Gratis konsultation
1 min läsning

    Efter en utredning hos Ellycare får du ett utlåtande som sammanfattar hela processen och bekräftar din diagnos. Därefter kan du få individualiserad behandling genom medicinering, terapi och psykologkontakt anpassad efter dina behov.

    Efter diagnos – behandling och nästa steg

    Att få en diagnos är bara början. Här får du veta vad nästa steg innebär – och vilket stöd du kan få genom medicinering, terapi och praktiska verktyg för vardagen.

    Författare Psykolog Julia Freund
    Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erker

    Vad händer om jag får en diagnos?

    Efter att du har genomgått en utredning hos oss får du ett skriftligt utlåtande som sammanfattar utredningen och resultatet.

    I utlåtandet framgår bland annat:

    • vilka delar som har ingått i utredningen, exempelvis samtal, tester och medicinsk bedömning
    • resultatet av utredningen och de bedömningar som har gjorts
    • om kriterierna för en diagnos är uppfyllda
    • individuella rekommendationer kring fortsatt behandling, stöd och andra möjliga nästa steg

    Utlåtandet kan sedan användas som underlag när du går vidare med exempelvis behandling, läkarkontakt eller stöd och anpassningar i vardagen.

    Vad innebär en diagnos?

    En diagnos är resultatet av en medicinsk eller psykologisk bedömning där vårdpersonal bedömer om en persons symtom och svårigheter uppfyller kriterierna för ett visst tillstånd.

    Bedömningen utgår bland annat från:

    • Symtom
    • Hur uttalade symtomen är
    • Hur länge de har funnits
    • Hur de påverkar vardagen och funktionsförmågan

    I Sverige används fortfarande den svenska versionen ICD-10-SE för diagnostisk klassificering inom vården.

    Även kriterier från DSM-5-TR kan användas som stöd vid psykiatriska och neuropsykiatriska bedömningar.

    En diagnos kan ge vägledning kring vilken behandling och vilket stöd som kan vara relevant.

    Den kan också ligga till grund för anpassningar i exempelvis skola eller arbetsliv och bidra till ökad förståelse för de egna svårigheterna.

    Medicinsk behandling

    Efter en diagnos kan läkemedelsbehandling vara aktuell beroende på vilken diagnos det gäller, vilka symtom som finns och personens individuella behov.

    • Vid ADHD kan läkemedel användas för att minska kärnsymtom som svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och aktivitetsreglering.
    • Vid autism finns ingen läkemedelsbehandling som behandlar autismens kärnsymtom. Läkemedel kan däremot användas vid samtidig psykisk ohälsa, ADHD eller vissa andra uttalade symtom och beteenden.

    Vid läkemedelsbehandling behövs regelbundna uppföljningar för att bedöma effekt, dosering och eventuella biverkningar.

    Behandlingen anpassas individuellt och kan kombineras med psykologisk behandling, stödinsatser och anpassningar i vardagen.

    Terapi och psykologkontakt

    Efter en diagnos kan samtal med psykolog vara ett viktigt stöd för att förstå sina svårigheter, utveckla fungerande strategier och hantera sådant som påverkar vardagen.

    Vilken typ av psykologisk behandling som är aktuell beror på diagnos, ålder och individuella behov.

    • Vid ADHD hos barn kan stödet bland annat handla om struktur, strategier i vardagen och föräldrastöd.
    • Vid ADHD hos vuxna kan psykologisk behandling fokusera på exempelvis planering, organisering, känsloreglering och att hantera återkommande svårigheter i vardagen.
    • Vid autism kan psykologiskt stöd anpassas efter personens behov och exempelvis fokusera på stress, ångest, förändringar, sociala situationer eller fungerande strategier i vardagen.

    Regelbunden kontakt med psykolog kan också användas för att följa upp behandlingen och anpassa stödet över tid.

    Till dig som fått diagnosen ADHD som vuxen

    Att få en ADHD-diagnos som vuxen kan ge en förklaring till svårigheter som har funnits länge, exempelvis med uppmärksamhet, planering, impulsivitet eller aktivitetsreglering.

    Vilket stöd som passar bäst beror på hur ADHD påverkar just din vardag.

    Behandling och stöd vid ADHD

    Behandling vid ADHD anpassas individuellt och kan bestå av flera olika delar. Enligt Läkemedelsboken bör behandlingen vara multimodal och kan bland annat omfatta psykopedagogiska insatser, anpassningar i vardagen, psykologisk behandling och läkemedel.

    Läkemedelsbehandling kan minska kärnsymtom som uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Behandlingen följs upp regelbundet för att bedöma effekt, dosering och eventuella biverkningar.

    Psykologiskt stöd och KBT kan vara aktuellt för att arbeta med exempelvis struktur, planering, känsloreglering och andra svårigheter som påverkar vardagen.

    Även praktiskt stöd och anpassningar i arbete, studier eller vardagsrutiner kan vara viktiga delar av behandlingen.

    Tips på verktyg

    Praktiska hjälpmedel kan underlätta struktur, planering och fokus i vardagen för personer med ADHD.

    Vad som fungerar bäst varierar från person till person.

    • Kalenderappar och påminnelser för planering och tidsstruktur.
    • Att-göra-listor och tydliga rutiner för att skapa överblick.
    • Timer- och fokusverktyg för att dela upp uppgifter och tydliggöra tid.
    • Anteckningsappar för att snabbt fånga tankar, idéer och sådant som behöver kommas ihåg.
    • Brusreducerande hörlurar eller andra anpassningar som kan minska distraktioner i vissa miljöer.

    Det kan vara hjälpsamt att prova sig fram och anpassa verktygen efter vilka situationer som är mest utmanande i vardagen.

    Till dig som fått diagnosen autism som vuxen

    Att få en autismdiagnos som vuxen kan ge ökad förståelse för hur du fungerar, vilka situationer som tar mycket energi och vilket stöd eller vilka anpassningar som kan vara hjälpsamma i vardagen.

    Autism är ett neuropsykiatriskt funktionssätt som kan påverka bland annat social kommunikation, behov av förutsägbarhet, flexibilitet och hur sinnesintryck upplevs. Hur autism märks varierar mycket mellan personer.

    Behandling och stöd vid autism

    Det finns ingen behandling som syftar till att “ta bort” autism. Stödet anpassas i stället efter personens behov och kan exempelvis handla om:

    • psykoedukation och ökad förståelse för den egna diagnosen
    • strategier för stress, återhämtning och vardagsstruktur
    • anpassningar i arbete, studier eller hemmiljö
    • psykologisk behandling vid samtidig ångest, depression eller andra svårigheter
    • stöd kring sensorisk känslighet, rutiner och energihantering

    Läkemedel kan användas vid samtidiga tillstånd eller vissa symtom, men behandlar inte autismens kärnsymtom.

    Stödgrupper

    Stödgrupper och andra sammanhang där personer med autism kan dela erfarenheter kan vara värdefulla för vissa. Fokus ligger då ofta på igenkänning, erfarenhetsutbyte och praktiska strategier i vardagen.

    Till dig som är förälder till ett barn med ADHD

    ADHD hos barn kännetecknas ofta av utmaningar med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet.

    • Barnet kan ha svårt att bibehålla fokus, avsluta uppgifter, och organisera sina aktiviteter.
    • Impulsivitet kan vidare resultera i bristande hänsyn till konsekvenser och svårigheter att vänta på sin tur.
    • Överaktivitet kan märkas genom överdriven rörelse och svårigheter att sitta still.

    Det är viktigt att dessa symtom utvärderas kontextuellt, med hänsyn till utvecklingsstadier och vad som är rimligt att förvänta sig av ett barn i en viss ålder.

    Generellt gäller att tidiga interventioner, med anpassade strategier och stöd, skapar en gynnsam miljö som främjar barnets utveckling och välbefinnande.

    Medicinering hos barn

    Omkring 75 procent av skolbarnen påbörjar läkemedelsbehandling efter att ha diagnostiserats med ADHD.

    Läkemedelsbehandling av ADHD hos barn avser vanligen användning av centralstimulerande preparat, såsom metylfenidat eller amfetaminer.

    Dessa verkar för att minska impulsivitet, förbättra uppmärksamhet och reglera överaktivitet.

    Doseringen anpassas utefter barnets vikt och individuella behov. Nära samarbete mellan läkare, föräldrar och barnet själv är ofta nyckeln till en framgångsrik behandling av adhd -symtom hos barn.

    Kognitiv beteendeterapi för barn med ADHD

    Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) för ADHD hos barn integreras lekfulla och interaktiva tekniker för att skapa en engagerande terapeutisk upplevelse

    Terapeuten arbetar med barnet för att utveckla konkreta strategier för att:

    • Hantera impulsivitet
    • Förbättra koncentration
    • Navigera genom emotionella utmaningar

    Genom användning av belöningssystem och positiv förstärkning stärks önskvärt beteende.

    Terapin anpassas för att vara både pedagogisk och rolig, vilket ger barnet möjlighet att öva och applicera dessa strategier på ett praktiskt sätt.

    Genom att integrera lekfullhet i terapin skapas en miljö som främjar lärande och utveckling av verktyg för att hantera adhd-symtom.

    Föräldrastöd

    För föräldrar till barn med ADHD är stöttning möjlig att få, genom specialiserade föräldrastödprogram och stödgrupper.

    Dessa grupper erbjuder en trygg plats där föräldrar kan dela erfarenheter och konkreta strategier för att hantera utmaningar som följer med diagnosen.

    Genom öppna samtal ges föräldrarna inte bara kunskap utan även en känsla av gemenskap och förståelse.

    Föräldrastöd och stödgrupper för adhd skapar en väg till insikt, verktyg och välbefinnande för hela familjen.

    Kontakta barnhälsovården, skolans elevhälsa eller psykolog för att få rekommendationer och råd.

    Tips på verktyg

    Här är några specifika verktyg och tips för föräldrar till barn med ADHD:

    • Fokuserade lekaktiviteter: Planera regelbundna korta pauser för fysiska och kreativa lekaktiviteter som kan hjälpa till att släppa ut överskottsenergi och förbättra koncentrationen.
    • Visualisering och tydlighet: Använd tydliga visuella scheman och diagram för att kommunicera rutiner och förväntningar på ett sätt som är lätt att förstå för barnet.
    • Tidshanteringsklocka: Använd en tydlig tidshanteringsklocka eller timer för att hjälpa barnet att förstå och följa tidsramar för olika aktiviteter och uppgifter.
    • Belöningssystem: Inför ett belöningssystem där barnet kan tjäna belöningar genom att slutföra uppgifter eller hålla sig till rutiner, vilket kan öka motivationen.
    • Ljudfilter: Använd hörselskydd eller speciella hörlurar med ljudfilter för att minimera överstimulering och förbättra barnets förmåga att fokusera i bullriga eller distraktionsrika miljöer.
    • Strukturerad skolmiljö: Samarbeta med skolan för att säkerställa att barnet har en strukturerad och anpassad skolmiljö, inklusive tydliga instruktioner och möjligheter till korta pauser.
    • Möjlighet till rörelse: Integrera möjligheter för fysisk aktivitet under dagen, antingen genom korta raster eller genom att använda sittkuddar eller gungstolar för att främja fokus under sittande aktiviteter.

    Till dig som är förälder till ett barn med autism

    Autism hos barn är en funktionsnedsättning som påverkar hur man uppfattar och samspelar med omvärlden.

    Spektrumtillståndet kännetecknas ofta av utmaningar inom tre huvudområden:

    • Social ömsesidighet
    • Icke-verbal kommunikation
    • Repetitiva beteenden

    Barnet kan ha utmaningar att initiera och upprätthålla sociala interaktioner, vilket ofta grundas i svårigheter att förstå och dela känslor hos andra individer.

    Icke-verbal kommunikation, som ögonkontakt och gester, är ofta begränsad hos barn med autism.

    Beteenden präglas även ofta av repetition och begränsning, exempelvis stereotypa rörelser eller stark koppling till rutiner.

    Dessa tecken kan synas tidigt, men diagnosen ställs vanligtvis efter tydligare avvikelser från typisk utveckling.

    Föräldrar och vårdgivare har en viktig roll i att identifiera atypisk utveckling och stödja barnet genom tidig intervention och anpassade strategier.

    Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan anpassas för att stödja barn med autism genom att fokusera på konkreta strategier och sociala färdigheter:

    • Visualisering, sociala berättelser och rollspel kan användas för att öva och förstärka barnets lärande.
    • Genom strukturerade sessioner och praktisk tillämpning skapas en trygg miljö för barnet att förstå och navigera sociala situationer.

    Föräldrar involveras för att stödja implementeringen av KBT-strategier i vardagen, vilket skapar en helhetsinriktad och effektiv intervention.

    Medicinsk behandling kan övervägas för att hantera specifika symtom vid autism hos barn, såsom:

    • Aggression
    • Impulsivitet
    • Överaktivitet

    Läkare kan förskriva olika typer av mediciner, inklusive antipsykotika, stämningsstabiliserande eller stimulantia, för att förbättra symtomen och stödja barnets förmåga till social interaktion och inlärning.

    Beslut om medicinering bör baseras på en grundlig utvärdering och diskussion med en legitimerad läkare, och noga övervakas för att upptäcka eventuella biverkningar.

    Psykopedagogiska insatser och föräldrastöd bör kombineras med medicinsk behandling för att ge mer omfattande och heltäckande stöd åt barnet det avser.

    Stödgrupper för föräldrar med barn med autism erbjuder en trygg plats att dela erfarenheter, utbyta råd och stödja varandra.

    Genom förståelse och gemenskap möjliggör dessa grupper en plattform för att hantera utmaningar, få insikter och bygga långvariga relationer med andra föräldrar som delar liknande erfarenheter.

    Utbildning, rådgivning och samarbete med specialister hjälper till att stärka föräldrarnas förmåga att förstå och i sin tur stödja sina barn.

    Föräldrastödet betonar också vikten av självomsorg för föräldrarna i den ibland komplexa resan med ett barn med autism.

    Föräldrar till barn med autism kan dra nytta av olika verktyg för att stödja barnets utveckling och trivsel.

    Användbara verktyg:

    • Sociala berättelse-appar: Använd appar som hjälper till att skapa och dela sociala berättelser (eng. social stories) för att underlätta förståelsen av sociala situationer.
    • Visuella tidsscheman: Skapa tydliga visuella tidsscheman för att hjälpa barnet att förstå dagliga rutiner och aktiviteter.
    • Sensoriska hjälpmedel: Erbjud sensoriska leksaker eller hjälpmedel, som fidget toys, för att hjälpa barnet att hantera sinnesstimulering.
    • Kommunikationsappar: Om barnet har svårigheter med verbal kommunikation, använd kommunikationsappar eller pekböcker för att underlätta kommunikationen.
    • Struktur och rutiner: Skapa tydliga och konsekventa rutiner för att ge barnet en känsla av struktur och förutsägbarhet.
    • Visualisering: Använd visuella stöd, som bilder eller symboler, för att förtydliga instruktioner och förväntningar.
    • Tekniska appar och spel: Använd teknikbaserade appar och spel som är anpassade för att stödja inlärning och kommunikation.

    Samråd med specialister kan också vara till hjälp för att skräddarsy strategier och verktyg för bästa möjliga stöd.

    Det är viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt, och att professionell vägledning kan bidra med nyttig erfarenhet och viktiga perspektiv.

    Elly Care stödjer dig efter diagnosen

    En diagnos är bara början – rätt behandling och uppföljning är avgörande för långsiktig välbefinnande. Ellycare erbjuder medicinsk behandling, psykologkontakt och terapeutiska metoder helt anpassade efter dina behov och situation.

    Kontakta oss idag för ett kostnadsfritt konsultationssamtal, där vi diskuterar nästa steg på din väg mot bättre hälsa.

    Gratis konsultationBoka screening