Gratis konsultation

1 min läsning

    Autism och borderline (EIPS) förväxlas ofta trots att de har olika ursprung och kärnsymtom, särskilt hos kvinnor där autism kan vara svårare att identifiera. Antalet unga vuxna med båda diagnoserna har tredubblats på tio år, vilket visar behovet av noggrann differentiering och rätt stöd.

    Autism och borderline (EIPS)

    Autism och borderline (EIPS) saknar gemensamma diagnoskriterier, men flera symtom ser likadana ut, som utbrott, självskada och relationssvårigheter. Därför förväxlas diagnoserna ofta, särskilt hos kvinnor. Den avgörande skillnaden är att autism är medfödd och livslång, medan borderline brukar debutera i tonåren. Samtidigt har antalet unga vuxna med båda diagnoserna tredubblats i Stockholm på tio år.

    Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers

    Vad är sambandet mellan autism och borderline (EIPS)?

    Autism och borderline (EIPS) förväxlas ofta med varandra, eftersom flera symtom ser likadana ut, till exempel utbrott, självskadebeteende och svårigheter i relationer.

    Ibland har en person också båda diagnoserna samtidigt, så kallad samsjuklighet. Ändå har diagnoserna inga gemensamma diagnoskriterier.

    Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), är en medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som påverkar social kommunikation och hur hjärnan tar emot intryck.

    Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), även kallat borderline personlighetssyndrom (BPS), börjar oftast i tonåren och präglas av starka känslosvängningar och instabila relationer.

    Enligt forskning har omkring 4 % av personer med autism också EIPS (May & Pilkington, 2021). Personer med EIPS har dessutom i genomsnitt fler autistiska drag än personer utan diagnos (Dudas & Lovejoy, 2017).

    Vilka är de största skillnaderna mellan autism och borderline?

    Den största skillnaden är att autism är medfödd och livslång, medan EIPS utvecklas i tonåren och ofta minskar med åren. Autistiska drag finns redan i tidig barndom, även om diagnosen ibland ställs först i vuxen ålder.

    EIPS-symtom kan däremot avta. I en tioårig uppföljning slutade 86 % av patienterna att uppfylla kriterierna för EIPS under minst fyra år i följd (Zanarini & Frankenburg, 2010).

     AutismBorderline (EIPS)
    UrsprungMedfödd, finns från tidig barndomUtvecklas i tonåren eller tidig vuxen ålder
    VaraktighetLivslångKan minska betydligt över tid
    KärnsymtomSocial kommunikation, repetitiva beteenden, sensorisk känslighetKänslosvängningar, identitetsosäkerhet, rädsla för att bli övergiven
    RelationssvårigheterSvårt att tolka sociala signalerIntensiva reaktioner, idealisering och nedvärdering
    Primär insatsStöd, anpassningar, habiliteringPsykoterapi (DBT, MBT)

    Även kärnsymtomen skiljer sig åt. Autism innebär svårigheter med social kommunikation och repetitiva beteenden, som fasta rutiner och specialintressen. Många är också känsliga för ljud, ljus eller beröring.

    Tecken på borderline är i stället svårt att reglera känslor, osäker identitet, rädsla för att bli övergiven, inre tomhet och impulsivitet.

    Svårigheter i relationer är vanliga vid båda diagnoserna, men orsakerna skiljer sig åt. Vid autism kan du ha svårt att läsa sociala signaler och oskrivna regler, och du kanske missar ironi eller när ett samtal är slut.

    Vid EIPS kommer svårigheterna i stället från starka känslor och svart-vitt tänkande. Samma person kan kännas fantastisk ena dagen och värdelös nästa.

    Skillnaderna syns också i diagnoskriterierna i DSM-5. Autism kräver varaktiga svårigheter med social kommunikation och minst två typer av repetitiva beteenden, och symtomen ska ha funnits sedan tidig barndom.

    EIPS kräver minst fem av nio kriterier, till exempel instabil självbild, impulsivitet, återkommande självskada och kronisk tomhetskänsla.

    Varför förväxlas autism med borderline?

    Autism förväxlas med borderline eftersom flera beteenden ser likadana ut utifrån, medan orsakerna bakom dem skiljer sig.

    Risken är störst när autismen inte är upptäckt och personen söker vård för följderna snarare än för grundorsaken.

    Symtom som kan likna varandra

    SymtomVid autismVid borderline (EIPS)
    Känslosvängningar och utbrottOfta ett autistiskt sammanbrott (meltdown) som utlöses av sensorisk överbelastning, oväntade förändringar eller social stress.Reaktionerna är kopplade till relationer och känslan av att bli avvisad eller övergiven.
    RelationssvårigheterBeror på svårigheter att tolka sociala signaler och oskrivna regler.Beror på intensiva känslor och växling mellan idealisering och nedvärdering.
    SjälvskadebeteendeAnvänds ofta för att hantera överbelastning, förändring eller osäkerhet och för att återfå kontroll (Powell & Parker, 2024).Utlöses ofta av relationskonflikter och rädsla för att bli övergiven.
    Inre tomhet och utanförskapKänslan av att vara annorlunda och inte passa in socialt.En kronisk tomhetskänsla kopplad till osäker identitet.
    MisstänksamhetKan växa fram efter att ha blivit missförstådd eller sviken många gånger.Kan uppstå vid stress, ofta i nära relationer.
    ImpulsivitetSnabba reaktioner när överbelastningen blir för stor.Impulsiva handlingar som hetsätning, riskfyllt beteende eller slösande.

    Långvarig psykisk ohälsa förstärker likheten. När autism inte upptäcks utvecklar många ångest och depression, och den bilden kan tillsammans med självskada och utbrott tolkas som borderline.

    Varför misstas autism hos kvinnor för borderline (EIPS)?

    Kvinnor och flickor med autism riskerar oftare att få en EIPS-diagnos, eftersom deras autism ofta är svårare att se.

    Många maskerar, eller kamouflerar, sina autistiska drag genom att tvinga fram ögonkontakt, öva in samtal och imitera andra.

    Maskering är utmattande och kan göra att både omgivning och vårdpersonal missar autismen, vilket är särskilt vanligt hos kvinnor (Hull & Petrides, 2017).

    Därtill kan ångest, depression och självskada som följer av oupptäckt autism dölja grundorsaken. Utredare saknar ibland NPF-kompetens, och bedömningsverktygen har till stor del utgått från hur autism visar sig hos pojkar.

    En feldiagnos gör att personen går miste om rätt stöd och anpassningar. Många kvinnor får sin autismdiagnos först i vuxen ålder, ibland efter en tidigare borderlinediagnos.

    I en intervjustudie med åtta kvinnor som först fått diagnosen EIPS och senare autism upplevde de flesta att EIPS-diagnosen inte passade.

    Kvinnorna trivdes ofta i ensamhet och kände inte igen sig i rädslan att bli övergivna, som är ett kärnsymtom vid EIPS (Powell & Parker, 2024).

    Kan man ha både autism och borderline?

    Ja, du kan ha både autism och borderline samtidigt, vilket kallas samsjuklighet eller komorbiditet.

    En svensk registerstudie från Region Stockholm visar att antalet unga vuxna (18–40 år) med båda diagnoserna tredubblades mellan 2012 och 2022, från knappt 100 till över 300 per år. Ökningen skedde främst bland kvinnor (Sörberg Wallin m.fl., 2025)

    Gruppen med båda diagnoserna mår betydligt sämre än de som bara har en av diagnoserna.

    Omkring 15 % hade vårdats i slutenvård för självskada eller suicidförsök, jämfört med 8 % vid enbart EIPS och 1 % vid enbart autism. Gruppen hade också ungefär dubbelt så många dagar i psykiatrisk slutenvård per år.

    Risken för ätstörning var omkring fem gånger och för bipolär sjukdom omkring fyra till fem gånger högre än hos personer med andra vanliga psykiatriska diagnoser (Sörberg Wallin m.fl., 2025).

    Diagnoserna kan förstärka varandra. Ett socialt missförstånd kan leda till att du känner dig avvisad, och avvisandet kan i sin tur utlösa känslomässig instabilitet.

    Därför behöver gruppen vård som är anpassad efter båda diagnoserna.

    Utredning vid misstänkt autism eller borderline

    En neuropsykiatrisk utredning visar om dina svårigheter beror på autism, borderline eller båda. Bedömningen bör göras av en utredare med NPF-kompetens, helst någon som vet hur autism visar sig hos kvinnor.

    Utredningen omfattar oftast:

    • Strukturerade intervjuer
    • Skattningsskalor
    • Kognitiv testning
    • Uppgifter om din barndom, gärna från en förälder eller någon annan som kände dig som barn.

    Uppgifterna om barndomen är centrala för att skilja diagnoserna åt. Autistiska drag ska ha funnits sedan tidig utveckling, medan EIPS-symtom oftast börjar i tonåren.

    Utredaren bör också fråga vad som utlöser självskada och utbrott samt om rädsla för att bli övergiven finns (Powell & Parker, 2024).

    Har du redan en EIPS-diagnos men känner igen dig i autism kan du be om en kompletterande neuropsykiatrisk bedömning.

    Behandling och stöd vid autism och EIPS

    Behandlingen skiljer sig åt eftersom autism är en funktionsnedsättning medan EIPS är ett psykiatriskt tillstånd som går att behandla.

    Behandling vid borderline

    Dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är rekommenderade behandlingar vid EIPS.

    I DBT varvas individuell terapi med färdighetsträning i grupp, där du tränar på att reglera känslor, tåla stress, vara medvetet närvarande och hantera relationer.

    Forskning visar att båda terapierna kan minska självskadebeteende. DBT kan också minska borderlinesymtomen, och MBT kan minska självmordstankar och självmordsförsök (Storebø & Stoffers-Winterling, 2020).

    Studierna är dock få och har brister, så resultaten behöver bekräftas i mer forskning.

    Stöd vid autism

    Autism går inte att behandla bort, så målet är rätt stöd. Stödet kan vara:

    • Anpassningar i vardag, skola och arbetsliv, till exempel tydliga scheman och lugnare miljöer som minskar överbelastning.
    • Habilitering som ger stöd och kunskap för att hantera vardagen.
    • Psykoedukation för dig och närstående, så att ni förstår hur autismen påverkar dig.
    • LSS vid behov, alltså insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
    • Behandling av samtidig ångest eller depression med terapi som är anpassad efter autism.

    Behandling vid både autism och borderline

    Har du både autism och EIPS kan DBT behöva anpassas, till exempel med tydligare struktur, konkret språk, bildstöd och hänsyn till sensoriska behov.

    Ett exempel på anpassad DBT är DBT Skills System, en förenklad variant med färre och mer konkreta färdigheter.

    Region Skåne har prövat metoden på personer med både borderline och autism, och självskadan minskade med omkring 77 % under första året. Studien var dock liten och saknade kontrollgrupp (Carnelid & Linnér, 2024).

    För att vården ska fungera behöver psykiatri och habilitering samarbeta.

    Hos Elly Care erbjuder vi neuropsykiatriska utredningar för vuxna och barn. Våra läkare och psykologer tar hänsyn till både autism och borderline, och till hur autism kan visa sig hos kvinnor. Därför får du en bedömning som skiljer på diagnoserna och visar om en eller båda stämmer.

    Vård och utredning för autism och borderline

    Rätt diagnos gör det lättare att få den hjälp och det stöd du behöver. Hos Elly Care erbjuder vi neuropsykiatriska utredningar och behandling utifrån dina behov, oavsett om du misstänker autism, borderline eller båda. Boka en kostnadsfri konsultation, så pratar vi om dina symtom och vilka nästa steg som passar dig.

    Gratis konsultation

    1. Carnelid, A., & Linnér, A. (2024). Dialektisk beteendeterapi (DBT) Skills System vid borderline och autism (FoU-rapport 5/2024). Region Skåne. https://vardgivare.skane.se/siteassets/1.-vardriktlinjer/habilitering/fou-rapporter/2024/fou-rapport-5-2024-dbt-skills-system.pdf
    2. Dudas, R. B., Lovejoy, C., Cassidy, S., Allison, C., Smith, P., & Baron-Cohen, S. (2017). The overlap between autistic spectrum conditions and borderline personality disorder. PLOS ONE, 12(9), Artikel e0184447. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0184447
    3. Hull, L., Petrides, K. V., Allison, C., Smith, P., Baron-Cohen, S., Lai, M.-C., & Mandy, W. (2017). “Putting on my best normal”: Social camouflaging in adults with autism spectrum conditions. Journal of Autism and Developmental Disorders, 47(8), 2519–2534. https://doi.org/10.1007/s10803-017-3166-5
    4. May, T., Pilkington, P. D., Younan, R., & Williams, K. (2021). Overlap of autism spectrum disorder and borderline personality disorder: A systematic review and meta-analysis. Autism Research, 14(12), 2688–2710. https://doi.org/10.1002/aur.2619
    5. Powell, T., Parker, J., Kitson, H., & Rogalewski, M. (2024). “It was like the final piece in the puzzle for me”: A qualitative study on the experiences of autistic women initially diagnosed with borderline personality disorder. Autism in Adulthood, 6(4), 428–437. https://doi.org/10.1089/aut.2023.0031
    6. Storebø, O. J., Stoffers-Winterling, J. M., Völlm, B. A., Kongerslev, M. T., Mattivi, J. T., Jørgensen, M. S., Faltinsen, E., Todorovac, A., Sales, C. P., Callesen, H. E., Lieb, K., & Simonsen, E. (2020). Psychological therapies for people with borderline personality disorder. Cochrane Database of Systematic Reviews, (5), Artikel CD012955. https://doi.org/10.1002/14651858.CD012955.pub2
    7. Sörberg Wallin, A., Tiger, A., Ahlberg, R., & Ohlis, A. (2025). Samsjuklighet mellan EIPS/BPS och autismspektrumtillstånd. Läkartidningen, 122, Artikel 25039. https://media.arto.se/app/uploads/sites/11/2025/10/15155426/25039.pdf
    8. Zanarini, M. C., Frankenburg, F. R., Reich, D. B., & Fitzmaurice, G. (2010). Time to attainment of recovery from borderline personality disorder and stability of recovery: A 10-year prospective follow-up study. American Journal of Psychiatry, 167(6), 663–667. https://doi.org/10.1176/appi.ajp.2009.09081130