Autism är ett neurologiskt utvecklingstillstånd som påverkar social kommunikation och kan innebära repetitiva beteenden eller annorlunda sensoriska upplevelser. Det finns ingen medicinsk behandling, men rätt stöd och insatser förbättrar kommunikationsförmågan och de sociala färdigheterna signifikant. Autism är inte en sjukdom utan ett sätt att fungera och kan diagnostiseras redan i barndomen.
Autism
Autism är en medfödd funktionsnedsättning som påverkar hur hjärnan tar in och bearbetar information, och därmed hur du fungerar socialt, kommunicerar och hanterar intryck. Här får du veta vad autism är, hur det yttrar sig hos barn och vuxna, vad som orsakar det och hur en utredning går till.
Vad är autism?
Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som du föds med och har hela livet. Det är inte en sjukdom utan ett sätt att fungera och tänka annorlunda.
Autism påverkar hur hjärnan tar in, bearbetar och hanterar information, vilket i sin tur påverkar socialt samspel, kommunikation och förmågan att hantera sinnesintryck och förändringar.
I Sverige hade omkring två procent av befolkningen i åldern 2 till 64 år en autismdiagnos år 2023, vilket motsvarar drygt 155 000 personer (Socialstyrelsen, 2024).
Diagnosen har historiskt ställts oftare hos pojkar och män, men kunskapen om hur autism yttrar sig hos flickor och kvinnor ökar, och andelen kvinnor som får diagnos har stigit kraftigt de senaste åren.
Begreppet autismspektrumtillstånd används ofta synonymt och betonar att tillståndet ser olika ut från person till person.
Symtom och tecken på autism
Tecknen på autism finns inom tre centrala områden: socialt samspel och kommunikation, repetitiva beteenden och intressen, samt hur du upplever sinnesintryck. Symtomen varierar mycket mellan olika personer, och autism är därför inte ett enhetligt tillstånd.
Vanliga tecken på autism:
- Socialt samspel och kommunikation: svårt att tolka outtalade sociala regler, läsa av andras avsikter, kroppsspråk och tonfall, eller att hålla igång ett ömsesidigt samtal.
- Begränsade och repetitiva mönster: starka rutiner, behov av förutsägbarhet, intensiva specialintressen och obehag vid förändringar.
- Sensorisk känslighet: över- eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring, lukt eller smak, där vardagliga intryck kan upplevas som överväldigande.
Tecknen kan vara svåra att känna igen, särskilt hos flickor och kvinnor som ofta lär sig att maskera, alltså att medvetet eller omedvetet dölja sina svårigheter genom att till exempel härma andras sociala beteende.
Orsaker till autism
Orsaken till autism är komplex och inte helt klarlagd, men ärftligheten är hög. Tvilling- och familjestudier har uppskattat att genetiska faktorer förklarar en stor del av variationen, ofta i storleksordningen 80 procent (Tick m.fl., 2016). Föräldrar och syskon till en person med autism har därför en ökad sannolikhet att själva ha liknande drag.
Autism hänger samman med att hjärnan är uppbyggd och sammankopplad på ett annorlunda sätt, vilket påverkar hur information bearbetas och hur det sociala samspelet fungerar.
Däremot orsakas autism inte av vacciner. Den föreställningen bygger på en numera tillbakadragen studie, och stora genomgångar av forskningen har inte funnit något samband (CDC, 2024). Autism går inte att bota, men rätt stöd gör stor skillnad för livskvaliteten.
Utredning och diagnos
En autismutredning, även kallad neuropsykiatrisk utredning, görs av psykolog och specialistläkare och bygger på flera delar som tillsammans ger en helhetsbild. Den omfattar vanligen samtal om dina symtom och din livshistoria, intervjuer med närstående, psykologiska tester och observationer.
Så går en utredning vanligen till:
- Kartläggning av symtom, utveckling och livshistoria genom samtal.
- Intervjuer med närstående, och uppgifter om barndomen när det är möjligt.
- Psykologiska tester och strukturerade observationer.
- Sammanvägd bedömning mot diagnoskriterierna och återgivning av resultatet.
Barn utreds vanligen via BUP men kan också utredas privat, och vuxna utreds inom psykiatrin och hos privata aktörer.
I den offentliga vården kan väntetiderna vara långa, och en remiss kräver ofta att svårigheterna redan har lett till stora problem i vardagen, vilket gör att många med lättare eller mer dolda autistiska drag har svårt att alls bli utredda.
För dig som inte får tillgång till en utredning den vägen, eller som vill komma igång snabbare, är Elly Care ett privat alternativ. En diagnos ger rätt till stöd och anpassningar i skolan, i arbetslivet och i vardagen.
Behandling vid autism
Autism är ingen sjukdom och går därför inte att bota eller behandla bort. Behandling vid autism handlar i stället om att minska svårigheter, förebygga stress och skapa en vardag som fungerar bättre utifrån personens behov.
Vilket stöd som behövs varierar mycket. En del behöver främst tydlighet, struktur och anpassningar i skola eller arbete. Andra behöver mer omfattande stöd från habilitering, socialtjänst eller andra vårdkontakter.
Vanliga insatser vid autism kan vara:
- Psykoedukation, alltså kunskap om autism och hur diagnosen påverkar vardagen
- Anpassningar i skola, arbete och hemmiljö
- Visuellt stöd, scheman och tydliga rutiner
- Träning i kommunikation och socialt samspel
- Stöd för känsloreglering, stresshantering och återhämtning
- Arbetsterapeutiska insatser och hjälpmedel
- Föräldrastöd och anhörigstöd
- Samtalsstöd eller psykologisk behandling vid ångest, depression eller annan psykisk ohälsa
För barn kan insatserna handla om att skapa en mer förutsägbar vardag, minska krav som leder till överbelastning och hjälpa barnet att kommunicera sina behov. Skolan kan behöva anpassa instruktioner, miljö, schema, raster och sociala situationer.
För vuxna kan stödet i stället handla om strategier för arbete, studier, relationer, återhämtning och energibalans. Många vuxna med autism behöver också hjälp att förstå och minska effekterna av långvarig stress eller maskering.
Det finns ingen läkemedelsbehandling som behandlar autism i sig. Däremot kan läkemedel ibland användas vid samsjuklighet eller specifika symtom, till exempel ångest, depression, sömnsvårigheter, irritabilitet eller ADHD.
Vid depression eller ångest kan antidepressiva läkemedel ibland vara aktuella, men behandlingen ska alltid bedömas individuellt av läkare.
Målet med insatserna är inte att personen ska bli mindre autistisk, utan att vardagen ska bli mer begriplig, hanterbar och anpassad efter personens funktionssätt.
Samsjuklighet vid autism
Samsjuklighet innebär ytterligare medicinska och/eller psykologiska tillstånd som kan existera tillsammans med autism. Det är vanligt att någon med autism också har andra diagnoser.
Andra vanliga tillstånd vid autism är:
- Andra utvecklingsavvikelser: Exempelvis ADHD, intellektuell funktionsnedsättning, motoriska svårigheter och tics.
- Psykisk ohälsa: Exempelvis depression, ångestsyndrom, OCD eller ätstörningar.
- Epilepsi: Hos vissa personer med autism är det en ökad risk för epileptiska anfall.
- Inlärningssvårigheter: Det kan finnas specifika områden av inlärning som är svårare för vissa med autism.
Autismspektrumet – nivåer och grader
Att autism är ett spektrum betyder att funktionsnedsättningen ser olika ut och märks olika mycket hos olika personer.
Sedan diagnosmanualen DSM-5 kom 2013 används inte längre separata diagnoser som Aspergers syndrom, utan allt samlas under den gemensamma diagnosen autism (APA, 2013).
Idag beskrivs ofta tre nivåer av autism utifrån hur mycket stöd en person behöver.
Nivå 1 (högfungerande autism) innebär lättare stödbehov och kallades tidigare ofta Asperger, nivå 2 innebär mer omfattande stödbehov och nivå 3 innebär mycket stort stödbehov.
Begrepp som hög- och lågfungerande är förenklande, eftersom samma person kan fungera mycket väl i vissa sammanhang men ha stora svårigheter i andra.
Hur vet man vilken nivå av autism man befinner sig på?
För att kunna fastställa vilken nivå av AST man befinner sig på krävs en autismutredning. Under en sådan utredning använder man sig av intervjuer och observationer för att bedöma om autism föreligger och i så fall även hur stort behov av stöd man har.
Vad händer efter diagnos – stöd och hjälp
Efter en diagnos handlar stödet om att anpassa vardagen efter dina behov, och vad som hjälper är individuellt. Vanliga insatser är kognitiva hjälpmedel och struktur som gör vardagen mer förutsägbar, samtalsstöd för att hantera relationer och påfrestningar, samt anpassningar i skolan eller på arbetsplatsen. Beroende på behov kan stöd också ges via LSS, habilitering och socialtjänst.
Om du misstänker autism hos dig själv eller ditt barn kan en neuropsykiatrisk utredning vara ett första steg mot rätt stöd och en tydligare förståelse av era behov. Är det svårt att bli utredd inom den offentliga vården kan Elly Care hjälpa dig med en utredning som privat alternativ.
Autism hos barn
Autism hos barn yttrar sig autism ofta som svårigheter i samspelet med andra barn, starka rutiner och ovanliga eller mycket intensiva intressen. Vissa tecken kan synas redan under spädbarnsåret, till exempel begränsad ögonkontakt och få responser på omgivningen, men de blir ofta tydligare när barnet börjar förskolan eller skolan och de sociala kraven ökar.
Tecken att vara uppmärksam på hos barn:
- Lek och samspel: svårt att leka tillsammans med jämnåriga, dela uppmärksamhet eller delta i låtsaslek.
- Rutiner och förändringar: starkt behov av att saker ska vara likadana och kraftiga reaktioner vid förändringar.
- Intressen: begränsade eller mycket intensiva intressen som tar stor plats.
- Språk: försenad eller ovanlig språkutveckling, eller ett språk som används på ett annorlunda sätt.
Hos flickor kan autism se annorlunda ut, eftersom de oftare anpassar sig socialt utåt och därför kan vara svårare att upptäcka.
Autism hos vuxna
Hos vuxna förbises autism ofta eller misstas för annat, som social ångest, introversion eller utmattning. Många vuxna, särskilt kvinnor, får därför sin diagnos sent i livet. Symtomen kan visa sig som svårigheter att navigera sociala normer och arbetslivets krav, trötthet av att ständigt maskera sina autistiska drag, känslighet för sinnesintryck och ett starkt behov av rutiner.
För många innebär en diagnos i vuxen ålder framför allt en lättnad och en förklaring till svårigheter de burit på länge. Den kan också göra det lättare att få rätt stöd och anpassningar. En neuropsykiatrisk utredning kan vara ett naturligt nästa steg för dig som känner igen dig och vill ha klarhet.
Vanliga frågor om autism
Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), är ett neurologiskt utvecklingstillstånd som påverkar hur vi uppfattar världen och interagerar med andra. Det är viktigt att förstå att autism inte är en sjukdom utan snarare ett sätt att fungera och förhålla sig till omvärlden.
Symtomen varierar från person till person, men vanliga tecken inkluderar svårigheter med social kommunikation, tolkning av kroppsspråk och ansiktsuttryck, samt repetitiva beteenden och rutiner. Många med autism kan också ha annorlunda sensoriska upplevelser, som att vara överkänslig för ljud eller ljus.
Ja, autism kan diagnostiseras redan i tidig barndom genom observationer och neurologiska tester utförda av specialiserad personal. Ibland kan symtomen dock vara dolda genom inlärda kompensatoriska strategier och bli mer uppenbara när sociala krav ökar.
Det finns ingen medicinsk behandling för autism, men forskning visar att rätt stöd och insatser avsevärt förbättrar kommunikationsförmåga och sociala färdigheter genom livet. Behandlingen fokuserar därför på anpassade insatser och strategier.
Även om det inte finns en känd orsak till autism, kan faktorer som familjehistoria och vissa genetiska mutationer öka risken något. Det är dock viktigt att komma ihåg att närvaron av en riskfaktor inte betyder att en person kommer att få autism.
Om du eller ditt barn har återkommande svårigheter med social kommunikation, repetitiva beteenden eller annorlunda sensoriska upplevelser som påverkar det dagliga livet, kan det vara värt att söka en professionell bedömning. En läkare kan sedan hänvisa vidare för en autism-utredning.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Socialstyrelsen (2024). Autism – Förekomst och samsjuklighet.
- American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, femte upplagan (DSM-5).
- Tick, B., Bolton, P., Happé, F., Rutter, M., Rijsdijk, F. (2016). Heritability of autism spectrum disorders: a meta-analysis of twin studies. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 57(5), 585–595.
- Centers for Disease Control and Prevention (2024). Autism and Vaccines. Vaccine Safety.