Antidepressiv medicin påverkar signalsubstanser i hjärnan för att lindra depressionssymtom. Det finns flera typer – SSRI är mest vanlig – och valet av rätt medicin görs alltid tillsammans med en läkare genom att prova sig fram till lämplig dos och typ.
Antidepressiv medicin
Antidepressiv medicin är ett samlingsnamn för läkemedel som används vid bland annat depression och flera ångestsyndrom. Det finns olika typer av antidepressiva läkemedel, exempelvis SSRI, SNRI och tricykliska antidepressiva, som skiljer sig åt i hur de verkar, vilka biverkningar de kan ge och när de används.
Vad är antidepressiv medicin?
Antidepressiva läkemedel är en grupp psykofarmaka som påverkar olika signalsystem i hjärnan, framför allt serotonin och noradrenalin.
Vid depression och ångestsyndrom är samspelet mellan dessa signalsystem förändrat, och antidepressiva läkemedel kan påverka signalöverföringen mellan nervceller.
Exakt hur den antidepressiva effekten uppstår är dock mer komplex än att det handlar om en enkel obalans av signalsubstanser.
Antidepressiva används framför allt vid depression, men också vid flera ångestsyndrom, tvångssyndrom och vissa former av långvarig smärta.
Läkemedlen botar inte depression i sig, men kan minska symtomen och göra det lättare att fungera i vardagen.
Vilka antidepressiva läkemedel finns det?
Det finns flera typer av antidepressiva läkemedel som påverkar olika signalsystem i hjärnan.
Vilket läkemedel som används beror bland annat på vilken typ av besvär du har, tidigare behandlingar, andra sjukdomar och vilka biverkningar man särskilt behöver ta hänsyn till.
SSRI – selektiva serotoninåterupptagshämmare
SSRI är den vanligaste typen av antidepressiva läkemedel och är förstahandsval vid läkemedelsbehandling av medelsvår depression. De används också vid flera ångestsyndrom och tvångssyndrom.
SSRI hämmar återupptaget av serotonin i nervcellerna. Exempel på SSRI är sertralin, escitalopram, citalopram och fluoxetin.
SNRI – serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare
SNRI påverkar återupptaget av både serotonin och noradrenalin. De används bland annat vid depression och vissa ångestsyndrom.
Vissa SNRI används även vid långvariga smärttillstånd.
Exempel på SNRI är venlafaxin och duloxetin.
Mirtazapin
Mirtazapin är ett antidepressivt läkemedel med en annan verkningsmekanism än SSRI och SNRI.
Det används för behandling av egentlig depression hos vuxna och har även en sederande effekt, vilket kan vara relevant när depressionen samtidigt är förknippad med sömnsvårigheter.
I vissa fall kan även sömnmedicin vara aktuellt beroende på typen av sömnproblem och den individuella bedömningen.
Tricykliska antidepressiva (TCA)
Tricykliska antidepressiva är en äldre grupp läkemedel som påverkar framför allt serotonin och noradrenalin.
De kan vara effektiva vid depression men har generellt en mer omfattande biverkningsprofil än SSRI och används därför ofta när andra behandlingsalternativ inte har gett tillräcklig effekt eller när det finns särskilda skäl.
Exempel är amitriptylin, klomipramin och nortriptylin.
MAO-hämmare
MAO-hämmare verkar genom att hämma enzymet monoaminoxidas, som bryter ned bland annat serotonin, noradrenalin och dopamin.
De används betydligt mer sällan än SSRI och SNRI och kan bli aktuella vid exempelvis svårbehandlad depression.
Vissa MAO-hämmare kan ge betydelsefulla interaktioner med andra läkemedel och livsmedel, vilket gör att behandlingen kräver särskild försiktighet.
Hur vet jag vilken antidepressiv medicin jag behöver?
Vilken antidepressiv medicin som kan vara lämplig beror bland annat på vilken diagnos och vilka symtom du har, tidigare behandlingar, andra sjukdomar, vilka andra läkemedel du använder och vilka biverkningar som är särskilt viktiga att undvika.
En läkare bedömer om läkemedelsbehandling är lämplig och vilket preparat som i så fall passar bäst.
Vid depression är SSRI ofta förstahandsval, exempelvis sertralin eller escitalopram, men valet behöver alltid anpassas individuellt.
Efter att behandlingen har påbörjats följs effekt och eventuella biverkningar upp. I vissa fall kan dosen behöva justeras eller läkemedlet bytas om effekten är otillräcklig eller biverkningarna blir besvärande.
Måste man ta antidepressiv medicin om man är deprimerad?
Nej, antidepressiv medicin är inte nödvändig för alla som har en depression.
Vilken behandling som rekommenderas beror bland annat på hur svår depressionen är, hur länge symtomen har funnits, hur mycket de påverkar vardagen och om du har andra psykiska eller kroppsliga besvär.
Vid lindrig depression kan psykologisk behandling, stöd och förändringar i levnadsvanor vara viktiga delar av behandlingen.
Vid medelsvår eller svår depression kan antidepressiva läkemedel vara aktuella, antingen som ensam behandling eller i kombination med psykologisk behandling.
Vilken behandling som passar bäst bedöms tillsammans med läkare eller annan behandlande vårdpersonal.
Hur vet jag om jag behöver antidepressiv medicin?
Om du har depressiva symtom som har pågått en längre tid, påverkar din vardag tydligt eller gör det svårt att fungera i arbete, studier eller relationer kan det vara bra att söka vård för en bedömning.
Antidepressiv medicin kan vara aktuell om depressionen är medelsvår eller svår, om besvären återkommer eller om andra behandlingar inte har gett tillräcklig effekt. Läkemedel kan också användas tillsammans med psykologisk behandling.
Om antidepressiv medicin är lämplig beror bland annat på symtomens svårighetsgrad, hur länge de har funnits, tidigare behandlingar, andra sjukdomar och vilka läkemedel du använder.
En läkare kan hjälpa till att bedöma vilken behandling som passar bäst.
Vad är fördelarna med antidepressiv medicin?
Antidepressiv medicin kan minska symtom vid depression och flera ångestsyndrom och göra det lättare att fungera i vardagen.
Möjliga effekter kan bland annat vara:
- minskad nedstämdhet och oro
- förbättrad ork och motivation
- bättre koncentration och vardagsfunktion
- minskade sömnproblem när dessa är en del av depressionen
- minskad risk för återfall vid fortsatt behandling i vissa fall
Hur stor effekten blir varierar mellan personer och mellan olika läkemedel. Det tar ofta flera veckor innan den antidepressiva effekten blir tydlig, och behandlingen behöver följas upp för att bedöma både effekt och eventuella biverkningar.
Hur är det att börja med antidepressiv medicin?
När du börjar med antidepressiv medicin kan det ta några veckor innan den fulla effekten märks.
Under den första tiden kan vissa få övergående biverkningar eller uppleva att symtom som oro, sömnsvårigheter, illamående eller huvudvärk tillfälligt ökar.
Sådana besvär är ofta mest uttalade i början av behandlingen och kan minska efter dagar eller veckor. Hur man reagerar varierar mellan personer och mellan olika läkemedel.
Det är viktigt att följa ordinationen och ha kontakt med läkaren under insättningen, särskilt om biverkningarna är besvärande eller om ditt mående försämras tydligt.
Vid kraftigt ökad ångest, självmordstankar eller andra allvarliga symtom ska du söka vård akut.
Vanliga biverkningar av antidepressiv medicin
Biverkningar av antidepressiv medicin varierar beroende på vilket läkemedel som används och hur känslig man är för behandlingen.
Många biverkningar är mest uttalade i början och kan minska efter några veckor, men vissa kan kvarstå längre.
Vanliga biverkningar vid SSRI och SNRI kan bland annat vara:
- illamående och magbesvär
- huvudvärk
- sömnsvårigheter eller trötthet
- yrsel
- ökad oro eller rastlöshet i början av behandlingen
- sexuella biverkningar, exempelvis minskad sexlust eller svårigheter att få orgasm
- förändrad aptit och vikt
Tricykliska antidepressiva kan bland annat ge:
- muntorrhet
- förstoppning
- dåsighet och yrsel
- dimsyn
- svårigheter att kissa
- viktuppgång
- hjärtklappning eller påverkan på hjärtrytmen
Vilka biverkningar som uppstår skiljer sig mycket mellan olika preparat och personer.
Om biverkningarna blir besvärande kan läkaren ibland justera dosen eller byta till ett annat läkemedel.
Kan jag träffa en psykolog samtidigt som jag tar antidepressiv medicin?
Ja. Antidepressiv medicin kan kombineras med psykologisk behandling när det är lämpligt.
Vid depression används ofta psykologisk behandling, exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), antingen som egen behandling eller tillsammans med läkemedel.
Vilken behandling som rekommenderas beror bland annat på hur svåra symtomen är, tidigare behandlingar och personens individuella behov.
Psykologisk behandling kan hjälpa dig att arbeta med tankar, beteenden och strategier för att hantera exempelvis nedstämdhet, oro och stress, medan antidepressiva läkemedel kan bidra till att minska symtomen.
För vissa personer kan en kombination av läkemedel och psykologisk behandling vara mer effektiv än enbart en av behandlingarna.
Behandlingsplanen bör därför anpassas individuellt och följas upp tillsammans med behandlande vårdpersonal.
Kontakta oss för privat läkarbesök
Fyll i formuläret så kontaktar vi dig
- Baldwin, D. S., Anderson, I. M., Nutt, D. J., et al. (2014). Evidence-based pharmacological treatment of anxiety disorders, post-traumatic stress disorder and obsessive-compulsive disorder. Journal of Psychopharmacology, 28(5), 403–439.
- Cascade, E., Kalali, A. H., & Kennedy, S. H. (2009). Real-world data on SSRI antidepressant side effects. Psychiatry, 6(2), 16–18.
- Cipriani, A., Furukawa, T. A., Salanti, G., et al. (2018). Comparative efficacy and acceptability of 21 antidepressant drugs for the acute treatment of adults with major depressive disorder. The Lancet, 391(10128), 1357–1366.
- Fava, G. A., Gatti, A., Belaise, C., Guidi, J., & Offidani, E. (2015). Withdrawal symptoms after selective serotonin reuptake inhibitor discontinuation. Psychotherapy and Psychosomatics, 84(2), 72–81.
- Hieronymus, F., Emilsson, J. F., Nilsson, S., & Eriksson, E. (2016). Consistent superiority of selective serotonin reuptake inhibitors over placebo in reducing depressed mood in patients with major depression. Molecular Psychiatry, 21(4), 523–530.
- Lam, R. W., Kennedy, S. H., Grigoriadis, S., et al. (2016). Canadian Network for Mood and Anxiety Treatments (CANMAT) 2016 clinical guidelines for the management of adults with major depressive disorder. Canadian Journal of Psychiatry, 61(9), 510–523.
- Weathermon, R., & Crabb, D. W. (1999). Alcohol and medication interactions. Alcohol Research & Health, 23(1), 40–54.