Autism
Vad är autism?
Autism eller Autismspektrumtillstånd (AST), är ett neurologiskt utvecklingstillstånd som påverkar hur individer uppfattar världen och interagerar med andra människor. Det brukar märkas i svårigheter med social kommunikation och interaktion och begränsade och repetitiva beteendemönster. Det är viktigt att komma ihåg att autism inte är en sjukdom, utan ett sätt att fungera och förhålla sig till omvärlden.
Autism kan diagnostiseras redan i tidig barndom genom observationer och neurologiska tester som utförs av specialiserad personal. Idag finns ingen medicinsk behandling men däremot har forskning visat att rätt stöd och insatser avsevärt förbättrar kommunikationsförmåga och sociala färdigheter genom livet.
Symtom vid autism
Autism är ett så kallat spektrumtillstånd. Det innebär att de symtom som uppvisas kan variera från person till person, både i antal och i hur stora svårigheter de är förknippade med. Här följer en lista över vanliga symtom vid autism:
Social interaktion: Du kan ha svårigheter att tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck eller ironi. Du kan uppleva det som utmanande att inleda och upprätthålla samtal. Du kan föredra att vara ensam eller ha begränsat intresse för att skapa vänskapsrelationer.
Problem vid kommunikation: Du kan ha en bokstavlig förståelse för språket och missförstå metaforer eller idiom. Du kan ha ett ovanligt tonfall eller rytm när du pratar. Du kan använda få eller inga gester när du kommunicerar.
Repetitiva beteenden och rutiner: Du kan vara fäst vid dina rutiner och bli mycket upprörd om dessa störs. Du kan upprepa specifika ord eller fraser. Du kan ha få och specifika intressen.
Annorlunda sensoriska upplevelser: Du kan vara överkänslig eller okänslig för ljud, ljus, smak, lukt eller beröring. Du kan reagera på smärta på ett annorlunda sätt, som att inte känna av den eller reagera starkt på vad andra anser vara en mindre smärta.
Det är viktigt att komma ihåg är att bara för att du känner igen dig eller någon närstående i ett eller flera av symptomen innebär det inte nödvändigtvis att kriterierna för diagnosen autism är uppfyllda. Det krävs en professionell bedömning och utredning för att veta säkert.
Här kan du göra vårat autism-test online för vuxna
Diagnos för autism
Diagnostisering av autism baseras på specifika kriterier som finns i diagnosmanualer som exempelvis DSM-5.
Kriterier i DSM-5
- Social kommunikation och interaktion:
- Bristande förmåga till social ömsesidighet
- Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende
- Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer
- Begränsade, repetitiva beteendemönster:
- Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser, användning av föremål eller tal
- Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner
- Stark begränsade och fixerade intressen
- Hyper- eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen
Tidsaspekt
Symtomen måste ha förekommit i tidig utvecklingsfas (barndom) även om de kanske inte fullt ut blir uppenbara förrän sociala krav överskrider vad barnet har kapacitet för. Symtomen kan också ha varit dolda för omgivningen genom att de maskerats av inlärda kompensatoriska strategier.
Inverkan på dagligt liv
Symptomen ska orsaka en tydlig funktionsnedsättning i sociala, yrkesmässiga och/eller andra viktiga områden.
Andra tillstånd:
Det är viktigt att kartlägga att symptomen inte beror på en annan medicinsk eller neurologisk sjukdom eller kan förklaras bättre av intellektuell funktionsnedsättning eller annan utvecklingsförsening.
Autism-utredning
För att få en Autism-diagnos behöver en medicinsk utredning. När du misstänker att du eller ditt barn kan ha autism och vill göra en utredning kan du läsa mer om en autism utredning.
Orsaker till autism
Det finns ingen känd orsak till att en individ utvecklar ett autismspektrumtillstånd. Det finns dock ett antal flera faktorer som kan öka risken för att en person utvecklar tillståndet. Det är viktigt att komma ihåg att närvaron av en riskfaktor inte betyder att en individ kommer att få autism.
Genetik
Familjehistoria: Om du har en nära släkting med autism är risken lite högre.
Särskilda genetiska tillstånd: Det finns även vissa ovanliga genetiska mutationer som kan ge upphov till autism
Biologiska faktorer
Ålder vid föräldraskap: Äldre föräldrar har en något ökad risk att få barn med autism.
Födelsekomplikationer: Ytterst låg födelsevikt och neonatala komplikationer kan i vissa fall vara riskfaktorer.
Miljöfaktorer
Exponering för skadliga ämnen: Exponering för vissa ämnen under graviditeten kan öka risken. Det inkluderar bland annat vissa tungmetaller och kemikalier.
Övriga faktorer
Kön: Pojkar diagnostiseras med autism betydligt oftare än flickor.
Samsjuklighet vid autism
Samsjuklighet innebär ytterligare medicinska och/eller psykologiska tillstånd som kan existera tillsammans med autism. Det är vanligt att någon med autism också har andra diagnoser.
Andra vanliga tillstånd vid autism är:
Andra utvecklingsavvikelser, exempelvis ADHD, intellektuell funktionsnedsättning, motoriska svårigheter och tics.
Psykisk ohälsa som depression, ångestsyndrom, OCD, ätstörning
Epilepsi: Hos vissa personer med autism är det en ökad risk för epileptiska anfall.
Inlärningssvårigheter: Det kan finnas specifika områden av inlärning som är svårare för vissa med autism.
Behandling för autism
Autism är något man föds med och som finns med genom hela livet. Det innebär att det inte går behandla bort tillståndet. Däremot finns det mycket annat som kan göras för att öka livskvaliteten och skapa förutsättningar för utveckling. Det inkluderar exempelvis terapi hos psykolog och anpassningar i barnets eller den vuxnes vardag.
Här är en lista på några saker man jobba med i terapi:
- Social färdighetsträning
- Kommunikationsfärdigheter
- Känsloreglering
- Bryta negativa tankemönster
- Struktur och rutiner
- Självständighet
- Anpassningsförmåga
- Eventuellt anhörigstöd
Anpassningar:
Anpassningar i skolan är kan inkludera:
- Hjälp med att planera skoldagen.
- Säkerställa god framförhållning för eleven.
- Anpassa instruktioner tex med bildstöd.
- Minska distraherande stimuli via exempelvis skärmvägg eller hörselkåpor
- Alltid få sitta på en särskild plats i klassrummet.
- Särskilda läromedel eller digital teknik med anpassade programvaror.
Liknande anpassningar kan även göras på en arbetsplats.
Medicinsk behandling
Det finns ingen medicinsk behandling för autism men medicinering för att minska andra symtom vid samsjuklighet kan förekomma. Ibland används mediciner för att hantera ångest, depression eller andra relaterade tillstånd.
Här kan du läsa mer om antidepressiva läkemedel och ångestdämpande
Vilket stöd kan jag få vid autism?
I Sverige finns omfattande stöd och insatser för individer med autism i syfte att främja högre livskvalitet, självständighet och möjliggöra delaktighet i samhället. Stödet regleras av både hälso- och sjukvårdslagen samt av socialtjänstlagen och kan inkludera en anpassad skolgång och arbetsmarknadsåtgärder.
För barn med autism finns stöd och insatser att tillgå genom habiliteringen. Där får barnet tillgång till exempelvis logoped, arbetsterapeut och psykolog. Det finns även möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd i skolan, anpassningar i lärmiljön och hjälpmedel som underlättar inlärning och kommunikation.
Vuxna med autism kan erhålla stöd från kommunens socialtjänst, såsom boendestöd, personlig assistans, sysselsättning i daglig verksamhet under LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) eller stöd i arbetslivet via arbetsförmedlingen. Utöver detta finns det flera föreningar och organisationer som erbjuder information, rådgivning och mötesplatser för både personer med autism och deras anhöriga. Dessa kan vara värdefulla resurser för att dela erfarenheter, få råd och stöd i vardagen samt att arbeta för ökad förståelse och acceptans i samhället.
Olika nivåer av autism
Autism delas in i tre nivåer baserat på stödbehov, från lätt till omfattande stöd enligt DSM-5:
- Nivå 1: Kräver stöd. Personer kan ha svårigheter med social kommunikation och oflexibla beteenden, men fungerar oftast självständigt med viss hjälp.
- Nivå 2: Kräver omfattande stöd. Betydande svårigheter med både verbal och icke-verbal kommunikation samt att hantera förändringar.
- Nivå 3: Kräver mycket omfattande stöd. Svåra kommunikationsproblem och begränsande repetitiva beteenden som påverkar vardagslivet.
En neuropsykiatrisk utredning krävs för att fastställa vilken nivå av autism man befinner sig på och vilket stöd som behövs.
Hur vet man vilken nivå av autism man befinner sig på?
För att kunna fastställa vilken nivå av AST man befinner sig på krävs en neuropsykiatrisk utredning. Under en sådan utredning använder man sig av intervjuer och observationer för att bedöma om autism föreligger, och i så fall även hur stort behov av stöd man har.
När bör man söka hjälp?
Om du känner igen dig i kriterierna för autism kan det vara bra att söka hjälp hos en psykolog. Om du märker att ditt barn har svårigheter med social interaktion, språk eller visar repetitiva beteenden, är det bra att söka stöd och hjälp så tidigt som möjligt.
Tidiga tecken att uppmärksamma hos barn:
- Inte babblar vid 12 månaders ålder.
- Inte pekar eller viftar för att visa saker vid 12 månader
- Inte säger enstaka ord vid 16 månader
- Inte leker ”låtsas-lekar” (till exempel matar en docka) vid 18 månader
- Förlorar språkliga eller sociala färdigheter vid vilken ålder som helst