• Hem
• >
• Fakta
• >
• Medicinering
• >
• Stämningsstabiliserande läkemedel

Stämningsstabiliserande läkemedel

Vad är stämningsstabiliserande läkemedel?

Stämningsstabiliserande läkemedel är mediciner som används för att ge personer som upplever stora svängningar i sitt mående en jämnare sinnesstämning. De är vanliga vid tillstånd som bipolär sjukdom, schizoaffektivt syndrom eller ibland vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), alltså sjukdomar som påverkar ens grundstämning med upprymdhet eller nedstämdhet.

Egentligen är medicinerna ganska olika men hamnar i samma grupp av läkemedel på grund av effekten man får på det psykiska måendet. Antidepressiva läkemedel räknas inte som stämningsstabiliserande eftersom deras funktion enbart är att höja sinnesstämningen, inte stabilisera den.

Hur fungerar stämningsstabiliserande?

Det finns olika sorters stämningsstabiliserande som fungerar på olika sätt. De flesta tror man har effekt genom att påverka olika signalsubstanser i hjärnan, som exempelvis dopamin, serotonin och GABA (gamma-aminobutyric acid), och hur de fungerar i resten av hjärnans system.

Vår hjärna är ett väldigt komplext system och ofta vet vi därför inte exakt hur läkemedlet påverkar vår sinnesstämning, trots att det finns mycket forskning som visat på denna effekt.

Den ledande teorin är att de med stora svängningar i sinnesstämningen har en hjärna som är överaktiv när det kommer till vissa aktiverande reaktioner i vissa hjärnceller.

Stämningsstabiliserande läkemedel fungerar då genom att minska denna benägenhet till överaktivering.

Vilka stämningsstabiliserande läkemedel finns det?

Det finns tre stora grupper av stämningsstabiliserande läkemedel, med specifika preparat och läkemedel under dessa. De tre övergripande grupperna är:

Litium

Litium kan användas för att behandla både manier och depressioner och används därför ofta för att behandla bipolär sjukdom. Det är den mest använda och beprövade stämningsstabiliserande läkemedlet.

Man tror att litium fungerar genom att påverka hjärnans signalsubstanser eller genom att skydda och skapa nya kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan som agerar stabiliserande.

För manier kan insättningen av litium ha effekt redan inom två veckor men för depressioner kan det ta uppåt två månader innan medicinen har effekt. Därför används medicinen ofta förebyggande och provas i minst ett år för att avgöra om det passar.

Litium kan ges i tre olika former, men bara en av dem är godkänt för användning i Sverige: Lithionit (litiumsulfat).

Epilepsiläkemedel (antiepileptika)

Vissa läkemedel som skapats för att behandla epilepsi kan också ha effekt för att stabilisera sinnesstämningen, speciellt i mer akuta fall. Exakt hur detta går till vet man inte säkert men troligtvis sker det genom att påverka hur signalsubstanser i hjärnan fungerar, specifikt genom att göra hyperaktiva system mindre reaktiva.

Förr användes antiepileptika enbart om litium inte fungerat, men idag kan de också rekommenderas som förstahandsval för vissa personer som svänger särskilt snabbt mellan stämningslägen.

Vissa sorters antiepileptika fungerar främst på manier (upprymdhet), andra används främst för depressiva skov (nedstämdhet) och andra fungerar för båda. Vissa används främst åtgärdande i akuta fall och andra främst förebyggande. De vanligaste läkemedlen är:

• Valproat (finns exempelvis i Ergenyl, Orfiril och Absenor)
• Lamotrigin (finns exempelvis i Lamictal)
• Karbamazepin (finns exempelvis i Tegretol, Hermolepsin och Trimonil)

Antipsykotiska läkemedel (neuroleptika)

Vissa antipsykotiska läkemedel används med stämningsstabiliserande effekt, ofta för att behandla mer akuta manier med psykotiska inslag men ibland även för att förebygga dem eller återkommande depressioner.

De används ofta tillsammans med andra stämningsstabiliserande mediciner i de fall när andra mediciner inte räcker till eller har effekt snabbt nog.

För neuroleptika har ofta effekt snabbare och passar därför för att förebygga impulsiva och oönskade beteenden under manier tills andra stämningsstabiliserande läkemedel får full effekt.

Några antipsykotiska läkemedel som kan ha en stämningsstabiliserande verkan är:

• Olanzapin (finns i Zyprexa)
• Quetiapin/Kvetiapin (finns i Seroquel)
• Aripiprazol (finns i Abilify)
• Haloperidol (finns i Haldol), risperidon och ziprasidon.

Biverkningar av stämningsstabiliserande mediciner

Stämningsstabiliserande mediciner kan ha flera olika möjliga biverkningar beroende på vilken medicin det är. Några biverkningar är skakningar, trötthet, illamående, viktuppgång, diarré, ökat behov av att kissa ofta eller mer än tidigare och hudförändringar.

De flesta som tar stämningsstabiliserande läkemedel upplever dock inga eller lindriga biverkningar.

När behöver man stämningsstabiliserande läkemedel?

Stämningsstabiliserande läkemedel behövs när stora svängningar i stämningsläge skapar problem. Det kan vara lidandet de skapar, man kan må dåligt både av svängningar uppåt och nedåt i humöret och önska lite mer stabilitet i sitt mående.

Man kan också ta stämningsstabiliserande för att förhindra att man gör saker under svängningarna man kommer ångra senare.

Vid nedstämdhet kan det vara exempelvis självskada eller suicidala beteenden. I uppvarvade tillstånd kan det i stället röra sig om aggression eller impulsivitet med exempelvis pengar och ekonomi. Dessa svängningar kan finnas vid olika diagnoser, här är några exempel:

Stämningsstabiliserande läkemedel vid bipolär sjukdom

Den vanligaste användningen för stämningsstabiliserande läkemedel är för personer med bipolär sjukdom. Bipolär sjukdom innebär att man upplever perioder av uppvarvning (manier eller hypomanier) och nedstämdhet (depressioner).

Den huvudsakliga behandlingen för detta är stämningsstabiliserande läkemedel som förebygger att man hamnar i dessa skov igen.

Ofta behöver man ta medicinerna varje dag för resten av livet för att kunna ha ett mer stabilt stämningsläge, även när man inte är i en av dessa perioder.

Stämningsstabiliserande vid depression

För depressioner används främst antidepressiva mediciner, men för särskilt djupa eller återkommande depressionerna kan stämningsstabiliserande läkemedel också vara hjälpsamma.

Ofta används de inte själva utan som ett tillägg till annan behandling.

Stämningsstabiliserande vid ångest

Med ångest kan man mena specifika ångestsyndrom där ångest är hela sjukdomsbilden men kan också syfta på symtomet ångest vid andra sjukdomar.

Det är till exempel vanligt att personer med förstämningssyndrom också lider av mycket ångest. Detta kan hjälpas av att behandla grundsjukdomen med stämningsstabiliserande.

Vissa stämningsstabiliserande kan också hjälpa ångesten direkt genom deras lugnande effekt.

Stämningsstabiliserande vid ADHD

För personer med ADHD som upplever stora humörsvängningar som inte blir bättre av annan medicin är stämningsstabiliserande ett möjligt alternativ.

Vissa upplever exempelvis att det minskar återkommande nedstämdhet samt irritabilitet och aggression. Dock får personer med ADHD främst stämningsstabiliserande om de också har en samsjuklig affektiv problematik.

Stämningsstabiliserande vid borderline personlighetssyndrom

För personer med emotionellt instabil personlighetssyndrom, EIPS (även kallat borderline personlighetsstörning) kan läkare ibland föreslå en stämningsstabiliserande behandling.

Stora svängningar i humöret eller i sitt psykiska mående är ett symtom även för borderline, men det handlar ofta om kortare känslor än det som menas med stämningsläge.

Känslorna är mer reaktiva och kan exempelvis vara att gå från att älska till att hata någon på grund av något som hänt. Stämningslägen är mer av ett grundläge som inte riktigt kan spåras till något som orsakat det.

Därför är stämningsstabiliserande mediciner inte för alla med borderline men är till stor hjälp för många särskilt under tuffa perioder.

Hur får man stämningsstabiliserande utskrivet?

Stämningsstabiliserande läkemedel kan bara skrivas ut av läkare, speciellt en psykiatriker. Om du tror att du kan hjälpas av sådana läkemedel behöver du alltså ta kontakt med en läkare som kan bedöma om stämningsstabiliserande mediciner kan passa för dig och i så fall vilket läkemedel som fungerar bäst.

Detta måste sedan följas upp, eftersom många av dessa läkemedel kräver regelbundna kontroller för att säkerställa att man inte får skadliga biverkningar. Alltså krävs också en stabil läkarkontakt.