Vad händer om jag får en diagnos?
Efter att du har genomgått en utredning hos oss kommer du att få ett utlåtande. Detta utlåtande fungerar som ett intyg där hela processen sammanfattas. Alla dina besök, tester och kontakter med läkare och psykologer är dokumenterade i utlåtandet.
Utöver en objektiv redogörelse ingår även personligt anpassade behandlingsförslag för dina specifika behov. Om en diagnos har ställts framgår det tydligt i utlåtandet, tillsammans med konkreta rekommendationer för framtida behandlingssteg.
Vårt mål är att tillhandahålla omfattande, informativ och personlig vägledning för att stödja dig på din resa mot välmående och personlig utveckling.
Vad innebär en diagnos?
En diagnos innebär kartläggning av en persons medicinska eller psykiska tillstånd, baserat på kliniska observationer och symptom. För att undersöka om kriterierna för en diagnos är uppfyllda, används specifika krav på symtom, intensitet och varaktighet – hämtade ur en diagnosmanual. Vanligen används WHO:s manual ICD-10, eller den amerikanska manualen DSM-5 för denna kodning.
Diagnosticering möjliggör särskild riktad behandling, inklusive medicinering och terapeutiska metoder anpassade till individens behov. En diagnos kan också ge grund för anpassningar i vardagslivet, som skola eller arbete, och på så sätt bidra till att optimera prestation och välbefinnande.
Dessutom kan en diagnos öka medvetenheten om egna utmaningar, underlätta förståelsen av ens situation och stödja anpassning och strategier för självhantering och långsiktig framgång.
Medicinsk behandling
En person som fått en diagnos kan ibland överväga medicinsk behandling, och behöva ökad läkarkontakt för konsultation om hantering av symtom. Vid adhd kan medicinsk behandling bestå av läkemedel som förbättrar uppmärksamhet och impulskontroll.
Vid autismspektrumtillstånd kan vissa typer av antipsykotika, som risperidon, användas för att hantera allvarliga beteendemässiga svårigheter. Även SSRI-preparat kan ordineras vid autism för att lindra ångest och repetitiva beteenden, särskilt hos barn.
Den som genomgår medicinsk behandling rekommenderas vidare regelbundna uppföljningar hos läkare. På så sätt är det möjligt att utvärdera behandlingseffekt och eventuella biverkningar. För barn med autism innebär det ofta frekvent uppföljning av specialister, som barnneurologer eller barnpsykiatriker, för att skapa och övervaka individuella behandlingsplaner.
För vuxna fortsätter behovet av specialiserad vård med stöd från psykiatriker eller andra specialister för att hantera specifika behov och utmaningar. Medicinsk behandling utgör vanligen en del av en bredare behandlingsplan, som ofta inkluderar beteendeterapi och andra anpassade stödåtgärder. Varje individuellt fall kräver en unik och anpassad behandlingsplan.
Terapi och psykologkontakt
Efter att ha fått en diagnos kan du behöva stöd och vägledning från en professionell med bred erfarenhet av dina specifika frågeställningar eller farhågor. Att prata med en psykolog kan hjälpa att navigera i tillvaron, och ge viktig emotionell stöttning.
Generellt involverar detta särskilda behandlingsplaner med exempelvis kognitiv beteendeterapi, men terapiform och psykologkontakten kan också variera beroende på ålder. För barn med adhd fokuserar terapin ofta på strukturer och konstruktiva hanteringsstrategier, inklusive familjestöd.
Hos vuxna ligger tyngdpunkten vid olika former av coachning för att utveckla egna förmågor och lösningsalternativ. Vid autism hos barn betonas sociala och kommunikativa aspekter i terapin, ofta inklusive föräldrastöd. Hos vuxna innebär behandlingen ofta kognitiv beteendeterapi för att hantera utmaningar i vardagen.
Regelbunden kontakt med psykolog används för utvärdering och anpassning av behandlingsplaner, där fokus är på att individualisera stöd för varje person.
Till dig som fått diagnosen adhd som vuxen
Adhd, eller attention deficit hyperactivity disorder, är den diagnostiska termen för ett neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar individens förmåga till uppmärksamhet, impulskontroll och reglering av aktivitetsnivå.
Vanliga symptom innefattar således svårigheter att fokusera, att fatta planerade beslut samt rastlöshet, vilka ofta påverkar akademiska och yrkesmässiga prestationer. Diagnosen ställs ofta i skolåldern eftersom svårigheterna först uppträder i skolmiljöer, men den kan även utredas senare i vuxenlivet.
En adhd-utredning grundas på observation, intervjuer och psykologisk testning. Behandlingsmetoder inkluderar vanligen kombinationer av läkemedel, psykoterapi och stödinsatser – för att förbättra funktion och livskvalitet för de som lever med adhd.
KBT vid adhd inriktar sig på att identifiera och förändra negativa tankemönster samt utveckla praktiska färdigheter för att hantera impulser och organisera uppgifter. Terapeuten hjälper klienten att skapa tydliga mål, etablera struktur och använda effektiva problemlösningsstrategier.
Genom att fokusera på kognitiva och beteendemässiga förändringar syftar terapin till att förbättra vardagsfunktionen och öka förmågan att hantera de utmaningar som adhd kan medföra.
Läkemedelsbehandling vid adhd inkluderar oftast centralstimulerande eller icke-stimulerande alternativ. Dessa läkemedel syftar till att stabilisera och reglera hjärnans neurotransmittorer, och på så sätt verka för att förbättra fokus, impulskontroll och uppmärksamhet.
Studier har visat att omkring 55–65 procent av vuxna som diagnosticeras med adhd påbörjar medicinsk behandling. Läkemedelsbehandling bör individanpassas och övervakas noga av en kvalificerad medicinsk professionell för att säkerställa effektivitet och minimera eventuella biverkningar.
Läkemedelsbehandlingen kombineras ofta med andra terapeutiska strategier för en omfattande och individanpassad behandling av adhd-symtom.
Du kan anmäla dig till en stödgrupp med andra personer med adhd, genom att kontakta lokala hälso- eller patientorganisationer. Dessa grupper erbjuder en samhörighetsplattform där medlemmar delar erfarenheter och strategier för att hantera adhd, vilket skapar en förstående gemenskap för ömsesidigt stöd och vägledning.
Tips på verktyg
Nedan följer en rad konkreta tips som kan vara hjälpsamma att implementera för dig som lever med adhd.
- Kalenderappar och påminnelser för effektiv tidsplanering.
- Att-göra-listor och strukturerade rutiner för ökad organisation.
- Tekniska hjälpmedel som time management-appar och fokusverktyg.
- Användning av anteckningsappar för att fånga tankar och idéer direkt.
- Ergonomiska arbetsmiljöer och brusreducerande hörlurar för minskade distraktioner.
- Individuell anpassning och experimenterande med olika verktyg för optimal effekt.
Till dig som fått diagnosen autism som vuxen
Autism är en neurologisk variation som påverkar hur en individ uppfattar och interagerar med omvärlden. Ungefär en till två procent av Sveriges befolkning beräknas ha autism. Individer med autism kan ha unika sätt att bearbeta information och reagera på stimuli, vilket kan påverka sociala interaktioner, kommunikation och beteende.
På neurologisk nivå kan det innebära variationer i hjärnans struktur och funktion, särskilt inom områden som rör social kognition och sensorisk bearbetning. Autism utgör ett spektrum med olika uttryck. Tidiga interventioner och stöd anpassat efter individens behov kan främja trivsel och inkludering i samhället.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid autism fokuserar på att identifiera och hantera negativa tankemönster samt utveckla praktiska färdigheter för förbättrad social interaktion och kommunikation.
Terapeuten hjälper klienten att förstå och utmana orealistiska tankar, främja positiva beteenden och bygga upp strategier för att hantera sociala situationer. Genom strukturerade övningar och praktiskt stöd syftar KBT vid autism till att förbättra individens förmåga att navigera genom vardagliga utmaningar och främja anpassning och trivsel.
Exempel kan inkludera att identifiera och omformulera negativa tankar om sociala situationer, använda visuella stöd för att förtydliga kommunikation, och utveckla konkreta rutiner för att hantera förändringar.
Terapin kan också innehålla rollspel och konkreta övningar för att stärka sociala färdigheter samt strategier för att hantera över- eller undersensitivitet för sensoriska stimuli.
Medicinering vid autism riktar sig vanligtvis mot att behandla specifika symtom, som exempelvis aggressivitet, impulsivitet eller repetitiva beteenden. Antipsykotiska läkemedel kan ordineras av en legitimerad läkare, och användas för att tillfälligt minska symtomen.
Beslut om läkemedelsbehandling fattas alltid av dig som lever med autism, och medicineringen övervakas vidare av en legitimerad läkare. En regelbunden läkarkontakt är således bra för att säkerställa att medicineringen är anpassad till individens behov, och dessutom väga eventuella biverkningar mot långsiktig effektivitet.
Du kan ansluta dig till en stödgrupp för personer med autism och delta i regelbundna möten. Detta öppnar upp möjligheter till praktiska verktyg och konkreta strategier för att hantera sin autism. Här delar medlemmarna erfarenheter och lär varandra sociala färdigheter, självregleringstekniker och sätt att skapa struktur i vardagen.
Dessa gemensamma diskussioner blir värdefulla plattformar där deltagarna stöttar varandra genom övergångar i livet, utbyter information och främjar förståelse och acceptans.
Tips på verktyg
Autism är ett spektrumtillstånd, vilket innebär att svårigheterna har ofantligt många uttryck. Allmänna och konsistenta råd är därför svåra att formulera, då verktyg är olika hjälpsamma för olika individer med autism.
Sociala berättelse-appar (eng. social stories), visuella tidsscheman och sensoriska hjälpmedel som fidget toys är exempel på verktyg som fungerar för många. Kommunikationsappar och andra tekniska hjälpmedel kan underlätta social interaktion och ge ökad struktur.
Öronkåpor eller brusreducerande hörlurar kan bidra till att minska överstimulering. Som tidigare betonat, bör användningen prövas och individualiseras för varje enskild person.
Föräldrastöd
Att få reda på att ens barn har en diagnos kan vara överväldigande, och det är inte alltid lätt att veta när särskilda anpassningar eller stödinsatser är lämpliga. Vårt erfarna och dedikerade team av psykologer kan hjälpa till att navigera i denna djungel, och bistå med viktiga stödinsatser.
Genom samtal, strategier och professionell vägledning hjälper vi er att genomgå de specifika utmaningar som diagnosen medför. Vi underlättar även kontakt med läkare, tillhandahåller informativa resurser och skapar anpassade strategier för att främja ert barns välbefinnande och utveckling. Vårt arbete strävar efter att skapa en trygg och stöttande miljö för er och ert barns framsteg och trivsel.
Till dig som är förälder till ett barn med adhd
Adhd hos barn kännetecknas ofta av utmaningar med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Barn med adhd kan ha svårt att bibehålla fokus, avsluta uppgifter, och organisera sina aktiviteter. Impulsiviteten kan vidare resultera i bristande hänsyn till konsekvenser och svårigheter att vänta på sin tur.
Överaktivitet kan märkas genom överdriven rörelse och svårigheter att sitta still. Det är viktigt att dessa symtom utvärderas kontextuellt, med hänsyn till utvecklingsstadier och vad som är rimligt att förvänta sig av ett barn i en viss ålder. Generellt gäller att tidiga interventioner, med anpassade strategier och stöd, skapar en gynnsam miljö som främjar barnets utveckling och välbefinnande.
Medicinering hos barn
Omkring 75 procent av skolbarnen påbörjar läkemedelsbehandling efter att ha diagnostiserats med adhd. Läkemedelsbehandling av adhd hos barn avser vanligen användning av centralstimulerande preparat, såsom metylfenidat eller amfetaminer. Dessa verkar för att minska impulsivitet, förbättra uppmärksamhet och reglera överaktivitet.
Doseringen anpassas utefter barnets vikt och individuella behov. Nära samarbete mellan läkare, föräldrar och barnet själv är ofta nyckeln till en framgångsrik behandling av adhd -symtom hos barn.
Kognitiv beteendeterapi för barn med adhd
Inom Kognitiv beteendeterapi (KBT) för adhd hos barn integreras lekfulla och interaktiva tekniker för att skapa en engagerande terapeutisk upplevelse. Terapeuten arbetar med barnet för att utveckla konkreta strategier för att hantera impulsivitet, förbättra koncentration och navigera genom emotionella utmaningar.
Genom användning av belöningssystem och positiv förstärkning stärks önskvärt beteende. Terapin anpassas för att vara både pedagogisk och rolig, vilket ger barnet möjlighet att öva och applicera dessa strategier på ett praktiskt sätt.
Genom att integrera lekfullhet i terapin skapas en miljö som främjar lärande och utveckling av verktyg för att hantera adhd-symtom.
Föräldrastöd
För föräldrar till barn med adhd är viktig stöttning möjlig att få, genom specialiserade föräldrastödprogram och stödgrupper. Dessa grupper erbjuder en trygg plats där föräldrar kan dela erfarenheter och konkreta strategier för att hantera utmaningar som följer med diagnosen.
Genom öppna samtal ges föräldrarna inte bara kunskap utan även en känsla av gemenskap och förståelse. Föräldrastöd och stödgrupper för adhd skapar en väg till insikt, verktyg och välbefinnande för hela familjen. Kontakta barnhälsovården, skolans elevhälsa eller psykolog för att få rekommendationer och råd.
Tips på verktyg
Här är några specifika verktyg och tips för föräldrar till barn med adhd:
- Fokuserade lekaktiviteter: Planera regelbundna korta pauser för fysiska och kreativa lekaktiviteter som kan hjälpa till att släppa ut överskottsenergi och förbättra koncentrationen.
- Visualisering och tydlighet: Använd tydliga visuella scheman och diagram för att kommunicera rutiner och förväntningar på ett sätt som är lätt att förstå för barnet.
- Tidshanteringsklocka: Använd en tydlig tidshanteringsklocka eller timer för att hjälpa barnet att förstå och följa tidsramar för olika aktiviteter och uppgifter.
- Belöningssystem: Inför ett belöningssystem där barnet kan tjäna belöningar genom att slutföra uppgifter eller hålla sig till rutiner, vilket kan öka motivationen.
- Ljudfilter: Använd hörselskydd eller speciella hörlurar med ljudfilter för att minimera överstimulering och förbättra barnets förmåga att fokusera i bullriga eller distraktionsrika miljöer.
- Strukturerad skolmiljö: Samarbeta med skolan för att säkerställa att barnet har en strukturerad och anpassad skolmiljö, inklusive tydliga instruktioner och möjligheter till korta pauser.
- Möjlighet till rörelse: Integrera möjligheter för fysisk aktivitet under dagen, antingen genom korta raster eller genom att använda sittkuddar eller gungstolar för att främja fokus under sittande aktiviteter.
Till dig som är förälder till ett barn med autism
Autism hos barn är en funktionsnedsättning som påverkar hur man uppfattar och samspelar med omvärlden. Spektrumtillståndet kännetecknas ofta av utmaningar inom tre huvudområden: social ömsesidighet, icke-verbal kommunikation och repetitiva beteenden.
Barnet kan ha utmaningar att initiera och upprätthålla sociala interaktioner, vilket ofta grundas i svårigheter att förstå och dela känslor hos andra individer. Icke-verbal kommunikation, som ögonkontakt och gester, är ofta begränsad hos barn med autism. Beteenden präglas även ofta av repetition och begränsning, exempelvis stereotypa rörelser eller stark koppling till rutiner.
Dessa tecken kan synas tidigt, men diagnosen ställs vanligtvis efter tydligare avvikelser från typisk utveckling. Föräldrar och vårdgivare har en viktig roll i att identifiera atypisk utveckling och stödja barnet genom tidig intervention och anpassade strategier.
Kognitiv beteendeterapi (k) kan anpassas för att stödja barn med autism genom att fokusera på konkreta strategier och sociala färdigheter. Visualisering, sociala berättelser och rollspel kan användas för att öva och förstärka barnets lärande.
Genom strukturerade sessioner och praktisk tillämpning skapas en trygg miljö för barnet att förstå och navigera sociala situationer. Föräldrar involveras för att stödja implementeringen av KBT-strategier i vardagen, vilket skapar en helhetsinriktad och effektiv intervention.
Medicinsk behandling kan övervägas för att hantera specifika symtom vid autism hos barn, såsom aggression, impulsivitet eller överaktivitet. Läkare kan förskriva olika typer av mediciner, inklusive antipsykotika, stämningsstabiliserande eller stimulantia, för att förbättra symtomen och stödja barnets förmåga till social interaktion och inlärning.
Beslut om medicinering bör baseras på en grundlig utvärdering och diskussion med en legitimerad läkare, och noga övervakas för att upptäcka eventuella biverkningar. Psykopedagogiska insatser och föräldrastöd bör kombineras med medicinsk behandling för att ge mer omfattande och heltäckande stöd åt barnet det avser.
Stödgrupper för föräldrar med barn med autism erbjuder en trygg plats att dela erfarenheter, utbyta råd och stödja varandra. Genom förståelse och gemenskap möjliggör dessa grupper en plattform för att hantera utmaningar, få insikter och bygga långvariga relationer med andra föräldrar som delar liknande erfarenheter.
Utbildning, rådgivning och samarbete med specialister hjälper till att stärka föräldrarnas förmåga att förstå och i sin tur stödja sina barn. Föräldrastödet betonar också vikten av självomsorg för föräldrarna i den ibland komplexa resan med ett barn med autism.
Föräldrar till barn med autism kan dra nytta av olika verktyg för att stödja barnets utveckling och trivsel. Här är några tips på användbara verktyg:
- Sociala berättelse-appar: Använd appar som hjälper till att skapa och dela sociala berättelser (eng. social stories) för att underlätta förståelsen av sociala situationer.
- Visuella tidsscheman: Skapa tydliga visuella tidsscheman för att hjälpa barnet att förstå dagliga rutiner och aktiviteter.
- Sensoriska hjälpmedel: Erbjud sensoriska leksaker eller hjälpmedel, som fidget toys, för att hjälpa barnet att hantera sinnesstimulering.
- Kommunikationsappar: Om barnet har svårigheter med verbal kommunikation, använd kommunikationsappar eller pekböcker för att underlätta kommunikationen.
- Struktur och rutiner: Skapa tydliga och konsekventa rutiner för att ge barnet en känsla av struktur och förutsägbarhet.
- Visualisering: Använd visuella stöd, som bilder eller symboler, för att förtydliga instruktioner och förväntningar.
- Tekniska appar och spel: Använd teknikbaserade appar och spel som är anpassade för att stödja inlärning och kommunikation.
Samråd med specialister kan också vara till hjälp för att skräddarsy strategier och verktyg för bästa möjliga stöd. Det är viktigt att komma ihåg att varje barn är unikt, och att professionell vägledning kan bidra med nyttig erfarenhet och viktiga perspektiv.