Hjälpmedel vid autism

Hjälpmedel vid autism är verktyg, anpassningar och metoder som gör vardagen mer förutsägbar och lättare att hantera. De kan kompensera för svårigheter med till exempel planering, kommunikation, sinnesintryck, övergångar eller sociala situationer.

Behovet av hjälpmedel ser olika ut från person till person, eftersom autism är ett spektrum där både styrkor och svårigheter varierar. För vissa handlar stödet främst om struktur och tydliga rutiner.

För andra kan det handla om kommunikationsstöd, minskad sensorisk belastning eller hjälp att klara skola, arbete och boende mer självständigt.

Vanliga hjälpmedel vid autism är:

Många hjälpmedel används inte bara av personen med autism, utan också av familj, skola eller arbetsplats. När stödet används konsekvent i vardagen blir det lättare att förstå vad som förväntas, minska stress och öka självständigheten.

Kognitiva hjälpmedel vid autism är stöd som skapar struktur, förutsägbarhet och överblick. Det kan till exempel vara bildscheman, tidshjälpmedel, checklistor, visuella instruktioner och planeringsappar.

Många personer med autism har svårt att föreställa sig vad som ska hända härnäst, hur lång tid en aktivitet tar eller vilka steg som ingår i en uppgift. Det kan skapa oro och stress, särskilt vid övergångar mellan aktiviteter eller när något ändras.

För personer med PDA eller stark kravkänslighet vid autism kan tydliga men flexibla hjälpmedel vara extra viktiga. Visuella stöd kan göra krav mer begripliga och mindre plötsliga, men behöver ofta användas på ett sätt som inte upplevs som pressande eller styrande.

Ett vanligt hjälpmedel är ett dagsschema med bilder eller symboler som visar dagens aktiviteter i ordning.

Det kan till exempel visa morgonrutin, skola, mellanmål, fritidsaktivitet och läggdags. Genom att peka på, flytta eller ta bort en bild när en aktivitet är klar blir det tydligt vad som gäller nu och vad som kommer sedan.

Tidshjälpmedel kan göra tid mer konkret. En timer som visar hur lång tid som är kvar med en färgad yta som minskar kan vara lättare att förstå än en vanlig klocka. Det kan hjälpa vid till exempel tandborstning, läxläsning, skärmtid eller övergången från lek till måltid.

Andra exempel på kognitiva hjälpmedel är:

Gemensamt för många kognitiva hjälpmedel är att de gör det osynliga synligt. Tid, ordning, regler och förväntningar blir konkreta i stället för att bara uttryckas muntligt. Det kan minska stress och göra det lättare att klara vardagen mer självständigt.

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, är ett samlingsnamn för kommunikationssätt som kan komplettera eller ersätta talat språk.

AKK kan vara viktigt vid autism eftersom vissa har svårt att uttrycka sig, förstå talat språk eller kommunicera i stressande situationer.

AKK betyder inte att personen saknar vilja att kommunicera. Det handlar om att skapa fler vägar för kommunikation, så att personen kan uttrycka behov, känslor, val och åsikter på ett sätt som fungerar.

Exempel på AKK är:

PECS är en metod där personen lär sig använda bildkort för att kommunicera, till exempel genom att lämna över en bild på något den vill ha. Metoden har studerats vid autism och kan förbättra funktionell kommunikation och minska frustration eller problemskapande beteende.

Det finns inget som tyder på att AKK hämmar talutvecklingen. Tvärtom kan tidiga kommunikationsstöd ofta göra det lättare att förstå och använda språk. Många personer använder flera kommunikationssätt parallellt, till exempel tal, bilder, gester och tecken.

En logoped kan hjälpa till att välja rätt kommunikationsstöd och anpassa det efter personens ålder, språkförståelse och vardagliga behov.

Sensoriska hjälpmedel vid autism används för att reglera sinnesintryck, till exempel ljud, ljus, beröring, rörelse eller tryck mot kroppen.

Många personer med autism är mer känsliga för intryck än andra, och en miljö som känns neutral för omgivningen kan upplevas som överväldigande.

Sensoriska hjälpmedel kan både minska störande intryck och ge trygg stimulans. Målet är inte att ta bort alla intryck, utan att göra miljön mer hanterbar.

Exempel på sensoriska hjälpmedel är:

Tyngdtäcken är ett av de mer kända sensoriska hjälpmedlen. De ger ett jämnt tryck över kroppen, vilket vissa upplever som lugnande.

Det vetenskapliga underlaget för effekt på sömn vid autism är fortfarande begränsat, men vissa kan uppleva förbättrad sömn och återhämtning.

Tyngdtäcke bör provas ut individuellt och följas upp, särskilt för barn.

Fidget-leksaker, klämbollar och andra sensoriska leksaker kan hjälpa vissa att reglera stress, rastlöshet eller koncentration.

För andra kan samma hjälpmedel bli störande. Därför behöver sensoriska hjälpmedel alltid anpassas efter personens egen sensoriska profil.

En arbetsterapeut eller habiliteringen kan hjälpa till att bedöma vilka sensoriska hjälpmedel som passar bäst.

Hjälpmedel vid autism i förskola och skola handlar ofta om att göra miljön mer förutsägbar, tydlig och begriplig. Många barn med autism behöver stöd för att förstå vad som ska hända, vad som förväntas och hur länge en aktivitet ska pågå.

I förskolan används ofta enklare bildstöd, tydliga rutiner och fasta platser för olika aktiviteter. Det kan till exempel handla om bilder för samling, lek, lunch, vila och hämtning. När samma stöd används varje dag blir vardagen mer förutsägbar.

I skolan kan hjälpmedel och anpassningar vara:

En aktivitetstavla kan visa vilka moment som ingår i en lektion eller ett arbetspass. Det gör uppgiften mer överskådlig och minskar behovet av upprepade muntliga instruktioner.

Skolan ska ge extra anpassningar eller särskilt stöd när en elev behöver det. Om behovet är mer omfattande kan stödet dokumenteras i ett åtgärdsprogram, så att det blir tydligt vilka insatser som ska användas och vem som ansvarar för dem.

Om skolmiljön blir för oförutsägbar, kravfylld eller sensoriskt belastande kan rätt hjälpmedel också vara en del av stödet för att förebygga skolfrånvaro och hemmasittande vid autism.

Hjälpmedel för vuxna med autism kan vara lika viktiga som hjälpmedel för barn. Autism (även känt som asperger syndrom) försvinner inte med åldern, men behoven förändras ofta.

Vid högfungerande autism kan svårigheterna ibland vara mindre synliga för omgivningen, men hjälpmedel kan ändå behövas för att hantera arbete, studier, boende, relationer och eget ansvar i vardagen.

På jobbet kan hjälpmedel handla om att minska stress och göra arbetsuppgifter mer överskådliga. Det kan till exempel vara digital kalender, tydliga instruktioner, checklistor, påminnelser, hörselskydd eller möjlighet att arbeta i en lugnare miljö.

I hemmet kan hjälpmedel vara:

För vuxna kan hjälpmedel också minska den mentala belastningen av att hela tiden behöva planera, komma ihåg och anpassa sig. Rätt stöd kan göra det lättare att orka arbeta, studera, sköta hemmet och återhämta sig efter sociala eller sensoriskt krävande situationer.

Hjälpmedel och stöd vid autism kan komma från flera håll, beroende på ålder, behov och var svårigheterna märks mest. Habiliteringen är ofta en central kontakt för personer med autism och andra bestående funktionsnedsättningar.

Habiliteringen kan hjälpa till med bedömning, utprovning och uppföljning av hjälpmedel. Där kan du också få stöd från till exempel arbetsterapeut, logoped, psykolog, specialpedagog eller kurator.

För att få kontakt med habiliteringen behövs ofta en fastställd autismdiagnos, men rutinerna kan skilja sig mellan regioner. En diagnos kan ställas efter utredning inom exempelvis barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri eller annan specialistmottagning.

Du kan också få stöd via:

Vilka hjälpmedel som kan förskrivas och vilka regler som gäller varierar mellan regioner. Därför är det bra att kontakta habiliteringen eller vården i din region för att få veta vad som gäller där du bor.

Om du vill ha vägledning kring vilka hjälpmedel som kan passa dig eller ditt barn går det att boka en gratis konsultation hos Elly Care för ett första bedömningssamtal.