Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen pendlar mellan maniska eller hypomana perioder präglad av högt stämningsläge och energi, och depressiva perioder med låg energi och nedstämdhet. Sjukdomen har en stark genetisk komponent och behandlas vanligtvis med läkemedel kombinerat med psykologisk behandling.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom, som tidigare kallades manodepression, innebär att stämningsläget svänger kraftigt mellan perioder av mani och depression. Sjukdomen är livslång, men den går att behandla, och mellan skoven mår många helt bra. Med rätt behandling och stöd kan de flesta leva ett stabilt liv.
Vad är bipolär sjukdom?
Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom där stämningsläget pendlar mellan två ytterligheter, mani och depression, med perioder av välmående däremellan.
Sjukdomen kallades länge manodepression eller manisk depression, och ibland används begreppet bipolärt syndrom om samma tillstånd.
Mani betyder att du är överdrivet uppåt, energisk och aktiv, ofta med minskat sömnbehov och en känsla av att allt är möjligt. Depression är raka motsatsen, där lust, glädje och energi tar slut och vardagen känns tung (1177, 2024).
Det som gör tillståndet till en sjukdom är att svängningarna är så kraftiga att de påverkar sömn, omdöme, relationer och förmågan att fungera i vardagen.
Bipolär sjukdom är livslång, men perioderna av mani och depression kommer i skov. Mellan skoven mår många bra och kan leva som vanligt, vilket är en viktig del av att förstå sjukdomen.
Ungefär 1 till 3 procent av befolkningen får bipolär sjukdom någon gång i livet, och den är ungefär lika vanlig hos kvinnor och män (Läkartidningen, 2019).
Typer av bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom delas in i flera former beroende på hur svåra de maniska perioderna är. De vanligaste är typ 1, typ 2 och cyklotymi.
- Bipolär sjukdom typ 1: kännetecknas av minst en fullskalig manisk episod, oftast i kombination med återkommande djupa depressioner. Manin kan vara så kraftig att den kräver sjukhusvård och ibland innebär psykotiska symtom. Livstidsförekomsten ligger ungefär mellan 0,4 och 1,6 procent (Internetmedicin, 2023).
- Bipolär sjukdom typ 2: innebär återkommande depressioner varvade med hypomani, som är en mildare form av mani utan psykos och utan samma dramatiska konsekvenser. Eftersom de uppåtgående perioderna är lindrigare är typ 2 ofta svårare att upptäcka än typ 1 (1177, 2024).
- Cyklotymi: är ett låggradigt och mer långdraget tillstånd med upprepade svängningar mellan lindriga hypomana och lindriga depressiva symtom, utan att svängningarna når upp till kriterierna för en full episod.
Utöver dessa former finns även blandtillstånd, där maniska och depressiva symtom förekommer samtidigt eller växlar mycket snabbt. Du kan då känna dig nedstämd och uppvarvad på en gång, vilket kan vara både förvirrande och plågsamt.
Symtom på bipolär sjukdom
Symtomen på bipolär sjukdom delas in i två grupper, de som hör till mani eller hypomani och de som hör till depression. Vilka symtom som dominerar och hur länge en period varar skiljer sig från person till person.
Vanliga symtom vid mani och hypomani:
- Förhöjt stämningsläge: en känsla av att vara ovanligt upprymd, självsäker eller oövervinnerlig.
- Minskat sömnbehov: du klarar dig på lite sömn utan att känna dig trött, vilket ofta är ett av de första tecknen.
- Ökad energi och aktivitet: du tar på dig många projekt samtidigt och har svårt att varva ner.
- Impulsivitet och riskbeteenden: snabba beslut om pengar, sex eller annat som du senare kan ångra.
- Grandiositet: överdrivna idéer om din egen förmåga eller betydelse.
- Snabbt tal och rusande tankar: du pratar fort och hoppar mellan ämnen.
Hypomani är en lindrigare variant av mani. Symtomen är desamma men svagare, och det förekommer aldrig psykos. Många upplever hypomanin som något positivt, eftersom de känner sig kreativa och produktiva, vilket är en av anledningarna till att den lätt missas.
Vanliga symtom vid depression:
- Nedstämdhet: en tung, ihållande känsla av tomhet eller hopplöshet.
- Energilöshet: även små vardagssysslor känns övermäktiga.
- Koncentrationssvårigheter: svårt att fokusera, minnas och fatta beslut.
- Sömnproblem: du sover för lite eller för mycket.
- Självmordstankar: i allvarliga fall tankar på att inte vilja leva, något som alltid bör tas på allvar.
I tonåren kan symtomen vara särskilt svåra att tolka, eftersom humörsvängningar är vanliga ändå och tillståndet lätt förväxlas med depression, ADHD eller ångest.
Orsaker till bipolär sjukdom
Den exakta orsaken till bipolär sjukdom är inte känd, men ärftlighet är den starkaste kända riskfaktorn. Sjukdomen är betydligt vanligare hos personer som har nära släktingar med samma diagnos.
Tvillingstudier visar hur stor roll arvet spelar. Om den ena av två enäggstvillingar har bipolär sjukdom är risken att även den andra utvecklar den någonstans mellan 40 och 70 procent, vilket är klart högre än för tvåäggstvillingar (Internetmedicin, 2023).
För den som har en förälder, ett syskon eller ett barn med bipolär sjukdom är risken förhöjd jämfört med befolkningen i stort, även om de flesta släktingar inte insjuknar (Hjärnfonden, 2023).
Forskningen pekar mot att många olika gener samverkar snarare än att en enskild gen orsakar sjukdomen. Arvet avgör dock inte allt. Yttre faktorer som svår stress, sömnbrist och påfrestande livshändelser kan bidra till att utlösa det första skovet hos den som redan har en sårbarhet.
Perioden efter en förlossning är en särskilt känd riskperiod, och kvinnor med bipolär sjukdom har en förhöjd risk att drabbas av förlossningspsykos.
Diagnos, hur utreder man bipolär sjukdom?
Bipolär sjukdom diagnostiseras kliniskt av en psykiater, utifrån en helhetsbedömning av din sjukdomshistoria, dina symtom och hur stämningsläget har växlat över tid. Det finns inget blod- eller hjärnprov som kan ställa diagnosen.
Som stöd i bedömningen används ofta strukturerade skattningsskalor, till exempel Young Mania Rating Scale för maniska symtom och Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale för depressiva.
Dessa skalor är ett komplement, och den slutliga bedömningen görs alltid av läkare (Svenska Psykiatriska Föreningen, 2014).
Utredningen tar tid, eftersom läkaren behöver kartlägga både de uppåtgående och de nedåtgående perioderna.
Bipolär sjukdom missas ofta inledningsvis, särskilt när en depression kommer först och den maniska sidan ännu inte visat sig, vilket gör att tillståndet ibland felaktigt bedöms som vanlig depression. Just därför är det viktigt att söka hjälp tidigt.
Behandling av bipolär sjukdom
Behandling av bipolär sjukdom kombinerar oftast läkemedel med psykologiskt stöd, med målet att stabilisera stämningsläget och förebygga nya skov. Behandlingen är vanligtvis långsiktig.
Litium är det mest beprövade läkemedlet och förstahandsval för att förebygga återfall, med starkast vetenskapligt stöd av alla stämningsstabiliserande läkemedel (SBU, 2024).
Litium minskar risken för återfall i både mani och depression. Eftersom litium har ett smalt terapeutiskt fönster, alltså liten skillnad mellan en verksam och en skadlig dos, behövs regelbundna blodprover och uppföljning under behandlingen.
Vid maniska skov, svår agitation eller psykotiska symtom kan även antipsykotiska läkemedel användas som en del av behandlingen, ofta tillsammans med stämningsstabiliserande läkemedel.
Psykoedukation är en viktig del av behandlingen, vilket innebär att du och gärna dina närstående får kunskap om sjukdomen, om tidiga varningstecken och om hur skov kan förebyggas.
KBT och andra terapiformer kan vara ett värdefullt komplement, framför allt för att hantera depressiva perioder och bygga rutiner kring sömn och stress.
Vid bipolär depression kan antidepressiva läkemedel ibland övervägas, men de används med försiktighet och vanligtvis inte utan stämningsstabiliserande behandling, eftersom de hos vissa kan öka risken för mani eller snabba svängningar.
Test för bipolär sjukdom
Online-tester kan ge en indikation på bipolär problematik, men de ersätter inte en professionell utredning. För en korrekt diagnos krävs bedömning av läkare eller psykolog.
Obehandlad bipolaritet
Utan behandling kan bipolär sjukdom leda till återkommande svåra skov, försämrad livskvalitet och ökad risk för självmord. Därför är det viktigt att söka vård om man misstänker bipolär sjukdom.
Bipolaritet och samsjuklighet
Det är vanligt att bipolär sjukdom förekommer tillsammans med andra tillstånd, till exempel ångestsyndrom, ADHD, alkoholmissbruk– och drogmissbruk eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Även om bipolär sjukdom inte är ett personlighetssyndrom kan vissa symtom överlappa, vilket gör att en noggrann bedömning är viktig.
Hur är det att leva med bipolär sjukdom?
Att leva med bipolär sjukdom innebär att hantera en sjukdom som påverkar känsloliv, relationer, arbete och hälsa.
De växlande episoderna av mani, hypomani och depression kan skapa utmaningar, som konflikter i relationer, svårigheter att upprätthålla arbetsförmåga och ekonomiska problem.
Sjukdomen kan också medföra sömnstörningar och påverka det allmänna välbefinnandet, både psykiskt och fysiskt.
Trots dessa utmaningar kan många leva ett stabilt och meningsfullt liv med rätt behandling och stöd.
Medicinering, terapi och egenvård är centrala delar i att förebygga nya skov och hantera symtom.
Regelbundna rutiner för sömn, kost och motion, tillsammans med stöd från närstående och vården, bidrar till ökad stabilitet och livskvalitet.
Med rätt insatser är det fullt möjligt att uppnå balans och välbefinnande i vardagen.
Egenvård – tips för att hantera bipolär sjukdom i vardagen
- Upprätta regelbundna vanor kring sömn, mat och motion
- Minska stress och lär dig problemlösningsstrategier
- Följ medicineringen enligt läkarens ordination
- Avstå från alkohol och droger
- Känn igen tidiga tecken på skov och ha en plan för hur du ska agera
- Använd strategier för att söka stöd vid depression och för att sätta gränser vid tecken på mani
- Involvera närstående och ha regelbunden kontakt med vården
- Gör en återfallsplan tillsammans med ditt behandlingsteam
Vanliga frågor om bipolär sjukdom
Bipolär typ 1 karakteriseras av maniska episoder — intensiva perioder med mycket hög energi, kraftigt minskat sömnbehov och ibland vanföreställningar. Bipolär typ 2 innebär i stället hypomana episoder, alltså lindrigare uppvarvade perioder utan psykos eller tydlig förlust av verklighetsuppfattning. Båda typerna inkluderar depressiva perioder.
Ja, bipolär sjukdom har en stark genetisk komponent — forskning visar att 60–85 % av sjukdomen kan förklaras av genetik. Genetiken tillsammans med miljöfaktorer, såsom stressande livshändelser, skapar en sårbarhet för att utveckla sjukdomen.
Under en manisk period kan personen uppleva förhöjt eller irriterat stämningsläge, mycket snabba tankar, minskat sömnbehov, ökad pratsamhet och riskfyllt beteende. För att klassas som en manisk episod måste symtomen ha varat minst en vecka och innebära en påtaglig förändring i hur personen normalt fungerar.
Behandlingen av bipolär sjukdom består ofta av stämningsstabiliserande läkemedel, som kan kompletteras med psykologisk behandling och utbildande insatser. Målet är att stabilisera stämningsläget och minska risken för återfall och nya episoder.
Obehandlad bipolaritet kan leda till allvarligare konsekvenser för personens liv, inklusive svårare episoder, relationsproblem och försämrad funktionsförmåga i arbete och vardagliga aktiviteter. Tidig diagnos och behandling är därför viktigt för att minimera påverkan på livskvaliteten.
Med rätt behandling och stöd kan de flesta personer med bipolär sjukdom leva ett fullständigt och meningsfullt liv. Viktiga faktorer är regelbunden behandling, rutiner, stresshantering och gott socialt stöd från familj och vänner.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- 1177 (2024). Bipolär sjukdom. 1177 Vårdguiden.
- Läkartidningen (2019). Bipolär sjukdom. Läkartidningen.
- Internetmedicin (2023). Bipolär affektiv sjukdom, behandlingsöversikt. Internetmedicin.
- Hjärnfonden (2023). Bipolär sjukdom, orsaker, symtom och behandling. Hjärnfonden.
- Svenska Psykiatriska Föreningen (2014). Bipolär sjukdom, kliniska riktlinjer för utredning och behandling.
- SBU (2024). Att förebygga återfall i bipolär sjukdom. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.