt tid äter en mängd mat som är klart större än vad de flesta skulle äta under liknande omständigheter, och att man upplever en brist på kontroll över ätandet under denna tid.
Symtom vid hetsätning
Hetsätningsperioderna sker minst en gång i veckan under minst tre månader för att diagnos ska ställas. Personen känner även starkt obehag eller lidande över sitt hetsätande. Det är även väldigt vanligt att man döljer sina problem
Episoderna av hetsätning är förknippade med minst tre av följande:
- Äter mycket snabbare än normalt.
- Äter tills man känner sig obehagligt ätt.
- Äter stora mängder mat utan att vara hungrig.
- Äter ensam på grund av skam över hur mycket man äter.
- Känner äckel, nedstämdhet eller stark skuld efteråt.
Orsaker till varför man hetsäter
Det finns flera olika orsaker till varför man kan utveckla hetsätning, och ofta är det en kombination av faktorer som psykologiska, biologiska och sociala.
Negativa känslor: Många hetsäter som ett sätt att hantera ångest, stress, nedstämdhet, ensamhet eller tristess.
Självkritik och låg självkänsla: Att känna sig otillräcklig eller ha en negativ bild av sig själv kan bidra till att man tröstar sig med mat.
Obalans i hjärnans signalsubstanser: T.ex. serotonin, som påverkar hunger, mättnad och känslor.
Genetiska faktorer: Vissa är mer sårbara för ätstörningar på grund av ärftlighet.
Dieter och restriktivt ätande: Att ofta banta eller förbjuda viss mat kan leda till att man till slut tappar kontrollen och hetsäter.
Mat som tröst eller belöning: Många lär sig tidigt att mat kan vara kopplat till känslor, vilket kan påverka beteenden senare i livet.
Kulturella ideal: Kroppshets, skönhetsideal och sociala medier kan skapa skam kring kroppen och bidra till ätstörningar.
Beteendemönster vid hetsätning
Innan hetsätningen är det vanligt att känna ett starkt och växande begär efter mat som personen uppfattar som förbjuden. Tankarna på att äta den maten blir alltmer påträngande och svåra att ignorera.
När hetsätningen väl börjar kan det kännas som om man tappar kontrollen helt, som om det inte går att hejda sig, trots att man kanske vill.
Efteråt uppstår ofta skuldkänslor och ångest över det som ätits. Det kan uppstå skamkänslor över att man inte kunde stoppa sig själv, och tankar om hur man borde se ut eller vara kan bli överväldigande.
Känslor av misslyckande, äckel, sorg eller tomhet kan ta över, tillsammans med en uppgivenhet inför framtiden.
Denna skam och ångest kan i sin tur bli en drivkraft som gör att man hamnar i samma beteendemönster igen.
Vanliga frågor om hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är en ätstörning där man under en sammanhängande tid äter mycket större mängder mat än vanligt och känner en brist på kontroll över ätandet. Episoderna upprepas minst en gång i veckan under minst tre månader, och personen upplever ofta starkt obehag eller lidande över sitt beteende.
Vanliga symtom är att äta mycket snabbare än normalt, äta tills man mår illa, äta stora mängder utan att vara hungrig, samt att äta ensam på grund av skam. Efter episoderna är det vanligt med starka känslor av äckel, skuld eller nedstämdhet.
Hetsätning beror oftast på en kombination av faktorer som stress, låg självkänsla, genetiska anlag och obalans i hjärnans signalsubstanser. Även dieter, restriktivt ätande och kulturella skönhetsideal kan bidra till att utveckla störningen.
Behandlingen består vanligtvis av psykoterapi, framför allt KBT (kognitiv beteendeterapi) eller IPT (interpersonell terapi), ibland kombinerat med antidepressiva läkemedel. En utredning görs först för att bedöma behovet, och behandlingen pågår normalt omkring sex månader.
Ja, impulsivitet och bristande självreglering vid ADHD kan bidra till hetsätning. Många personer med ADHD kämpar med impulskontroll över ätandet och kan ha svårt att motstå omedelbar tillfredsställelse genom mat.
Egenvård kan omfatta regelbundna måltider, att identifiera utlösande faktorer för hetsätning, att utveckla hälsosamma copingstrategier för stress och att arbeta med självkompassen. Det är dock viktigt att söka professionell hjälp för att få en korrekt diagnos och adekvat behandling.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
Behandling av hetsätningsstörning
Behandling av hetsätningsstörning brukar innefatta psykoterapi eller psykologisk behandling, samt eventuell medicinering i form av antidepressiva läkemedel (SSRI).
Först behöver dock en utredning göras, som innefattar samtal samt undersökningar, att lämna in olika prover och att väga sig. Bedömningen görs oftast på en specialiserad mottagning och innebär att man kan behöva komma på tre till fyra besök.
De behandlingarna som fungerar bäst mot hetsätningstörning är KBT, kognitiv beteendeterapi, samt IPT, interpersonell terapi. KBT hjälper personen att förstå och förändra tankemönster, känslor och beteenden som leder till hetsätning.
Behandlingen innehåller ofta arbete med regelbundna måltider, hantera utlösande faktorer och jobba med självkänsla. IPT fokuserar mer på relationer och känslor i vardagen som kan påverka ätandet.
Båda behandlingarna innefattar att man träffar en terapeut flera gånger under ungefär sex månaders tid.
De antidepressiva läkemedlen kan hjälpa mot suget att hetsäta och mot depression om det är orsaken till svårigheterna. En depression kan också utvecklas till följd av en ätstörning.
Kopplingen mellan hetsätning och ADHD
Impulsivitet och bristande självreglering
En av kärnsymtomen vid ADHD är impulsivitet – vilket kan göra det svårare att stå emot impulsen att äta, även om man inte är hungrig. Det kan bidra till att man hetsäter, särskilt om det sker i samband med starka känslor.
Svårigheter att känna in kroppens signaler
Personer med ADHD har ibland svårt att känna igen hunger och mättnad, vilket kan göra det svårt att äta i balans. De kan också glömma att äta under dagen, vilket leder till hetsätning senare.
Samsjuklighet med emotionell dysreglering
Många med ADHD har svårt att hantera känslor, och mat kan användas som ett sätt att reglera exempelvis stress, frustration eller nedstämdhet, vilket ökar risken för hetsätning.
Belöningssystemet i hjärnan
ADHD hänger ihop med ett annorlunda fungerande dopaminsystem. Snabbt tillgänglig, kalorität mat kan ge en tillfällig dopaminkick vilket gör att den blir extra lockande som snabb belöning.
Samsjuklighet med andra ätstörningar och psykisk ohälsa
Personer med ADHD löper också högre risk för andra former av ätstörningar, som bulimi, samt depression och ångest vilket ytterligare kan påverka ätbeteendet.
En person med ADHD och hetsätningsstörning kan behöva extra mycket hjälp min sin behandling, vad gäller t.ex. struktur, hjälp med rutiner, tydlighet och ibland även medicinering för ADHD som kan minska hetsätningen.
Egenvård – Hur kan jag sluta hetsäta?
Ett bra första steg kan vara att lära dig mer om hetsätningsstörning och vilka behandlingsmöjligheter som finns. Att förstå problemet kan hjälpa personen att ta nästa steg mot att söka stöd.
Det finns flera hjälpsamma självhjälpsböcker som inte bara ger kunskap, utan också innehåller tydliga program att följa steg för steg. För vissa räcker det med ett sådant program för att börja må bättre, medan andra kan behöva mer omfattande hjälp och vägledning.
Sömn, mat och träning
Man kan behöva lära sig mer om vad kroppen behöver för att må bra, som hälsosamma matvanor, motion och sömn. Det kan också vara viktigt att förstå skillnaden mellan faktisk hunger och sötsug.
Genom att etablera sunda mat- och motionsvanor kan man få hjälp att hantera sin hetsätningsstörning.
Det är bra att undvika specifika dieter eller bantningsprogram, eftersom de ofta ökar sötsuget och kan trigga nya hetsätningsepisoder.
I stället rekommenderas att man äter regelbundet och rör på sig tillräckligt, så att kroppen får balans och den näring den behöver.
Öva på att känna igen känslor
Ibland handlar ätbeteendet inte om hunger, utan om känslor som stress, ångest eller ensamhet. Att skriva dagbok, prata med någon eller göra avslappningsövningar kan hjälpa en att förstå vad som pågår inombords.
Men kom också ihåg att återhämtning är en process som tar tid. Det är okej att det går upp och ner. Att öva på att vara snäll mot sig själv är en viktig del av läkningen.
Prata med någon du litar på
Det kan vara hjälpsamt att prata med någon man litar på, till exempel en vän eller en annan person i sin närhet. Genom att öppna sig och berätta om sina problem kan man få nya perspektiv.
Ofta visar det sig att man inte är så ensam som man kanske trott, andra kan känna igen sig i din situation och du kan även känna igen dig i deras.
Tips till anhöriga
Prata öppet – men varsamt
- Försök att prata med personen utan att anklaga eller skuldbelägga.
- Välj en lugn stund, och säg att du bryr dig och är orolig.
- Använd jag-budskap, som: ”Jag har märkt att du verkar må dåligt, och jag vill gärna finnas här för dig.”
Lyssna utan att döma
- Låt personen berätta i sin egen takt.
- Bekräfta deras känslor utan att komma med snabba lösningar.
- Undvik kommentarer om kropp, vikt eller hur mycket någon äter.
Uppmuntra till professionell hjälp
- Erbjud dig att stötta personen i att ta kontakt med vården, men tvinga inte.
- Ibland kan det hjälpa att följa med till ett första samtal, eller att hjälpa till att hitta rätt mottagning.
Var ett stöd i vardagen
- Erbjud gemenskap utan krav: gå en promenad, kolla en film eller bara vara där.
- Hjälp till att skapa rutiner om personen vill det – t.ex. regelbundna måltider eller aktiviteter.
Ta hand om dig själv också
- Det är tungt att vara anhörig. Glöm inte att du också kan behöva prata med någon.
- Det finns stödgrupper och information för anhöriga via t.ex. vårdcentral, ätstörningskliniker eller föreningar som Frisk & Fri.
Är hetsätningsstörning samma sak som bulimi?
Nej, men det finns en del likheter. Båda innebär återkommande episoder av hetsätning, alltså att man äter stora mängder mat på kort tid och upplever brist på kontroll.
Vid bulimi försöker man dock kompensera för det man ätit, t.ex. genom att kräkas, fasta, träna överdrivet eller använda laxermedel, medan det vid hetsätningsstörning inte förekommer någon sådan regelbunden kompensation.
Störningarna har gemensamt att de kan leda till stark ångest, skuld och skam efteråt, och att de påverkar både psykisk och fysisk hälsa.
Vid bulimi har personen ett tydligt fokus på vikt, kropp och att kontrollera ätandet, medan vid hetsätningsstörning ligger fokuset mer på känslomässigt ätande och svårigheter att hantera känslor.