Autism är ett neurologiskt utvecklingstillstånd som påverkar social kommunikation och kan innebära repetitiva beteenden eller annorlunda sensoriska upplevelser. Det finns ingen medicinsk behandling, men rätt stöd och insatser förbättrar kommunikationsförmågan och de sociala färdigheterna signifikant. Autism är inte en sjukdom utan ett sätt att fungera och kan diagnostiseras redan i barndomen.
Autism
Autism är ett neurologiskt tillstånd som påverkar hur en person kommunicerar, interagerar och upplever sin omgivning. Med rätt stöd och förståelse kan många med autism leva ett fullgott liv utifrån sina egna förutsättningar.
Vad är autism?
Autism eller autismspektrumtillstånd (AST), är ett neurologiskt utvecklingstillstånd som påverkar hur individer uppfattar världen och interagerar med andra människor.
Det brukar märkas i svårigheter med social kommunikation och interaktion och begränsade och repetitiva beteendemönster.
Det är viktigt att komma ihåg att autism inte är en sjukdom, utan ett sätt att fungera och förhålla sig till omvärlden.
Autism kan diagnostiseras redan i tidig barndom genom observationer och neurologiska tester som utförs av specialiserad personal.
Idag finns ingen medicinsk behandling, men däremot har forskning visat att rätt stöd och insatser avsevärt förbättrar kommunikationsförmågan och de sociala färdigheterna genom livet.
Symtom vid autism
Autism är ett så kallat spektrumtillstånd. Det innebär att de symtom som uppvisas kan variera från person till person, både i antal och i hur stora svårigheter de är förknippade med.
Här följer en lista över vanliga symtom vid autism:
Sociala utmaningar
Du kan ha svårigheter att tolka kroppsspråk, ansiktsuttryck eller ironi. Du kan uppleva det som utmanande att inleda och upprätthålla samtal. Du kan föredra att vara ensam eller ha begränsat intresse för att skapa vänskapsrelationer.
Kommunikationssvårigheter
Du kan ha en bokstavlig förståelse för språket och missförstå metaforer eller idiom. Du kan ha ett ovanligt tonfall eller rytm när du pratar. Du kan använda få eller inga gester när du kommunicerar.
Repetitiva beteenden och rutiner
Du kan vara fäst vid dina rutiner och bli mycket upprörd om dessa störs. Du kan upprepa specifika ord eller fraser. Du kan ha få och specifika intressen.
Annorlunda sensoriska upplevelser
Du kan vara överkänslig eller okänslig för ljud, ljus, smak, lukt eller beröring. Du kan reagera på smärta på ett annorlunda sätt, som att inte känna av den eller reagera starkt på vad andra anser vara mindre smärtsamt.
Det är viktigt att komma ihåg är att bara för att du känner igen dig eller någon närstående i ett eller flera av symptomen innebär det inte nödvändigtvis att kriterierna för diagnosen autism är uppfyllda.
Det krävs en professionell bedömning och utredning för att veta säkert.
Diagnos för autism
Diagnostisering av autism baseras på specifika kriterier som finns i diagnosmanualer som exempelvis DSM-5.
Kriterier i DSM-5
- Social kommunikation och interaktion: Bristande förmåga till social ömsesidighet, icke-verbalt kommunikativt beteende samt att utveckla, bevara och förstå relationer.
- Begränsade, repetitiva beteendemönster: Repetitiva motoriska rörelser, stark fixering vid rutiner och motstånd mot förändring, begränsade och intensiva intressen samt över- eller underkänslighet för sensoriska intryck.
Tidsram
Symtomen måste ha förekommit i tidig utvecklingsfas (barndom) även om de kanske inte fullt ut blir uppenbara förrän sociala krav överskrider vad barnet har kapacitet för.
Symtomen kan också ha varit dolda för omgivningen genom att de maskerats av inlärda kompensatoriska strategier.
Inverkan på dagligt liv
Symptomen ska orsaka en tydlig funktionsnedsättning i sociala, yrkesmässiga och/eller andra viktiga områden.
Andra tillstånd
Det är viktigt att kartlägga att symptomen inte beror på en annan medicinsk eller neurologisk sjukdom eller kan förklaras bättre av intellektuell funktionsnedsättning eller annan utvecklingsförsening.
Vanliga frågor om autism
Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), är ett neurologiskt utvecklingstillstånd som påverkar hur vi uppfattar världen och interagerar med andra. Det är viktigt att förstå att autism inte är en sjukdom utan snarare ett sätt att fungera och förhålla sig till omvärlden.
Symtomen varierar från person till person, men vanliga tecken inkluderar svårigheter med social kommunikation, tolkning av kroppsspråk och ansiktsuttryck, samt repetitiva beteenden och rutiner. Många med autism kan också ha annorlunda sensoriska upplevelser, som att vara överkänslig för ljud eller ljus.
Ja, autism kan diagnostiseras redan i tidig barndom genom observationer och neurologiska tester utförda av specialiserad personal. Ibland kan symtomen dock vara dolda genom inlärda kompensatoriska strategier och bli mer uppenbara när sociala krav ökar.
Det finns ingen medicinsk behandling för autism, men forskning visar att rätt stöd och insatser avsevärt förbättrar kommunikationsförmåga och sociala färdigheter genom livet. Behandlingen fokuserar därför på anpassade insatser och strategier.
Även om det inte finns en känd orsak till autism, kan faktorer som familjehistoria och vissa genetiska mutationer öka risken något. Det är dock viktigt att komma ihåg att närvaron av en riskfaktor inte betyder att en person kommer att få autism.
Om du eller ditt barn har återkommande svårigheter med social kommunikation, repetitiva beteenden eller annorlunda sensoriska upplevelser som påverkar det dagliga livet, kan det vara värt att söka en professionell bedömning. En läkare kan sedan hänvisa vidare för en autism-utredning.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
Autism-utredning
För att få en autism-diagnos krävs en medicinsk utredning.
Läs mer om hur en autism-utredning går till
Orsaker till autism
Det finns ingen känd orsak till varför autism uppstår.
Det finns dock ett antal faktorer som kan öka risken för att en person utvecklar tillståndet. Det är viktigt att komma ihåg att närvaron av en riskfaktor inte betyder att en individ kommer att få autism.
Genetik
- Familjehistoria: Om du har en nära släkting med autism är risken lite högre.
- Särskilda genetiska tillstånd: Det finns även vissa ovanliga genetiska mutationer som kan ge upphov till autism.
Biologiska faktorer
- Ålder vid föräldraskap: Äldre föräldrar har en något ökad risk att få barn med autism.
- Födelsekomplikationer: Ytterst låg födelsevikt och neonatala komplikationer kan i vissa fall vara riskfaktorer.
Miljöfaktorer
- Exponering för skadliga ämnen: Exponering för vissa ämnen under graviditeten kan öka risken. Det inkluderar bland annat vissa tungmetaller och kemikalier.
Övriga faktorer
- Kön: Pojkar diagnostiseras med autism betydligt oftare än flickor.
Samsjuklighet vid autism
Samsjuklighet innebär ytterligare medicinska och/eller psykologiska tillstånd som kan existera tillsammans med autism. Det är vanligt att någon med autism också har andra diagnoser.
Andra vanliga tillstånd vid autism är:
- Andra utvecklingsavvikelser: Exempelvis ADHD, intellektuell funktionsnedsättning, motoriska svårigheter och tics.
- Psykisk ohälsa: Exempelvis depression, ångestsyndrom, OCD eller ätstörningar.
- Epilepsi: Hos vissa personer med autism är det en ökad risk för epileptiska anfall.
- Inlärningssvårigheter: Det kan finnas specifika områden av inlärning som är svårare för vissa med autism.
Behandling för autism
Autism är något man föds med och som finns med genom hela livet. Det innebär att det inte går att behandla bort tillståndet.
Däremot finns det mycket annat som kan göras för att öka livskvaliteten och skapa förutsättningar för utveckling. Det inkluderar exempelvis terapi hos psykolog och anpassningar i barnets eller den vuxnes vardag.
Här är en lista på några saker man jobbar med i terapi:
- Social färdighetsträning
- Kommunikationsfärdigheter
- Känsloreglering
- Bryta negativa tankemönster
- Struktur och rutiner
- Självständighet
- Anpassningsförmåga
- Eventuellt anhörigstöd
Anpassningar:
Anpassningar i skolan kan inkludera:
- Hjälp med att planera skoldagen
- Säkerställa god framförhållning för eleven
- Anpassade instruktioner, tex med bildstöd
- Minska distraherande stimuli via exempelvis skärmvägg eller hörselkåpor
- Alltid få sitta på en särskild plats i klassrummet
- Särskilda läromedel eller digital teknik med anpassade programvaror
Liknande anpassningar kan även göras på en arbetsplats.
Medicinsk behandling
Det finns ingen medicinsk behandling för autism. Dock kan medicinering för att minska andra symtom vid samsjuklighet förekomma. Ibland används mediciner för att hantera ångest, depression eller andra relaterade tillstånd.
Läs mer om antidepressiva läkemedel
Vilket stöd kan jag få vid autism?
I Sverige finns omfattande stöd och insatser för individer med autism i syfte att främja högre livskvalitet, självständighet och möjliggöra delaktighet i samhället.
Stödet regleras av både hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Detta kan inkludera en anpassad skolgång och arbetsmarknadsåtgärder.
För barn med autism finns stöd och insatser att tillgå genom habiliteringen. Där får barnet tillgång till exempelvis logoped, arbetsterapeut och psykolog.
Det finns även möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd i skolan, anpassningar i lärmiljön och hjälpmedel som underlättar inlärning och kommunikation.
Vuxna med autism kan erhålla stöd från kommunens socialtjänst. Detta kan inkludera boendestöd, personlig assistans, sysselsättning i daglig verksamhet under LSS eller stöd i arbetslivet via Arbetsförmedlingen.
Utöver detta finns det flera föreningar och organisationer som erbjuder information, rådgivning och mötesplatser för både personer med autism och deras anhöriga.
Dessa kan vara värdefulla resurser för att dela erfarenheter, få råd och stöd i vardagen samt i arbetet för ökad förståelse och acceptans i samhället.
Olika nivåer av autism
Autism delas in i tre nivåer baserat på stödbehov, från lätt till omfattande stöd enligt DSM-5:
- Nivå 1: Kräver stöd. Personer kan ha svårigheter med social kommunikation och oflexibla beteenden, men fungerar oftast självständigt med viss hjälp.
- Nivå 2: Kräver omfattande stöd. Betydande svårigheter med både verbal och icke-verbal kommunikation samt att hantera förändringar.
- Nivå 3: Kräver mycket omfattande stöd. Svåra kommunikationsproblem och begränsande repetitiva beteenden som påverkar vardagslivet.
Hur vet man vilken nivå av autism man befinner sig på?
För att kunna fastställa vilken nivå av AST man befinner sig på krävs en neuropsykiatrisk utredning. Under en sådan utredning använder man sig av intervjuer och observationer för att bedöma om autism föreligger och i så fall även hur stort behov av stöd man har.
När bör man söka hjälp?
Om du känner igen dig i kriterierna för autism kan det vara bra att söka hjälp hos en psykolog.
Om du märker att ditt barn har svårigheter med social interaktion, språk eller visar repetitiva beteenden, är det bra att söka stöd och hjälp så tidigt som möjligt.
Tidiga tecken att uppmärksamma hos barn:
- Inte babblar vid 12 månaders ålder.
- Inte pekar eller viftar för att visa saker vid 12 månader
- Inte säger enstaka ord vid 16 månader
- Inte leker ”låtsas-lekar” (till exempel matar en docka) vid 18 månader
- Förlorar språkliga eller sociala färdigheter vid vilken ålder som helst