Ångestdämpande mediciner lindrar symtom på ångest genom att påverka signalsubstanser i hjärnan. Det finns flera typer med olika verkningsmekanism – från snabbverkande bensodiazepiner till långsammare SSRI och SNRI – och rätt val beror på ångetstyp och svårighetsgrad.
Ångestdämpande medicin
Ångestdämpande medicin är ett samlingsnamn för olika läkemedel som kan användas för att lindra ångest. Vilken typ av läkemedel som används beror bland annat på vilket ångestsyndrom det gäller, hur svåra symtomen är och personens individuella behov.
Vad är ångestdämpande medicin?
Ångestdämpande medicin används för att lindra symtom vid olika ångestsyndrom, exempelvis stark oro, rädsla och spänning.
Läkemedel kan vara en del av behandlingen när ångesten tydligt påverkar vardagen.
Vilken behandling som rekommenderas beror bland annat på typen av ångestsyndrom, hur svåra symtomen är och vilka andra behandlingar som är aktuella.
Hur fungerar ångestdämpande medicin?
Ångestdämpande läkemedel fungerar på olika sätt beroende på vilken typ av medicin det gäller. Många påverkar signalsystem i hjärnan som bland annat involverar serotonin, noradrenalin eller gammaaminosmörsyra (GABA).
SSRI och SNRI påverkar framför allt serotonin respektive serotonin och noradrenalin, medan bensodiazepiner förstärker effekten av GABA, en hämmande signalsubstans i hjärnan.
Hur snabbt effekten kommer varierar mellan olika läkemedel. SSRI och SNRI behöver vanligtvis tas under en längre tid innan full effekt märks, medan bensodiazepiner verkar betydligt snabbare.
Vilka ångestdämpande mediciner finns det?
Det finns flera typer av läkemedel som kan användas vid ångest. Vilket läkemedel som är lämpligt beror bland annat på typen av ångestsyndrom, symtomens svårighetsgrad och individens övriga hälsa.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)
SSRI är en vanlig typ av antidepressiv medicin som också används vid flera ångestsyndrom, exempelvis generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest och paniksyndrom. Här kommer några exempel:
● Sertralin, fluoxetin, citalopram, escitalopram
Egenskaper:
- SSRI är antidepressiva läkemedel som också används vid flera ångestsyndrom, exempelvis generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest och paniksyndrom.
- Läkemedlen påverkar serotoninsystemet i hjärnan.
- Effekten kommer inte direkt utan utvecklas gradvis under de första behandlingsveckorna. Hos vissa kan ångesten tillfälligt öka i början av behandlingen innan den minskar.
Serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI)
● Venlafaxin, duloxetin
Egenskaper:
- SNRI är en annan grupp antidepressiva läkemedel som används vid flera ångestsyndrom.
- De påverkar både serotonin och noradrenalin.
- Även SNRI behöver vanligtvis tas under en tid innan full effekt märks.
Betablockerare
● Propranolol (Inderal)
Egenskaper: Används ibland för att lindra fysiska symtom på ångest, exempelvis hjärtklappning och skakningar, bland annat vid prestationsångest. Här kan du läsa mer om betablockerare.
Antihistaminer
● Prometazin (Lergigan)
● Hydroxizin (Atarax)
Egenskaper: Vissa antihistaminer har lugnande och sederande effekter och kan användas vid bland annat oro eller tillfälliga sömnproblem.
Vid andra typer av sömnproblem kan även sömnmedicin vara aktuellt beroende på orsaken och den individuella bedömningen.
Bensodiazepiner
● Diazepam (Stesolid), alprazolam (Xanor), lorazepam (Temesta)
Egenskaper: Bensodiazepiner verkar snabbt och förstärker effekten av signalsubstansen GABA. De kan ge en lugnande och ångestdämpande effekt, men innebär också risk för bland annat tolerans, beroende och abstinens.
Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör bensodiazepiner inte erbjudas som behandling vid bland annat generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom och social fobi, eftersom riskerna med behandlingen bedöms vara större än nyttan vid dessa långvariga ångestsyndrom.
Snabbverkande ångestdämpande
Vid behov av snabb, tillfällig lindring av ångest kan vissa läkemedel ha effekt betydligt snabbare än exempelvis SSRI och SNRI.
Bensodiazepiner är en grupp läkemedel med snabb ångestdämpande effekt, exempelvis:
- Diazepam (Stesolid)
- Alprazolam (Xanor)
- Lorazepam (Temesta)
De kan ge snabb lindring vid akut ångest, men används restriktivt och under begränsad tid på grund av risken för tolerans, beroende och abstinens.
Enligt Läkemedelsboken bör regelbunden behandling med bensodiazepiner inte pågå längre än fyra veckor.
Vid långvariga ångestsyndrom rekommenderas i stället andra behandlingar, exempelvis psykologisk behandling eller antidepressiva läkemedel.
Ångestdämpande medicin på recept
De flesta ångestdämpande mediciner kräver recept från en läkare. Detta inkluderar bland annat bensodiazepiner, SSRI och SNRI.
En läkare eller psykiater kan skriva ut läkemedlen efter en bedömning av symtom, behov och vilken behandling som är lämplig.
Få ångestdämpande utskrivet
För att få ångestdämpande medicin utskrivet behöver du vända dig till en legitimerad läkare eller psykiater.
Läkaren gör en bedömning av dina symtom, hur länge de har funnits, hur mycket de påverkar vardagen och vilken behandling som är lämplig.
Därefter avgörs om läkemedel är aktuellt och i så fall vilket preparat som passar bäst.
Receptfria ångestdämpande
Det finns få receptfria läkemedel som används mot ångest.
Det finns däremot vissa receptfria växtbaserade läkemedel som kan användas vid lindrig oro eller tillfälliga sömnproblem.
De ska inte ses som en ersättning för behandling vid ett egentligt ångestsyndrom.
Vanliga biverkningar av ångestdämpande medicin
Biverkningarna varierar beroende på vilken typ av läkemedel det gäller.
Bensodiazepiner: Dåsighet, yrsel, minnespåverkan samt risk för tolerans och beroende.
SSRI och SNRI: Illamående, sömnproblem, viktförändringar och sexuella biverkningar.
Betablockerare: Trötthet, kalla händer och fötter samt långsam puls.
Antihistaminer: Dåsighet och muntorrhet.
Ångestdämpande mediciner för gravida
Graviditet kräver särskild försiktighet när det gäller läkemedelsbehandling mot ångest.
Enligt Läkemedelsboken behöver riskerna med läkemedelsbehandling alltid vägas mot riskerna med obehandlad svår ångest.
Vid svåra besvär kan behandling med SSRI vara aktuell, och risken för fosterskada vid användning under tidig graviditet bedöms generellt som låg.
Bensodiazepiner används mer restriktivt under graviditet, särskilt vid regelbunden behandling.
Den som är gravid eller planerar en graviditet bör diskutera sin läkemedelsbehandling med läkare och inte ändra eller avsluta behandlingen på egen hand.
Ångestdämpande vid amning
Vid amning behöver behandling med ångestdämpande läkemedel bedömas individuellt, eftersom vissa läkemedel kan överföras till barnet via bröstmjölken.
Enligt Läkemedelsboken rekommenderas SSRI i första hand när antidepressiv läkemedelsbehandling behövs under amning.
Sertralin och paroxetin utsöndras i mindre grad i bröstmjölk än flera andra SSRI.
Upprepad användning av bensodiazepiner och hydroxyzin kan ge biverkningar hos barnet och kräver därför särskild försiktighet. Behandlingen bör alltid diskuteras med läkare.
Behandling av ångest utan medicin
Förutom medicinering finns det flera andra behandlingsmetoder för ångest:
- Kognitiv beteendeterapi (KBT): En välstuderad behandlingsform som hjälper till att förändra tankemönster, beteenden och undvikanden som bidrar till ångesten.
- Mindfulness och meditation: Tekniker som för vissa kan bidra till minskad stress och ökad förmåga att hantera oro.
- Fysisk aktivitet: Regelbunden motion kan bidra till bättre psykiskt välbefinnande och minskade ångestsymtom.
- Psykoterapi: Samtalsterapi med psykolog eller psykoterapeut kan vara en del av behandlingen vid ångest.
Enligt Läkemedelsboken är KBT förstahandsbehandling vid många lindriga till medelsvåra ångestsyndrom.
Vilken behandling som passar bäst beror på typen av ångest, symtomens svårighetsgrad och individuella behov.
Vid mer uttalade besvär kan läkemedel och psykologisk behandling ibland kombineras.
Kontakta oss för privat läkarbesök
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig
- Läkemedelsboken – Ångestsyndrom och orostillstånd
- Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
- Läkemedelsverket – Växtbaserade läkemedel och naturläkemedel