Abstinens är kroppens reaktion när man slutar använda en substans man är beroende av. Symtomen varierar beroende på vilken substans det gäller och kan inkludera både fysiska och psykiska reaktioner som varar från dagar till veckor.
Abstinens
Abstinens kan uppstå när kroppen eller hjärnan reagerar på att man minskar eller slutar med något man vant sig vid, till exempel alkohol, nikotin, läkemedel eller droger. Besvären kan vara både fysiska och psykiska och varierar från person till person.
Vad är abstinens?
Abstinens är en fysisk reaktion som uppstår när mängden av ett beroendeframkallande ämne minskar i kroppen. Detta sker när kroppen har anpassat sig till en substans och sedan reagerar på avbruten eller minskad tillförsel. Eftersom abstinenssymtomen ofta upplevs som psykiskt och fysiskt påfrestande är det vanligt att försöka lindra eller undvika symtomen genom att använda samma eller en liknande substans igen (Franck & Nylander, 2022).
Abstinenssymtom kan uppstå efter användning av bland annat droger, nikotin, alkohol eller koffein. Symtomen upplevs ofta som mildare vid avvänjning från koffein eller nikotin jämfört med avvänjning från exempelvis alkohol eller droger (Simonsen et al., 2016).
Abstinenssymtom vid avvänjning grundar sig i ett beroende. Beroende uppstår när en substans påverkar hjärnans belöningssystem och känsloläge och ger ett rus, vilket kan leda till både psykiskt och fysiskt beroende. Abstinens ökar samtidigt det psykiska begäret efter substansen och göra det svårare att sluta använda den.
Upprepad användning av en substans, exempelvis alkohol, leder ofta till tolerans. Tolerans innebär att högre doser krävs för att uppnå samma effekt eller för att undvika abstinenssymtom (Simonsen et al., 2016).
Akut abstinens är den första fasen efter att substansen har lämnat kroppen, och innebär ofta abstinenssymtom som exempelvis stress, ångest och irritabilitet. Den akuta fasen kännetecknas ofta av tydliga fysiska och psykiska abstinenssymtom.
Förlängd abstinens uppstår efter den akuta fasen och kan innebära kvarstående sug, nedstämdhet, sömnsvårigheter och en fortsatt drivkraft att använda substansen igen.
Vanliga symtom och tecken på abstinens
Symtom och tecken på abstinens kan variera beroende på vilken substans du är beroende av. Abstinenssymtom påverkar vanligen både hjärna och kropp.
Alkoholabstinens uppträder ofta inom ett dygn från sista alkoholintag, och kan visa sig på olika sätt:
- Oro
- Skakningar
- Svettningar
- Insomningssvårigheter
- Ökad puls och blodtryck
- Irritation
- Illamående
- Huvudvärk
- Hallucinationer
- Kramper
- Delirium
Symtom på drogabstinens varierar beroende på substans. Olika substanser bryts ner och lämnar kroppen i olika takt, vilket gör att processen varierar från person till person. Abstinenssymtom uppstår vanligen inom några timmar till ett dygn efter senaste användning.
Själva abstinensen och den fysiska avgiftningen brukar oftast vara över inom ungefär en vecka, men suget kan finnas kvar betydligt längre, ibland i flera månader.
Opiodabstinens är oftast starkast inom 2-4 dygn, därefter klingar symtomen av. Abstinenssymtom vid cannabisbruk uppstår efter några dagar och kan vara i några veckor. Vanliga symtom på drogabstinens är bland annat:
- Diarré
- Snuva
- Kallsvettningar
- Värk
- Oro
- Vidgade pupiller
- Gåshud
- Dysfori (nedstämdhet, irritation, obehag)
Abstinenssymtom på koffein är vanligtvis som starkast de första 2-3 dagarna, och avtar ofta inom en vecka. Typiska symtom på koffeinabstinens är till exempel:
- Huvudvärk
- Trötthet
- Nedstämdhet
- Irritabilitet
- Energilöshet
- Ångest
- Koncentrationssvårigheter
Abstinenssymtom på nikotin upplevs ofta starkare jämfört med koffeinabstinens, och uppträder generellt inom några timmar. Abstinenssymtom på nikotin innefattas av:
- Sömnproblem
- Rastlöshet
- Ökad aptit
- Huvudvärk
- Trötthet
- Hosta
- Halsirritation
- Koncentrationssvårigheter
- Nedstämdhet
- Oro
- Irritabilitet
Symtomen är starkast den första veckan, och avtar vanligen inom en månad. Efter cirka tre månader utan nikotin har många vant sig av nikotinet.
Vanliga frågor om abstinens
Varaktigheten beror på vilken substans du är beroende av. Fysiska abstinenssymtom brukar oftast klinga inom en vecka, men suget och längre symtom kan kvarstå betydligt längre – ibland i flera månader. Till exempel är nikotinabstinens starkast den första veckan och avtar vanligen inom en månad.
Symtomen varierar beroende på substans, men vanliga tecken inkluderar skakningar, svettningar, illamående, huvudvärk, oro, irritabilitet, sömnproblem och nedstämdhet. Både hjärna och kropp påverkas under abstinensen.
Vid allvarligt alkoholberoende kan abstinens förorsaka komplikationer som kramper eller delirium tremens, ett tillstånd som kan orsaka hallucinationer, förvirring och skakningar. Det är viktigt att söka medicinsk hjälp vid svårt beroende för att minska risken för allvarliga komplikationer.
Riskfaktorer omfattar svåra barndomsupplevelser såsom ekonomiska problem, missbruk i familjen, psykisk ohälsa eller våld, samt senare faktorer som skolmisslyckanden, arbetslöshet och social utsatthet. Individuell sårbarhet, tidig substansanvändning och vissa psykiska tillstånd som ADHD spelar också en roll.
Abstinens behandlas genom en kombination av läkemedel och psykologiska metoder anpassade efter beroendets svårighetsgrad. Behandlingen kan inkludera läkemedel för att minska komplikationer, samtalsbehandling, stöd och nätverk för att förebygga återfall.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
Orsaker och riskfaktorer
De vanligaste orsakerna till abstinens är:
- Rökning och snusande (nikotin)
- Alkohol
- Koffein
- Droger
- Vissa läkemedel
Riskfaktorer för svårare abstinenssymtom påverkas främst av hur länge substansen har använts, hur stora mängder som har konsumerats, personens övriga hälsa samt vilken typ av substans det gäller.
Riskfaktorer för beroende handlar ofta om en kombination av uppväxtmiljö, psykisk hälsa, sociala förhållanden och individuella sårbarhetsfaktorer. Forskning visar att barn och unga som växer upp med ekonomiska problem, missbruk i familjen, psykisk ohälsa eller våld i hemmet löper högre risk att senare utveckla alkohol- eller drogproblem. Ju fler riskfaktorer som finns samtidigt, desto större är risken för ett allvarligare missbruk senare i livet (Folkhälsomyndigheten, 2022).
Skolrelaterade faktorer har också samband med senare substansbruk. Skolmisslyckanden, låga betyg och låg utbildningsnivå är kopplade till ökad användning av alkohol och narkotika (Hawkins et al., 1992; Stone et al., 2006). Även arbetslöshet och social utsatthet i vuxen ålder kan bidra till en högre risk för alkoholrelaterade problem.
Individuella riskfaktorer för beroende omfattar bland annat tidig alkoholkonsumtion, tidigare alkoholrelaterade skador, kriminalitet, ADHD och utagerande beteendeproblem (Folkhälsomyndigheten, 2022).
Hur behandlas abstinens?
Abstinens kan behandlas på många olika sätt, både med läkemedel och psykologiska metoder. och olika behandlingsmetoder kan behöva kombineras. Abstinensbehandling anpassas utifrån beroendets svårighetsgrad, och kan innefatta allt från kortare insatser till längre, mer omfattande behandling och stöd.
Alkoholabstinens behandlas ibland med hjälp av läkemedel för att minska komplikationer vid svårt beroende såsom kramper eller delirium tremens, ett allvarligt tillstånd som kan orsaka hallucinationer, påtaglig förvirring, agitering och skakningar. Psykosocial behandling används ofta för att förebygga återfall och minska alkoholbruk.
Behandlingen innefattar vanligen samtalsbehandling, stöd och nätverk runt personen och hjälp att skapa nya fungerande rutiner i vardagen. Exempel på behandlingsmetoder med god effekt är motiverande samtal (MI) som syftar till att stärka individens motivation till förändring, återfallsprevention, KBT, tolvstegsprogram samt Community Reinforcement Approach (CRA).
Vid svårt drogberoende kan abstinenssymtom behandlas på ett behandlingshem där personen får hjälp och vård dygnet runt. Drogabstinens kan även behandlas med läkemedel i samråd med läkare för att lindra abstinenssymtom.
Vid nikotinabstinens rekommenderar Socialstyrelsen KBT samt motiverande samtal. Nikotinläkemedel som plåster, tuggummi och sugtabletter kan också minska abstinensbesvär vid rökstopp. Koffeinabstinens kräver vanligtvis ingen omfattande behandling, men kan ibland underlättas med smärtlindrande läkemedel för att minska huvudvärk.
Egenvård: Vad kan jag själv göra åt min abstinens?
Abstinenssymtom orsakar generellt obehag och påtagliga symtom, vilket kan göra det utmanande att avsluta ett beroende. Det är därför vanligt att undvika obehaget genom att återgå till beroendet, men långsiktigt är det mer hjälpsamt att ta sig igenom abstinenssymtomen.
Upplever du mildare symtom kan du vanligen vänta med att kontakta vården. Upplever du däremot svåra besvär av abstinensen som påverkar dig mycket vardagen är det rekommenderat att söka vård. Kraftiga skakningar, hallucinationer, kramper, förvirring eller hjärtklappning bör alltid bedömas av vården.
Vid mildare symtom finns det åtgärder du kan vidta på egen hand:
Trappa ner gradvis
Ibland kan det vara lättare att minska användningen av exempelvis nikotin, koffein eller vissa läkemedel stegvis istället för att sluta tvärt. Detta kan lindra symtom som huvudvärk, irritation, oro och sömnsvårigheter.
Ta hand om din kropp
Eftersom abstinens påverkar både kropp och hjärna är det viktigt med regelbundna måltider, vätska, fysisk aktivitet och sömn.
Undvik triggande situationer
Det är vanligt att förknippa exempelvis alkohol, koffein eller droger till särskilda miljöer, personer eller rutiner. Kanske dricker du alltid kaffe tillsammans med en kollega eller alkohol vissa veckodagar. Att försöka undvika triggande situationer kan den första tiden underlätta för dig och minska risken för återfall.
Be om stöd
Att få stöd från vänner och familj kan vara viktigt. Det finns även stödgrupper eller samtalskontakter som kan vara stöttande i hur du förändrar vanor, hanterar sug och abstinens.
Tålamod
Abstinenssymtom är generellt starkast de första dagarna eller veckorna, men minskar med tiden. Försök att härda ut den svåraste tiden så kommer det att bli lättare.
- Beroendekliniken. (u.å.). Drogabstinens – abstinenssymtom och behandling. https://beroendekliniken.se/artiklar-beroende/drogabstinens/
- Folkhälsomyndigheten. (2022). Risk- och skyddsfaktorer för skador av alkohol hos barn och unga (Artikelnummer 21299). https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/139f1e96cc684d708f3d7668373d669b/risk-skyddsfaktorer-skador-alkohol-barn-ung.pdf
- Franck, J., & Andréasson, S. (2024, 16 december). Psykosocial behandling av alkoholberoende. Läkemedelsboken. https://lakemedelsboken.se/terapiomraden/beroendesjukdomar/alkohol—riskbruk-skadligt-bruk-och-beroende/behandling/psykosocial-behandling-av-alkoholberoende/
- Franck, J., & Nylander, I. (2022). Skadligt bruk och beroende. I J. Franck & I. Nylander (Red.),
- Beroendemedicin (3 uppl., s. 27–34). Studentlitteratur.
- Guterstam, J. (2025-08-07). Alkoholabstinens. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/beroendemedicin/alkoholabstinens
- Hawkins, J. David., Catalano, F. Richard., & Miller, Y. Janet. (1992). Risk and protective factord for alcohol and other drug problems in adolescence and early adulthood: Implications for substance abuse prevention. 64-105.
- Simonsen, T., Aarbakke, J. & Hasselström, J. (2016). Illustrerad farmakologi 1 Principer och tillämpningar. (4 uppl). Natur & kultur.
- Stone, Andrea L., Becker, Linda G., Huber, Alice M., Catalano, F. Richard. (2012). Review of risk and protective factors of substance use and problem use in emerging adulthood.
- Addictive Behaviors. 37, (7), 747-775. doi:10.1016/j.addbeh.2012.02.014