• Hem
• >
• Fakta
• >
• Medicinering
• >
• Antipsykotisk medicin

Antipsykotiska mediciner och läkemedel

Vad är antipsykotisk medicin?

Antipsykotisk medicin, tidigare kallat neuroleptika, syftar på de preparat som har effekt mot positiva psykotiska symptom. Positiva symptom i denna bemärkning handlar om tillkommande symptom som hallucinationer eller vanföreställningar. Inga antipsykotiska läkemedel har en etablerad effekt mot negativa symptom. Negativa symptom utgörs av kognitiva nedsättningar, reducerat tal, initiativlöshet samt avtrubbade affekter. Antipsykotiska läkemedel ses ha en effekt oberoende av grundsjukdom. Antipsykotiska preparat kan användas vid psykossjukdomar, beteendeproblematik som aggressivitet eller konfusoriska tillstånd samt vid affektiva sjukdomar som bipolär sjukdom.

Vilka antipsykotiska läkemedel finns det?

Antipsykotiska preparat brukar delas upp i olika generationer utifrån vilka receptorer som preparaten verkar på.

Första generationens antipsykotiska preparat:

Levomepromazin: Godkänt för behandling av schizofreni och manier. Kan även användas vid svåra smärttillstånd.
Vanliga biverkningar är muntorrhet, ofrivilliga rörelser, skakningar och yrsel.

Haloperidol (Haldol): Godkänd för användning vid schizofreni, schizoaffektivt syndrom, maniska episoder samt vid beteendestörningar relaterade till Alzheimers sjukdom. Ses ha liknande effekt som andra antipsykotiska läkemedel men ger ofta besvärande biverkningar. Preparatet ges i olika format. Injektion ger en snabb akuteffekt men framkallar ofta svåra biverkningar som tremor och stelhet. Eftersom doserna kan behöva justeras kan det ta tid att uppnå full effekt.

Flupentixol (Fluanxol): Används vid behandling av schizofreni och andra psykotiska tillstånd. Preparat som ses sakna en sederande effekt utan kan istället bidra till en viss aktivering. Biverkningar ses vara dosberoende och vara som värst i början av behandlingen för att sedan minska. Vanliga biverkningar är extrapyramidala symptom som tremor, viktökning, insomni och muntorrhet.

Zuklopentixol (Cisordinol): Detta läkemedel finns i flera format. Ses ha en sederande och aptitökande effekt. Extrapyramidala biverkningar är vanligt, framför allt i början av behandlingen. Depåberedningen Cisordinol Acutard ses ha en effektduration på 2–3 dygn och används relativt ofta inom akutpsykiatrin.

Preparat med en unik verkningsprofil:

Klozapin: Används för behandling av svårbehandlad schizofreni och har setts minska risken för självmordsförsök. Detta preparat kräver regelbunden provtagning. Behandling med klozapin kan leda till en del besvärande biverkningar som aptitökning, sedering, blodtrycksfall och hypersalivering. Klozapin ges endast ut då två andra antipsykotiska preparat undgått att ge önskad effekt alternativt gett för svåra biverkningar.

Andra generationens antipsykotiska preparat:

Risperidon (Risperdal) : Används för att behandla schizofreni, maniska episoder samt beteendeproblematik hos barn alternativt vuxna med Alzheimers sjukdom. Risperidon är en utveckling av haloperidol/haldol där man utvecklade receptorprofilen i syfte att minska besvärande biverkningar. Risperidon ses ha en något starkare kliniskt effekt i jämförelse med haloperidol. Vanliga biverkningar kan innefatta insomni, prolaktin-stegring, aptitökning, viktökning och extrapyramidala symptom som tremor och dyskinesi.

Paliperidon (Invega): Indicerat för behandling av schizofreni och schizoaffektivt syndrom. Vanliga biverkningar är huvudvärk, insomni, tremor, ångest, yrsel, viktuppgång, illamående, agitation, magproblem, trötthet och muntorrhet.

Olanzapin (Zyprexa): Används vid behandling av schizofreni alternativt maniska episoder. Ses vara är ett mycket effektivt antipsykotiskt läkemedel. Det kan dröja dagar eller veckor tills läkemedlet får visad effekt. De vanligaste biverkningarna är ökad aptit, skakningar, viktuppgång, prolaktin-stegring och yrsel.

Sertindol (Serdolect): Indicerat för behandling av schizofreni. Finns kardiovaskulära biverkningar och bör inte ges om man inte visat en intolerans mot minst ett annat antipsykotiskt läkemedel. Kräver även EKG-kontroller innan och under behandling. Dosen måste ökas stegvis i syfte att minska risk för biverkningar vilket gör att det kan dröja tills man får en signifikant effekt. Vanliga biverkningar är nästäppa, ejakulationsstörningar, yrsel, muntorrhet och viktökning.

Ziprasidon (Zeldox): Används vid behandling av schizofreni och akut mani. Kan ge kardiovaskulära biverkningar vilket gör att man får genomgå EKG-kontroller innan och under behandlingen. Vanliga biverkningar är insomni, huvudvärk, magproblem, muntorrhet och sexuell dysfunktion hos män.

Kvetiapin (Seroquel): Läkemedel som har en dokumenterad effekt vid schizofreni och bipolär sjukdom. Till skillnad från andra preparat kan detta även användas vid behandling av bipolära depressioner. Detta preparat påverkar en mängd olika receptorer vilket leder till att biverkningarna kan variera. De vanligaste biverkningarna är trötthet, yrsel, oro, muntorrhet aptitökning och hjärtklappningar. Vilken dos man får beror på vad man avser att behandla vilket även kommer påverka effekt av medicinering samt när full effekt uppnås.

Aripiprazol (Abilify): Avsett för behandling av schizofreni. Är godkänt för akutbehandling vid maniska episoder likaväl som underhållsbehandling i syfte att förebygga nya skov hos individer med bipolär sjukdom. Vanliga biverkningar är illamående, rastlöshet, tremor, yrsel, hypersalivering, aptitökning och viktuppgång. Vid denna behandling kan det ta flera dagar upp till flera veckor innan man ser en förbättring.

Hur fungerar antipsykotiska läkedemel?

Antipsykotiska mediciner fungerar genom att minska dopaminets aktivitet i hjärnan genom att blockera de delar av hjärnan som dopamin påverkar mest. Genom att minska dopaminets påverkan kan dessa mediciner hjälpa till att lindra psykotiska symptom.

Förutom dopamin finns andra receptorer i hjärnan som också kan ha en påverkan på psykossjukdomar. Därför påverkar antipsykotiska mediciner ofta flera olika system i hjärnan. Trots att vi i dagsläget inte vet de exakta verkningsmekanismerna bakom antipsykotisk medicin vet vi att dessa mediciner kan vara mycket effektiva för att hjälpa personer med psykos att må bättre.

Vanliga biverkningar av antipsykotiska läkemedel

Vanliga biverkningar är vad som brukar kallas extrapyramidala symptom som:

• Skakningar
• Stelhet
• Utslätad ansiktsmimik
• Obekväm rastlöshet
• Muntorrhet
• Hypersaliverin
• Förstoppning
• Diarré
• Ökad aptit och viktuppgång
• Yrsel
• Illamående

En biverkning som är vanligare bland vissa preparat än hos andra är hyperprolaktinemi, alltså en stegring av hormonet prolaktin. Hos vissa preparat kan även kardiovaskulära biverkningar medfölja vilket kräver regelbundna kontroller.

Vad gör antipsykotiska läkemedel i hjärnan?

Första generationens och andra generationens antipsykotiska preparat påverkar hjärnan på lite olika sätt. Första generationens preparat som haloperidol ses blockera sättet din hjärna använder sig av neurotransmittorer. Neurotransmittorer eller signalsubstanser som de också kallas är kemiska signaler som skickas mellan våra nervceller.

Första generationens antipsykotiska preparat ses framför allt binda sig till och blockera dopaminreceptorer. De ses också blockera acetylkolin, histamin och noradrenalin från att förbinda sig till diverse receptorer. Andra generationens preparat fungerar inte endast genom att blockera receptorer, de ses också aktivera receptorer.

Antipsykotisk behandling

Kognitiv beteendeterapi för individer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd rekommenderas av Socialstyrelsen, framför allt i de situationer där symptom kvarblir efter insatt antipsykotisk medicinering. KBT vill hjälpa individen upptäcka sambandet mellan dess tankar, känslor och beteenden.

Man vill öka individens förmåga att förstå sina hallucinationer och vanföreställningar likaväl som man vill ge individen verktyg att hantera negativa symptom. I terapin arbetar man ofta med kognitiv konceptualisering av psykotiska symptom och psykoedukation .Man vill genom terapi säkra en fortsatt vårdkontakt och allians.