Missbruk och beroende är vanliga tillstånd som påverkas av genetiska, miljömässiga och biologiska faktorer. Med rätt behandling och stöd är återhämtning möjlig och många lyckas bygga ett drogfritt liv.
Missbruk och beroende
Missbruk och beroende innebär att alkohol, droger, läkemedel eller ett beteende blir svårt att kontrollera trots negativa konsekvenser. I vården skiljer man ofta mellan skadligt bruk och beroende. Vanliga tecken är starkt sug, kontrollförlust, tolerans, abstinens och att användningen fortsätter trots att den skadar hälsa, relationer eller vardag.
Olika typer av missbruk och beroende
Det finns många olika typer av beroende, och de brukar delas in i substansrelaterat beroende och beteendeberoende. Vilken typ det handlar om har stor betydelse, eftersom olika beroenden kräver olika behandling.
Substansrelaterat beroende gäller ämnen som påverkar hjärnan, och de vanligaste är dessa:
- Alkoholmissbruk: Den vanligaste beroendeframkallande substansen i Sverige. Ungefär fyra procent av den vuxna befolkningen har ett alkoholberoende (Läkemedelsboken). Här kan du göra ett gratis onlinetest för alkoholmissbruk.
- Narkotika / drogmissbruk: En bred grupp som rymmer opioider som heroin och vissa smärtstillande läkemedel, centralstimulantia som amfetamin och kokain, samt cannabis och bensodiazepiner. Här kan du göra ett gratis onlinetest för drogmissbruk.
- Läkemedel med beroendepotential: Framförallt vissa smärtstillande, sömnmedel och ångestdämpande preparat.
- Tobak och nikotinberoende: Ger ett starkt fysiskt beroende även om de sociala konsekvenserna ofta är mindre påtagliga.
Beteendeberoende innebär att själva beteendet, inte en substans, blir tvångsmässigt. Tydligast är spel om pengar.
Sedan 2018 är spelmissbruk likställt med substansmissbruk i socialtjänstlagen, vilket innebär att kommuner och regioner är skyldiga att erbjuda stöd och behandling (Folkhälsomyndigheten).
Även överdrivet ätande, träning eller skärmanvändning beskrivs ibland som beteendeberoende, även om forskningen där är mindre entydig.
Tecken och symptom på beroende
De tydligaste tecknen på ett beroende är att substansen tar allt större plats och blir allt svårare att styra över. Symtomen varierar mellan olika substanser, men kärnan är densamma och bygger på samma diagnostiska kriterier.
Vanliga tecken på att ett beroende har utvecklats:
- Starkt begär (craving): En närmast tvångsmässig längtan efter substansen som är svår att stå emot.
- Kontrollförlust: Du använder mer, eller under längre tid, än du hade tänkt dig.
- Abstinens: kroppen och psyket mår dåligt utan substansen, med symtom som oro, skakningar, illamående eller sömnproblem.
- Ökad tolerans: Du behöver större mängder för att uppnå samma effekt som tidigare.
- Substansen tar över: Arbete, relationer och intressen får stå tillbaka, och du fortsätter trots att du märker negativa konsekvenser.
- Mycket tid går åt till substansen: Vardagen kretsar allt mer kring att skaffa, använda eller återhämta sig från substansen.
- Upprepade misslyckade försök att sluta: Du har försökt minska eller sluta flera gånger, men återgår ändå till användningen.
- Riskfyllt beteende: Substansen används i situationer där det kan bli farligt, till exempel i trafiken, på jobbet eller i konfliktfyllda sociala sammanhang.
Enligt ICD-10 ställs en beroendediagnos när minst tre av sex sådana kriterier varit uppfyllda under det senaste året (ICD-10).
I DSM-5 räcker det med två av elva kriterier för ett substansbrukssyndrom, där svårighetsgraden sedan graderas som lindrig, måttlig eller svår (DSM-5).
Vad orsakar missbruk?
Orsaken till missbruk och beroende är sällan en enda faktor, utan oftast ett samspel mellan ärftlig sårbarhet, psykisk hälsa, miljö och livssituation.
Vissa bär på en medfödd känslighet som gör att de snabbare utvecklar ett beroende, medan stress, ensamhet eller svåra uppväxtförhållanden kan vara det som utlöser det.
En central del av förklaringen finns i hjärnans belöningssystem. När du använder en beroendeframkallande substans frigörs dopamin, vilket skapar en stark känsla av tillfredsställelse.
Hjärnan lär sig snabbt att koppla substansen till belöning och styr beteendet mot att upprepa det, samtidigt som förmågan att känna lust av vardagliga saker försvagas. Det är därför suget med tiden kan kännas starkare än viljan att sluta.
Psykisk ohälsa spelar också in. Ångest, depression och ADHD ökar risken och förekommer ofta samtidigt med ett beroende, något som kallas samsjuklighet. För många börjar bruket som ett sätt att dämpa svåra känslor, ett mönster som ibland beskrivs som självmedicinering.
Här är det också värt att skilja på riskbruk och beroende. Riskbruk är ingen diagnos utan beskriver en konsumtion som ökar risken för skada, och för alkohol brukar gränsen i Sverige anges till omkring tio standardglas i veckan (Socialstyrelsen).
Beroende och psykisk ohälsa
Beroende och psykisk ohälsa hänger tätt samman och förstärker ofta varandra. Omkring 20 till 30 procent av de personer som söker vård för psykisk ohälsa har samtidigt ett skadligt bruk eller beroende (Socialstyrelsen, 2019).
Ångest, depression, ADHD och personlighetssyndrom är särskilt vanliga vid sidan av ett beroende.
Det är ofta svårt att avgöra vad som kom först. Ibland leder den psykiska ohälsan till att en person börjar använda substanser för att må bättre, ibland är det det långvariga bruket som utlöser nedstämdhet och ångest. Oavsett ordningen blir resultatet att tillstånden underhåller varandra.
Därför ger behandlingen bäst resultat när båda tillstånden tas om hand samtidigt. Om bara det ena behandlas finns en stor risk att det obehandlade tillståndet drar tillbaka personen i samma mönster igen.
Missbruk vid ADHD och autism
Personer med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autism löper en klart förhöjd risk för missbruk och beroende. Vid ADHD är risken ungefär dubbelt så hög som i befolkningen i stort (Lee et al., 2011), och en svensk registerstudie visade en på liknande sätt fördubblad risk vid autism, högst hos dem som har både autism och ADHD (Butwicka et al., 2017).
Mekanismerna skiljer sig dock åt mellan diagnoserna:
- Vid ADHD drivs risken framför allt av bristande impulskontroll, ett belöningssystem som ständigt söker stimulans och självmedicinering för att dämpa rastlöshet, ångest eller hyperaktivitet.
Substanser som snabbt höjer dopaminnivån kan tillfälligt ge ett lugn som annars är svårt att nå.
- Vid autism handlar det oftare om att alkohol och droger för en stund lindrar social stress, sensorisk överbelastning och känslan av att inte passa in.
Obehandlad ADHD eller autism gör det dessutom svårare att ta sig ur ett missbruk, och eftersom symtomen vid neuropsykiatriska diagnoser och beroende lätt överlappar fördröjs ofta rätt diagnos och behandling.
Liksom vid annan samsjuklighet ger en integrerad behandling som tar hänsyn till båda tillstånden bäst resultat.
Behandling och hjälp vid beroende
Det finns flera effektiva behandlingar vid beroende, och de kombineras ofta för bästa resultat. Vilken hjälp som passar beror på vilken substans det gäller, hur allvarligt beroendet är och om det finns samtidig psykisk ohälsa.
De vanligaste insatserna är dessa:
- Läkemedelsbehandling, som kan minska sug och abstinens. Vid opioidberoende används läkemedelsassisterad behandling, LARO, där läkemedel som buprenorfin eller metadon kombineras med psykologiskt och psykosocialt stöd (Socialstyrelsen).
- Psykologisk behandling, framför allt kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal, som hjälper dig att förstå och förändra mönster kring användningen.
- Avgiftning, alltså medicinskt övervakad nedtrappning, som ibland behövs i ett första skede.
- Stödinsatser från socialtjänsten, som boendestöd, sysselsättning och hjälp med ekonomin.
Kommuner och regioner har ett gemensamt ansvar för vården, och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende anger vilka insatser som har bäst stöd i forskningen (Socialstyrelsen, 2019). Vart du vänder dig beror på din situation.
Vårdcentralen är en bra första kontakt, en beroendemottagning erbjuder mer specialiserad hjälp och för ungdomar finns ungdomsmottagningar. Du kan också ringa 1177 för rådgivning om vart du ska vända dig.
När bör man söka hjälp?
Det är klokt att söka hjälp om användningen börjar påverka hälsa, relationer, arbete, studier eller ekonomi.
Du bör också söka stöd om du har försökt minska eller sluta men inte lyckats, om du får abstinensbesvär eller om du fortsätter använda trots tydliga negativa konsekvenser.
Vid kraftig abstinens, överdosrisk, självmordstankar eller allvarliga psykiska symtom ska du söka akut vård.
Stöd till närstående
Att stå nära någon med ett beroende är ofta tungt, och som närstående har du också rätt till stöd. Det är vanligt att familjen tar på sig ett allt större ansvar, döljer problemet utåt och bär på skuld och skam, ibland i flera år.
När den egna tillvaron helt börjar kretsa kring den andras användning brukar det kallas medberoende. Då har omsorgen om den som mår dåligt vuxit så stor att den går ut över din egen hälsa och dina egna behov.
Du behöver inte bära det ensam. Det finns stöd att få genom beroendevården, genom stödgrupper för anhöriga och via 1177, och det gäller även om den som har problemet ännu inte söker hjälp.
Att be om hjälp för egen del är inte att svika, utan ofta det som gör att du orkar finnas kvar.
Vanliga frågor om missbruk och beroende
Missbruk innebär upprepad och tvångsmässig användning av en substans trots skadliga konsekvenser, medan beroende syftar på de fysiska och psykiska symtom som uppstår när kroppen vant sig vid substansen. En person kan ha missbruk utan att ha utvecklat ett fullständigt beroende, men ofta utvecklas beroende över tid.
Vanliga tecken på missbruk inkluderar daglig eller nästan daglig användning, intensivt begär efter substansen, ökad tolerans som kräver större mängder, och fortsatt användning trots negativa konsekvenser för hälsa, relationer och arbete. Många upplevde också misslyckade försök att sluta eller minska användningen.
Missbruk utvecklas genom ett samspel mellan genetiska, miljömässiga och biologiska faktorer. Genetik står för mellan 40-60% av risken att utveckla ett beroende, medan miljön – såsom enkel tillgång till substanser och sociala sammanhang – också spelar en betydelsefull roll. Traumatiska upplevelser och psykiska problem kan också bidra till utvecklingen.
Det är aldrig för tidigt att söka hjälp – redan vid misstanke om missbruk rekommenderas att kontakta en professionell. Du bör söka hjälp om du märker att du inte kan kontrollera användningen, om substansen påverkar dina relationer eller arbete, eller om du har försökt sluta utan framgång. Ju tidigare du får stöd, desto bättre är möjligheten till återhämtning.
Behandling av missbruk kan omfatta psykologisk terapi, läkemedelsstöd, rehabiliteringsprogram och stödjande samtal. Ofta är en kombination av metoder mest effektiv, och behandlingen bör anpassas efter individens behov och typ av substansmissbruk. Det är viktigt att få professionell vägledning för att välja rätt väg till återhämtning.
Ja, många människor återhämtar sig från missbruk med rätt stöd och behandling. Återhämtning är en process som ofta tar tid och kräver engagemang, men med professionell hjälp, stöd från anhöriga och egna ansträngningar är det fullt möjligt att bygga ett drogfritt liv. Varje persons väg till återhämtning är unik.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Socialstyrelsen. Skadligt bruk och beroende, begrepp och diagnostik (terminologi samt missbruksbegreppet i SoL och LVM).
- Socialstyrelsen (2019). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik.
- Socialstyrelsen (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende.
- Socialstyrelsen (2020). Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende (LARO), kunskapsstöd i hälso- och sjukvård och socialtjänst.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (definition av riskbruk av alkohol).
- Folkhälsomyndigheten. Frågor och svar om spel om pengar och spelproblem (spelmissbruk i SoL från 2018).
- Läkemedelsboken. Alkohol, riskbruk, skadligt bruk och beroende (Läkemedelsverket).
- American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5), substansbrukssyndrom.
- Världshälsoorganisationen (WHO). International Classification of Diseases, tionde revisionen (ICD-10), skadligt bruk och beroende.
- Lee, S.S., Humphreys, K.L., Flory, K., Liu, R., Glass, K. (2011). Prospective association of childhood ADHD and substance use and abuse/dependence: a meta-analytic review. Clinical Psychology Review, 31(3), 328-341.
- Butwicka, A., Langstrom, N., Larsson, H. m.fl. (2017). Increased Risk for Substance Use-Related Problems in Autism Spectrum Disorders: A Population-Based Cohort Study. Journal of Autism and Developmental Disorders, 47, 80-89.