Gratis konsultation
1 min läsning

    Betablockerare är läkemedel som dämpar fysiska symtom på stress och ångest genom att blockera stresshormonernas effekt. De används framför allt för situationsbunden ångest, men kräver ofta kombinering med terapi för en fullständig behandling.

    Betablockerare

    Betablockerare är läkemedel som dämpar kroppens fysiska stressreaktioner genom att blockera stresshormonernas verkan, och används ofta vid situationsbunden ångest och scenskräck.

    Författare Psykologkandidat Ellen Widholm
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är betablockerare?

    Betablockerare är en grupp läkemedel som främst används för att behandla hjärt-kärlproblem.

    De hämmar effekten av stresshormoner, vilket i sin tur minskar de fysiska symtomen som uppkommer vid ångest, som hjärtklappning och skakningar.

    Genom att dämpa dessa kroppsliga reaktioner kan betablockerare bidra till att minska känslan av panik och stress.

    Hur fungerar betablockerare?

    Betablockerare fungerar genom att blockera betareceptorer på cellers yta, vilket minskar effekterna av stresshormoner. När vi stressar släpps stresshormoner som adrenalin och noradrenalin ut i blodet.

    Dessa hormoner fungerar som budbärare som säger åt kroppen vad den ska göra, till exempel höja blodtrycket, öka pulsen och snabba upp andningen.

    Instruktionerna skickas vidare genom att stresshormonerna binder till receptorer på cellers yta.

    Eftersom betablockerare binder sig till betareceptorerna på cellerna, kan inte stresshormonerna fästa där. På så sätt blockeras stresshormonernas verkan, och de kan inte ge sina instruktioner till kroppen.

    Detta dämpar effekterna av stresshormonerna i blodet. Eftersom betablockerare främst påverkar de fysiska symtomen vid ångest används de ibland tillsammans med psykologisk behandling eller andra typer av läkemedel, beroende på vilken typ av ångestbesvär det gäller.

    Vilka läkemedel är betablockerare?

    1. Metoprolol

    Detta läkemedel sänker pulsen och blodtrycket och används främst för att behandla högt blodtryck och olika hjärtproblem. Metoprolol är effektivt för att förbättra hjärtats funktion och minska risken för hjärtinfarkt.

    2. Propranolol

    Propranolol är en av de mest använda betablockerarna för att hantera situationsbunden ångest, såsom scenskräck eller social ångest.

    Den hjälper till att lindra fysiska symtom på ångest, såsom hjärtklappning och skakningar, genom att blockera effekterna av stresshormoner.

    3. Atenolol

    Atenolol är en betablockerare som främst används vid högt blodtryck, kärlkramp och vissa hjärtrytmrubbningar.

    Det kan även användas i andra situationer efter läkarbedömning.

    4. Bisoprolol

    Bisoprolol är en långtidsverkande medicin som ofta används för att behandla tillstånd som hjärtsvikt och högt blodtryck. Det hjälper till att förbättra hjärtats funktion och minska symtom på hjärtsvikt.

    5. Carvedilol

    Carvedilol påverkar både betareceptorer och alfareceptorer och används särskilt för att behandla hjärtsvikt. Det är effektivt för att förbättra hjärtats funktion och minska symtom på hjärtsvikt genom att vidga blodkärlen och förbättra blodflödet.

    När behöver man betablockerare?

    Det är alltid en läkare som bedömer om betablockerare är ett lämpligt behandlingsalternativ.

    När det kommer till ångest används betablockerare främst för att hantera situationsbunden ångest där fysiska symtom är särskilt framträdande.

    Betablockerare mot ångest

    När ångesten blir så stark att den påverkar livet kan betablockerare i vissa fall användas som ångestdämpande medicin för att lindra fysiska symtom i specifika situationer som triggar ångest, såsom presentationer.

    Betablockerare påverkar främst de kroppsliga symtomen vid ångest och behandlar inte ångestsyndromets bakomliggande mekanismer.

    Betablockerare mot stress

    Betablockerare för stress används oftast för kortvariga, specifika situationer snarare än för långvarig stresshantering.

    För kronisk stress och ångest är andra behandlingsmetoder mer lämpliga och verksamma, såsom terapi, livsstilsförändringar eller andra medicinska alternativ.

    Betablockerare scenskräck

    Eftersom betablockare hämmar stressresponsen i kroppen används de i vissa fall för att underlätta scenskräck inför exempelvis tal eller uppträdanden.

    Betablockerare tas vanligtvis i låg dos en kort tid före framträdandet för att minska fysiska symtom som hjärtklappning, skakningar och svettningar, vilket kan bidra till att förbättra personens förmåga att hantera situationen.

    Betablockerare mot migrän

    Betablockerare kan i vissa fall användas för att förebygga migrän genom att minska hur ofta migränanfallen kommer och hur besvärliga de blir. Metoprolol och propranolol är exempel på betablockerare som används vid migränprofylax.

    Vid förebyggande behandling tas läkemedlet regelbundet enligt läkarens ordination. Läkaren bedömer vilket preparat och vilken dos som passar bäst och följer upp effekten och eventuella biverkningar.

    Vanliga biverkningar av betablockerare

    Vissa personer kan också få mer uttalade biverkningar, såsom långsam puls och lågt blodtryck. Vissa betablockerare kan även orsaka eller förvärra andningsbesvär, särskilt hos personer med astma eller annan obstruktiv lungsjukdom.

    • Trötthet – en känsla av minskad energi eller orkeslöshet.
    • Yrsel – särskilt när man reser sig snabbt, eftersom blodtrycket kan sjunka.
    • Kalla händer och fötter – på grund av minskad blodcirkulation i händer och fötter.
    • Sömnstörningar – exempelvis svårigheter att somna eller orolig sömn.
    • Nedsatt sexuell funktion – exempelvis minskad sexlust eller erektionssvårigheter.

    Vissa personer kan också få mer uttalade biverkningar, såsom långsam puls och lågt blodtryck. Vissa betablockerare kan även orsaka eller förvärra andningsbesvär, särskilt hos personer med astma eller annan obstruktiv lungsjukdom.

    Betablockerare vid hjärtinfarkt

    Betablockerare kan användas efter hjärtinfarkt för att minska hjärtats arbetsbelastning genom att sänka puls och blodtryck.

    För vissa patienter kan behandlingen bidra till att minska risken för nya hjärthändelser och ingå som en del av den fortsatta hjärtbehandlingen.

    Betablockerares påverkan på sexlust och impotens

    Betablockerare kan påverka sexuell lust och funktion på olika sätt. Effekten varierar mellan personer och mellan olika typer av betablockerare.

    Eftersom dessa läkemedel påverkar blodcirkulationen och nervsystemet kan vissa personer få besvär som minskad sexlust, erektionssvårigheter eller svårare att nå orgasm.

    När ska man inte ta betablockerare?

    Betablockerare i samband med alkohol

    Alkohol kan förstärka den blodtryckssänkande effekten av betablockerare och öka risken för exempelvis yrsel och lågt blodtryck.

    Hur mycket alkohol som är lämpligt beror på vilket läkemedel du tar och din övriga hälsa, så det är bra att rådgöra med läkare eller apotekspersonal.

    Betablockerare under graviditet

    Betablockerare kan användas under graviditet när läkare bedömer att nyttan överväger riskerna.

    Vissa betablockerare kan påverka fostrets tillväxt och orsaka exempelvis låg puls hos fostret eller det nyfödda barnet.

    Om du är gravid eller planerar att bli gravid bör behandlingen därför alltid diskuteras med läkare.

    Betablockerare och träning

    Betablockerare kan påverka träning genom att sänka pulsen och blodtrycket, vilket kan göra att träningen känns tyngre och minska den fysiska prestationsförmågan.

    Om du upplever yrsel, ovanlig trötthet eller andra besvär i samband med träning kan det vara bra att rådgöra med läkare om hur aktiviteten bör anpassas.

    Hur snabbt verkar betablockerare?

    Hur snabbt betablockerare börjar verka beror på vilket läkemedel som används, dosen och vad det används för.

    Vid situationsbunden användning kan effekten på fysiska symtom som hjärtklappning och skakningar ofta märkas inom några timmar.

    Vid behandling av exempelvis högt blodtryck eller hjärtsjukdom bedöms effekten i stället över tid och följs upp av läkare.

    Vad kan man ta istället för betablockerare?

    Vid ångestproblematik finns andra behandlingsalternativ med starkare forskningsstöd, beroende på vilken typ av besvär det gäller. Vanliga läkemedelsalternativ är antidepressiva läkemedel, såsom SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare).

    SSRI-preparat har ett gott forskningsstöd och används vid långvarig behandling av flera olika ångestsyndrom.

    Kognitiv beteendeterapi (KBT) är också en välbeprövad behandlingsform vid ångest och kan hjälpa till att hantera både tankar, känslor och beteenden kopplade till besvären.

    Betablockerare receptfritt

    Betablockerare är receptbelagda läkemedel och går inte att köpa receptfritt. Om du är intresserad av betablockerare behöver du prata med en läkare som kan bedöma om behandlingen är lämplig för dig.

    Vid ångestsyndrom rekommenderas i första hand vanligtvis psykologisk behandling och/eller läkemedel med bättre dokumenterad effekt, exempelvis antidepressiva läkemedel.

    Rekommenderas betablockerare vid ångestproblematik?

    Betablockerare rekommenderas inte som standardbehandling vid ångestsyndrom, eftersom forskningsstödet är begränsat.

    I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom finns betablockerare inte med som rekommenderad behandling för ångestsyndrom.

    I stället rekommenderas bland annat psykologisk behandling och antidepressiva läkemedel, beroende på vilket ångestsyndrom det gäller.

    För barn och ungdomar med akut stressyndrom klassar Socialstyrelsen betablockerare som en ”icke-göra”-åtgärd, eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt och det finns risk för allvarliga biverkningar.

    Källa: Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

    Varför rekommenderas inte betablockerare vid ångest?

    Betablockerare påverkar främst de kroppsliga symtomen vid ångest, såsom hjärtklappning, skakningar och svettningar. De behandlar däremot inte hela symtombilden vid ett ångestsyndrom.

    En systematisk översikt och metaanalys publicerad 2024 fann att forskningsstödet för betablockerare vid ångestsyndrom är begränsat och att det saknas tydligt stöd för bättre effekt än placebo eller andra etablerade behandlingar.

    Därför rekommenderas vanligtvis psykologisk behandling och, vid behov, antidepressiva läkemedel i första hand.

    Betablockerare kan däremot ibland användas i specifika situationer där de fysiska symtomen är särskilt besvärande, exempelvis vid prestationsångest.

    Kontakta oss för privat läkarbesök

    Fyll i formuläret så kontaktar vi dig

    Få professionell vägledning om betablockerare

    Hos Elly Care kan du få personlig rådgivning från en legitimerad sjuksköterska eller läkare om betablockerare passar för din situation – både digitalt och fysiskt. Vi hjälper dig att förstå hur medicinen fungerar, vilka alternativ som finns och vilken behandling som passar bäst för dina behov. Boka en kostnadsfri konsultation idag och få svar på dina frågor om ångestbehandling.

    Gratis konsultationBoka screening

    1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom – stöd för styrning och ledning. Uppdaterad 2025.
    2. Archer C, Wiles N, Kessler D, Turner K, Caldwell DM. Beta-blockers for the treatment of anxiety disorders: A systematic review and meta-analysis. Journal of Affective Disorders. 2025;368:90–99. Publicerad online 2024.
    3. FASS. Atenolol Viatris – produktresumé. Använd för bland annat godkända användningsområden och läkemedelsinformation om atenolol.
    4. FASS. Produktresuméer för betablockerare, bland annat metoprolol, användes för kontroll av indikationer, migränprofylax, försiktighet och läkemedelssäkerhet.