Kan hög begåvning maskera ADHD?
Kan man ha ADHD fast man är högbegåvad?
Ja, hög begåvning kan i vissa fall göra att ADHD-relaterade svårigheter blir mindre synliga, särskilt under uppväxten.
En person kan till exempel använda sin goda problemlösningsförmåga för att hitta egna strategier, kompensera för svårigheter med planering och struktur eller snabbt förstå sådant som andra behöver mer tid för. Det innebär dock inte att hög begåvning i sig orsakar eller maskerar en NPF-diagnos.
ADHD bedöms utifrån ett bredare mönster av svårigheter, hur de har sett ut över tid och hur de påverkar personens vardag. En person med hög begåvning kan därför fortfarande uppfylla kriterierna för ADHD. Ibland blir svårigheterna tydligare först när kraven ökar, exempelvis vid övergången till högre studier, arbetsliv eller andra perioder i livet där det ställs större krav på självständighet, planering och flexibilitet.
Det kan också vara så att tidigare strategier inte längre räcker till, vilket gör att svårigheter som funnits länge blir mer märkbara. Under en NPF-utredning tar man därför hänsyn till både styrkor och svårigheter. Att en person har goda kognitiva förutsättningar eller har lyckats väl i skolan eller arbetslivet utesluter inte en NPF-diagnos.