Gratis konsultation
1 min läsning

    Autism hos barn är en neurologisk funktionsnedsättning som påverkar kommunikation, social interaktion, beteende och intressen. Varje barn är unikt med sin egen uppsättning styrkor och utmaningar, och tidig intervention samt specialanpassad stöd kan göra stor skillnad för barnets utveckling och välbefinnande.

    Autism hos barn

    Autism hos barn påverkar socialt samspel, kommunikation och beteendemönster, och märks ofta redan under de första levnadsåren. Ungefär 3 % av svenska barn och unga har diagnosen. Vilka tecken som syns beror i hög grad på barnets ålder.

    Författare Psykologkandidat Vicky Stiller Davidson
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är autism hos barn?

    Autism hos barn är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar ett barns förmåga att kommunicera och interagera socialt samt deras beteendemönster och intressen.

    Anlagen finns med från början och autismen försvinner inte, men hur den märks förändras genom livet.

    Autism kallas också autismspektrumtillstånd, förkortat AST. Ordet spektrum säger något viktigt om diagnosen.

    Två barn med samma diagnos kan fungera väldigt olika i vardagen, från lindriga svårigheter i sociala sammanhang till ett omfattande behov av stöd dygnet runt. 

    Autism handlar om hur hjärnan bearbetar information. Barnet uppfattar socialt samspel, språk och sinnesintryck på ett annat sätt än de flesta, och därför kan både styrkorna och svårigheterna vara tydliga hos samma barn.

    Många har en god detaljuppfattning eller en ovanlig uthållighet för sådant som engagerar dem.

    Tecken på autism hos barn

    Symtomen och tecken på autism kan upptäckas redan i spädbarnsålder. Nedan följer de vanligaste symtomen på autism hos små barn:

    Kommunikation och social interaktion:

    • Bristande ögonkontakt
    • Försenad språkutveckling eller uteblivet prat
    • Svårigheter att starta eller upprätthålla en konversation
    • Lite eller inget intresse av att dela intressen eller upplevelser med andra

    Repetitivt beteende och begränsade intressen:

    • Repetitiva beteenden som att flaxa med händerna, snurra eller upprepa samma ord eller ljud
    • Starka, begränsade intressen som kan bli intensiva
    • Brist på lekfull imitation eller fantasilek
    • Överkänslighet eller underkänslighet för sensoriska stimuli, som ljud, ljus, beröring eller smak

    Svårigheter med flexibilitet och förändringar:

    • Svårigheter med förändringar i rutiner eller miljö
    • Insisterande på samma rutiner och kan bli mycket upprörd vid förändringar

    Observera att dessa tidiga tecken kan variera kraftigt mellan olika individer och närvaron av ett symtom innebär inte nödvändigtvis att barnet har autism.

    Så förändras tecknen med åldern

    Vilka tecken som märks beror i hög grad på hur gammalt barnet är.

    Hos en bebis och ett barn under två år handlar det mest om det som uteblir. Barnet svarar inte på sitt namn, pekar inte för att visa något, jollrar lite eller följer inte din blick när du tittar på något annat.

    I förskoleåldern blir samspelet med andra barn den tydligaste skillnaden. Barnet leker gärna vid sidan av istället för tillsammans, har svårt med låtsaslek och blir upprört av förändringar som andra barn tar lätt på.

    I skolåldern kan svårigheterna märkas mest i det sociala mellan lektionerna. Barnet kan klara skolarbetet bra men ha svårt med underförstådda regler, ironi och kompisrelationer, och vara helt uttömt när det kommer hem.

    Vad orsakar autism hos barn?

    Autism uppstår genom skillnader i hjärnans tidiga utveckling, och ärftligheten är den enskilt viktigaste faktorn.

    Det finns inte en orsak utan många samverkande gener, och i de flesta fall går det inte att peka ut vad som ligger bakom hos ett enskilt barn.

    Den största studien på området bygger på svenska register och omfattar drygt 37 000 tvillingpar och över två miljoner helsyskonpar. Den beräknar ärftligheten till 83 % (Sandin m.fl., 2017).

    Det är därför vanligt att autism finns hos flera i samma familj, och att en förälder känner igen sig själv i barnets svårigheter under utredningen.

    Autism orsakas inte av uppfostran, av bristande stimulans eller av något föräldrarna har gjort eller inte gjort.

    Autism-test för barn

    Om du misstänker autism hos ditt barn kan du också göra ett gratis autism-test för barn. Testet bygger på självskattning och ger dig en bild av om barnets svårigheter stämmer överens med vanliga symtom.

    Testet ger ingen diagnos, utan endast en första indikation. Det ersätter inte en utredning.

    Utredning för autism hos barn

    En utredning för autism hos barn genomförs av specialiserade psykologer och läkare, och bygger på en helhetsbedömning snarare än på ett enskilt testresultat.

    Barn kan sällan själva beskriva vad som är svårt, och därför hämtas informationen från flera håll runt barnet.

    Utredningen innehåller vanligen följande delar:

    • Ett inledande screeningsamtal med psykolog
    • Testning, inklusive begåvningstest, för barn oftast WISC.
    • Strukturerad intervju
    • Läkarbesök
    • Anhörigintervju med föräldrar, samt uppgifter från förskola eller skola
    • Återgivning av resultatet och ett skriftligt utlåtande

    Om en diagnos ställs, utformas en individuell plan för att stödja barnets behov.

    Behandling och stöd vid autism hos barn

    Autism behandlas inte bort. Insatserna syftar istället till att göra vardagen begriplig och hanterbar, och till att bygga upp barnets färdigheter utifrån de förutsättningar barnet har.

    De vanligaste insatserna är följande:

    • Habilitering: Regionens habilitering är den centrala aktören efter diagnos, med insatser från bland annat psykolog, logoped, arbetsterapeut och kurator.
    • Psykologisk behandling: Riktas inte mot autismen i sig utan mot färdigheter och mot samtidiga besvär. Det kan handla om att stärka kommunikation, socialt samspel och självständighet.
    • Kommunikationsstöd: Bildstöd, tecken som stöd och samtalsapparater används både som komplement till talet och som ersättning när talet inte räcker. Det finns ett många andra digitala och praktiska hjälpmedel som kan underlätta vardagen vid autism.
    • Tydliggörande pedagogik: Scheman, bildsekvenser och timers som visar vad som ska hända, i vilken ordning och när det är slut.
    • Föräldrautbildning: Riktad utbildning om autism och om bemötande, som regionerna erbjuder på flera håll.
    • Anpassningar av miljön: Färre intryck, tydliga platser och möjlighet att dra sig undan.

    Läkemedel behandlar inte autismen i sig, men kan bli aktuellt vid samtidiga tillstånd som ADHD, svår sömnstörning eller uttalad ångest.

    Utöver vårdens insatser kan familjen ha rätt till stöd enligt LSS och till omvårdnadsbidrag från Försäkringskassan, vilket beskrivs längre ner.

    Autism hos flickor

    Flickor får sin autism-diagnos senare än pojkar, och skillnaden mellan könen har krympt snabbt de senaste åren.

    Internationellt har man länge räknat med att fyra pojkar diagnostiseras per flicka. En sammanställning av 54 studier med närmare 14 miljoner deltagare visade att den verkliga kvoten snarare ligger nära tre mot en, och att den högre siffran beror på att flickor missas (Loomes m.fl., 2017).

    I Sverige är skillnaden nu mindre än så. Socialstyrelsen konstaterade att flickor i åldern 10 till 17 år får sin diagnos i samma utsträckning som pojkar, efter en sexfaldig ökning sedan 2010 (Socialstyrelsen, 2024).

    Att autism hos flickor ofta har förbisetts beror delvis på att den ofta ser annorlunda ut. Intressena kan vara socialt accepterade, som djur eller en artist, och samspelssvårigheterna döljs bakom inlärda strategier och härmning.

    Utåt fungerar det, men det kostar mycket energi och slutar ofta i utmattning eller ångest.

    Samsjuklighet hos barn med autism

    Det är inte ovanligt att barn med autism också har en annan diagnos eller psykiskt tillstånd samtidigt, detta kallas för samsjuklighet eller dubbeldiagnos.

    De vanligaste tillstånden vid autism är följande:

    • Ångestsyndrom: Förekommer hos många barn med autism. Du kan oftast se tecken på social ångest, separationsångest, eller generell ångest.
    • ADHD: Symtom såsom impulsivitet och svårigheter med uppmärksamhet kan överlappa med autism. Kombinationen av båda tillstånden kallas för AuDHD.
    • Sömnstörningar: Barnet kan ha svårt att somna eller upprepade uppvaknanden.
    • Depression: Nedstämdhet under längre perioder är vanligare hos äldre barn. Andelen stiger under tonåren.
    • Inlärningssvårigheter: Svårigheter att lära sig, komma ihåg och fokusera på uppgifter.
    • Tvångssyndrom, OCD: Skiljs från autismens repetitiva beteenden genom att tvången upplevs som obehagliga.
    • Epilepsi: Nervsystemets tillstånd som orsakar kramper.

    Det är viktigt att du som förälder eller vårdare är uppmärksam på ytterligare tecken på samsjuklighet så att du kan söka lämplig vård.

    Ett multidisciplinärt team kan bistå med diagnostisering och individanpassad behandling för ditt barn.

    Hur bemöter man ett barn med autism?

    Du bemöter ett barn med autism bäst genom att göra vardagen förutsägbar.

    Barnet lägger mycket kraft på att tolka vad som händer och vad som förväntas av det, och varje sak som blir tydligare frigör energi till annat.

    Så kan du göra i vardagen:

    • Var konkret: Säg vad som ska hända istället för att fråga. Ett steg i taget, med ord barnet säkert förstår.
    • Förbered förändringar: Berätta i förväg vad som kommer, och varna en stund innan något ska avslutas.
    • Använd bilder: Ett visuellt schema över dagen gör att barnet slipper hålla ordningen i huvudet.
    • Sänk intrycken: Dämpa ljud och starkt ljus, och låt barnet ha en plats att dra sig undan till. Håll miljön fri från överflödig stimulans.
    • Ge tid att svara: Bearbetningen kan ta längre tid än du väntar dig. Försöka att inte fylla i åt barnet.
    • Respektera behovet av avstånd: Vissa barn kan bli överväldigade av fysisk närhet. Respektera deras personliga utrymme och lär dig att känna igen tecken på att de behöver vara ensamma.

    Att barnet fungerar bättre hemma än i förskolan, eller tvärtom, är vanligt och betyder inte att någon gör fel. Kraven och intrycken skiljer sig mellan miljöerna.

    Raseriutbrott hos barn med autism

    Raseriutbrott hos barn med autism beror oftast på att barnet blivit överbelastat, inte på att barnet försöker få sin vilja igenom.

    De tre vanligaste utlösande faktorerna är för många sinnesintryck, en förändring barnet inte var förberett på och krav som barnet inte klarar just då.

    Utbrottet är alltså ett tecken på att barnet tappat kontrollen, inte ett förhandlingsläge. Därför fungerar det sällan att resonera, hota eller belöna sig ur det. Det som hjälper är att sänka kraven, dämpa ljud och ljus och låta barnet återhämta sig utan publik.

    Ofta går det att se det komma. Ökad rörelse, stelnad blick, upprepade frågor eller plötslig tystnad brukar komma före, och där är det betydligt lättare att gå in med mindre krav.

    Ett barn som reagerar starkt på nästan alla krav, även små och positiva, kan ha den profil som kallas PDA eller kravkänslighet, vilket är vanligt vid autism.

    Barn med autism i skolan

    Skolan är skyldig att anpassa undervisningen efter barnets behov. Stödet byggs upp i tre steg, och det är värt att kunna namnen på dem eftersom de avgör vad du kan begära (Skollag 2010:800, 3 kap.).

    1. Extra anpassningar: Mindre justeringar inom den vanliga undervisningen, som bildstöd, tydligare instruktioner eller hjälp att komma igång. Lärarna sätter in dem direkt och det behövs inget formellt beslut.
    2. Utredning av behovet av särskilt stöd: Räcker inte anpassningarna ska rektor se till att barnets behov utreds.
    3. Särskilt stöd och åtgärdsprogram: Visar utredningen att barnet behöver mer upprättas ett åtgärdsprogram, där det ska stå vilka behoven är, vad skolan ska göra och när insatserna följs upp.

    En autismdiagnos ger inte i sig rätt till någon av dessa insatser. Det är barnets behov som avgör, vilket också betyder att du kan begära stöd innan en diagnos är ställd.

    Det kan också vara viktigt att tänka på att barn med autism ibland maskerar sina svårigheter i skolan och därför kan verka fungera bättre än de faktiskt gör.

    Stöd i förskolan

    Skyldigheten att ge stöd gäller även här, men utan skolans formella trappa. Det mesta handlar om struktur och om samspelet med de andra barnen.

    Anpassningar som ofta behövs är följande.

    • Tydliga rutiner med bildstöd över dagen
    • Förberedelse inför varje byte av aktivitet
    • Mindre grupp vid samling och måltider
    • En lugn plats att gå till när intrycken blir för många
    • Extra personalresurs, som beslutas utifrån behovet

    Att du och personalen använder samma ord, samma bilder och samma rutiner gör större skillnad än varje enskild insats.

    Stöd i grundskolan

    Skolåldern ställer krav som förskolan inte gör. Prov, redovisningar, grupparbeten och långa dagar med många miljöbyten, samtidigt som barnet förväntas klara mer på egen hand.

    Det som brukar behövas är följande:

    • Information i förväg om vad varje lektion innehåller
    • Skriftliga instruktioner utöver de muntliga
    • Förlängd tid vid prov och avskild plats vid skrivningar
    • En plan för raster och håltimmar
    • Möjlighet till korta pauser i ett tystare rum

    Raster och övergångar mellan lektioner är oftast det som fungerar sämst, och det är värt att ta upp tidigt.

    Vid mer omfattande behov finns särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning, vilket kräver ett beslut och ska framgå av åtgärdsprogrammet.

    Upprepad frånvaro är ofta första steget mot att barnet blir hemmasittare, och det mönstret är betydligt lättare att vända tidigt än när det har satt sig.

    Stöd för föräldrar till barn med autism

    Som förälder kan du få stöd för din egen del, inte bara i egenskap av vårdnadshavare till ett barn som får insatser. Det finns framför allt tre vägar.

    • Habiliteringen: Erbjuder föräldrautbildning om autism och bemötande, samt samtalsstöd, ofta i grupp med andra föräldrar i samma situation.
    • Kommunen: Prövar praktiska insatser enligt LSS, som avlösning i hemmet, korttidsvistelse eller kontaktperson. Omvårdnadsbidrag söks hos Försäkringskassan när behovet av omvårdnad och tillsyn är större än vanligt.
    • Intresseorganisationer och föräldragrupper: Ger den kunskap som inte står i något informationsmaterial, som vilka vägar som faktiskt fungerar i just din kommun.

    Föräldrar till barn med autism rapporterar i genomsnitt högre stressnivåer än andra föräldrar.

    Det handlar sällan om barnet i sig, utan om att vardagen kräver mer planering och att mycket tid går till kontakter med skola, habilitering och myndigheter.

    Börjar stressen påverka sömn, humör eller hälsa är det värt att söka vård för din egen del, antingen genom samtal hos psykolog eller via en läkarbedömning.

    Hos Elly Care erbjuder vi autismutredning för barn och psykologisk behandling, för både barnet och dig som förälder.

    Stöd vid autism hos barn

    Hos Elly Care erbjuder vi professionell utredning och behandling vid autism, med möjlighet till både digitala och fysiska besök. Vi förstår de unika utmaningar som autism hos barn medför och erbjuder ett väl genomtänkt stöd från start till målgång. Boka ett kostnadsfritt konsultationssamtal med oss idag för att få mer information om hur vi kan hjälpa dig.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. Bai, D., m.fl. (2019). Association of genetic and environmental factors with autism in a 5-country cohort. JAMA Psychiatry, 76(10), 1035–1043.
    2. Barrow, W. J., Jaworski, M., & Accardo, P. J. (2011). Persistent toe walking in autism. Journal of Child Neurology, 26(5), 619–621.
    3. Idring, S., m.fl. (2015). Changes in prevalence of autism spectrum disorders in 2001–2011: Findings from the Stockholm Youth Cohort. Journal of Autism and Developmental Disorders, 45(6), 1766–1773.
    4. Lai, M.-C., m.fl. (2019). Prevalence of co-occurring mental health diagnoses in the autism population: A systematic review and meta-analysis. The Lancet Psychiatry, 6(10), 819–829.
    5. Loomes, R., Hull, L., & Mandy, W. (2017). What is the male-to-female ratio in autism spectrum disorder? A systematic review and meta-analysis. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 56(6), 466–474.
    6. Lukmanji, S., m.fl. (2019). The co-occurrence of epilepsy and autism: A systematic review. Epilepsy & Behavior, 98, 238–248.
    7. Ming, X., Brimacombe, M., & Wagner, G. C. (2007). Prevalence of motor impairment in autism spectrum disorders. Brain and Development, 29(9), 565–570.
    8. Nationellt vård- och insatsprogram. Autism – diagnostisk utredning, barn och ungdomar.
    9. Nygren, G., Gillberg, C., & Carlsson, L. H. (2025). Early detection of autism in young children. Acta Paediatrica.
    10. Pierce, K., m.fl. (2019). Evaluation of the diagnostic stability of the early autism spectrum disorder phenotype in the general population starting at 12 months. JAMA Pediatrics, 173(6), 578–587.
    11. Region Stockholm, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. (2024). Autismspektrumtillstånd och adhd bland barn och ungdomar i Stockholms län. Rapport 2024:2.
    12. Sandin, S., m.fl. (2017). The heritability of autism spectrum disorder. JAMA, 318(12), 1182–1184.
    13. Simonoff, E., m.fl. (2008). Psychiatric disorders in children with autism spectrum disorders. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 47(8), 921–929.
    14. Skollag (2010:800), 3 kap.
    15. Socialstyrelsen. (2024). Kraftig ökning av autism bland flickor.
    16. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden: Vad är autismspektrumtillstånd?