• Hem
• >
• Fakta
• >
• Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom (BPD)

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där stämningsläge och aktivitetsnivå förändras. Det innebär att individen pendlar mellan perioder av djup nedstämdhet (depression) och förhöjd energi och aktivitetsnivå (mani/hypomani).

Dessa tillstånd uppträder ofta i tydliga episoder som varar från veckor till månader. Skoven påverkar både den psykiska och fysiska hälsan samt det dagliga livet

.

Vad är bipolär sjukdom?

Bipolär sjukdom innebär att individen har återkommande perioder av förändrat stämningsläge och energinivå. Individen pendlar mellan episoder av förhöjd sinnesstämning och aktivitet (mani eller hypomani) och episoder av nedstämdhet och orkeslöshet (depression).

Det finns två huvudsakliga former: bipolär typ 1 och bipolär typ 2. Bipolär typ 1 kännetecknas av maniska episoder. Vid bipolär typ 2 förekommer aldrig maniska episoder utan istället mildare, hypomana, faser. Behandling består ofta av stämningsstabiliserande läkemedel. Medicinering kan också kompletteras med psykologisk behandling och utbildande insatser för att minska risken för återfall.

Här kan du läsa mer om olika personlighetsstörningar

Symtom och tecken vid bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom följer ofta ett episodiskt förlopp. Det innebär att symtomen kommer i olika perioder och att individen i vissa fall kan vara helt symtomfri under en period och senare få nya skov.

Symtom på maniska perioder

För att klassas som en manisk episod måste symtomen ha förelegat i minst en vecka (eller kortare om sjukhusvård krävs). Symtomen innebär en påtaglig förändring i hur personen normalt fungerar. Förekommer vanföreställningar eller kraftig funktionsnedsättning pekar det mot bipolär typ 1. Hypomani liknar mani men är lindrigare och varar minst fyra dagar istället för sju.

Vanliga symtom vid mani är:

• Förhöjt eller irriterat stämningsläge
• Mycket snabba och rusande tankar
• Lättdistraherbarhet
• Förhöjd självkänsla, ibland med storhetsidéer
• Omdömeslöst och riskfyllt beteende (t.ex. stora inköp, sexuella risktaganden)
• Minskat sömnbehov
• Ökad pratsamhet och mer intensivt socialt beteende
• Ökad fysisk aktivitet och rastlöshet
• Stark drivkraft att söka lustfyllda upplevelser

Symtom på depressiva perioder

En egentlig depression domineras av nedstämdhet, minskat intresse och låg energi. Minst fem symtom ska uppfyllas och vara ihållande större delen av dagen, så gott som varje dag i minst två veckor. Att vara deprimerad är mer än att känna sig ledsen. Det innebär att viktiga delar av ens fungerande blir påverkat. Detta kan exempelvis röra ens vardag, arbete, relationer och hälsa.

Olika typer av bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom typ 2

Bipolär sjukdom typ 2 innebär att individen har haft minst en hypoman episod och minst en depressiv episod, men aldrig en full manisk episod.

Hypomani är en lindrigare form av mani där personen kan känna sig upplyft, energisk eller kreativ. Men vanligtvis utan att tappa verklighetsuppfattningen eller helt förlora sin funktionsförmåga.

Bipolär sjukdom typ 1

Bipolär sjukdom typ 1 kännetecknas av att personen haft minst en manisk episod. Mani är ett mer intensivt tillstånd än hypomani, ofta med kraftigt ökad energi, minskat sömnbehov, rusande tankar, ökad pratsamhet, riskbeteenden och ibland även vanföreställningar.

Detta tillstånd kan kräva sjukhusvård och är den allvarligaste formen av bipolär sjukdom. Även om depressiva episoder också är vanliga så behöver de inte förekomma för att uppfylla diagnosen bipolär typ 1.

Ärftlighet – en stor orsak till bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom har en stark genetisk komponent. Forskning pekar på att 60–85 % av sjukdomen kan förklaras av genetik. Genetiken tillsammans med miljön skapar en sårbarhet för att utveckla sjukdomen. Miljöfaktorer, såsom stressande livshändelser, kan utlösa de första episoderna. Efter längre tid med sjukdomen kan nya skov utlösas även utan tydliga yttre utlösare.

Behandling – hur behandlas bipolär sjukdom?

Målet med behandlingen är att stabilisera stämningsläget, förebygga återfall och lindra aktuella symtom.

Stämningsstabiliserande läkemedel:

Litium, vissa antiepileptika och ibland atypiska antipsykotika-läkemedel används för att förebygga och behandla både maniska och depressiva episoder. Antidepressiva mediciner måste användas med försiktighet, då de i vissa fall kan trigga mani.

Hjärnstimuleringsbehandling:

Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är effektiv vid svåra depressioner och manier, särskilt med psykotiska inslag. Transkraniell magnetstimulering (TMS) är ett mildare alternativ vid depression.

Psykologisk behandling (t.ex. KBT):

Psykoterapi, i kombination med läkemedel, kan förbättra följsamhet till medicinering, minska stress, förebygga nya skov och öka livskvalitet. Psykologisk behandling får störst effekt när den implementeras och är som mest intensiv när individen inte är i ett aktivt skov.

Här kan du läsa mer om psykoterapi

Psykopedagogik

Undervisning och information om sjukdomen hjälper både den drabbade och närstående att känna igen tidiga varningstecken och hantera skov.

Vid manisk episod bör individen söka akut sjukvård för att få medicinsk hjälp. Vid hypoman episod och djup depressiv episod rekommenderas medicinering och läkarkontakt. Vid måttlig depression kan det vara effektivt med psykologiska interventioner som komplement till medicinering.

Test för bipolär sjukdom

Online-tester kan ge en indikation på bipolär problematik, men de ersätter inte en professionell utredning. För en korrekt diagnos krävs bedömning av läkare eller psykolog.

Gör vårt gratis bipolär-test online!

Bipolär sjukdom – utredning och diagnostisering

Prevalensen för bipolär typ 1 är cirka 0,6 % och för bipolär typ 2 cirka 0,4 %. Bipolära syndrom som inte fullt ut uppfyller kriterierna för typ 1 eller 2 (s.k. UNS) är också relativt vanliga.

Debuten sker ofta i sena tonåren eller tidig vuxenålder. En noggrann utredning är viktig eftersom tillståndet kan förväxlas med exempelvis ADHD eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom.

Obehandlad bipolaritet

Utan behandling kan bipolär sjukdom leda till återkommande svåra skov, försämrad livskvalitet och ökad risk för självmord. Därför är det viktigt att söka vård om man misstänker bipolär sjukdom.

Bipolaritet och samsjuklighet

Det är vanligt att bipolär sjukdom förekommer tillsammans med andra tillstånd, såsom ångestsyndrom, ADHD, emotionellt instabilt personlighetssyndrom samt alkohol- och drogmissbruk. Samsjuklighet kan försvåra symtombilden och behandlingen men kan också behandlas parallellt.

Hur är det att leva med bipolär sjukdom?

Att leva med bipolär sjukdom innebär att hantera en sjukdom som påverkar känsloliv, relationer, arbete och hälsa. De växlande episoderna av mani, hypomani och depression kan skapa utmaningar, som konflikter i relationer, svårigheter att upprätthålla arbetsförmåga och ekonomiska problem. Sjukdomen kan också medföra sömnstörningar och påverka det allmänna välbefinnandet, både psykiskt och fysiskt.

Trots dessa utmaningar kan många leva ett stabilt och meningsfullt liv med rätt behandling och stöd. Medicinering, terapi och egenvård är centrala delar i att förebygga nya skov och hantera symtom. Regelbundna rutiner för sömn, kost och motion, tillsammans med stöd från närstående och vården, bidrar till ökad stabilitet och livskvalitet. Med rätt insatser är det fullt möjligt att uppnå balans och välbefinnande i vardagen.

Egenvård – tips för att hantera bipolär sjukdom i vardagen

• Upprätta regelbundna vanor kring sömn, mat och motion
• Minska stress och lär dig problemlösningsstrategier
• Följ medicineringen enligt läkarens ordination
• Avstå från alkohol och droger
• Känn igen tidiga tecken på skov och ha en plan för hur du ska agera
• Använd strategier för att söka stöd vid depression och för att sätta gränser vid tecken på mani
• Involvera närstående och ha regelbunden kontakt med vården
• Gör en återfallsplan tillsammans med ditt behandlingsteam

Källhänvisning:
· American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5). Arlington, VA: American Psychiatric Publishing.
· National Institute of Mental Health (NIMH). https://www.nimh.nih.gov/health/topics/bipolar-disorder
· Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. https://www.socialstyrelsen.se/
· SPFs riktlinjer för bipolär sjukdom (Adler, 2014)
· Geddes JR, Miklowitz DJ. (2013). Treatment of Bipolar Disorder. Lancet, 381(9878), 1672–1682.
· Merikangas KR, et al. (2011). Prevalence and correlates of bipolar spectrum disorder in the World Mental Health Survey Initiative. Archives of General Psychiatry, 68(3), 241–251.
· Miklowitz DJ. (2007). The role of the family in the course and treatment of bipolar disorder. Current Directions in Psychological Science, 16(4), 192–196.
· Smoller JW. (2018). The Genetics of Anxiety Disorders: Can We Use Genetics to Predict Treatment Response? Depression and Anxiety, 35(6), 529–531.