Abstinens är kroppens fysiska och psykiska reaktion när ett ämne användningen har vant sig vid minskar eller försvinner. Symtomen, varaktigheten och allvarlighetsgraden varierar beroende på substans, användningstid och individuella faktorer – från mild illamående till livsfarliga tillstånd.
Abstinens
Abstinens är kroppens och hjärnans reaktion när ett ämne du har vant dig vid minskar eller försvinner. Det kan ge symtom som skakningar, svettningar, oro, irritabilitet och ett starkt sug. Hur abstinensen känns och hur länge den varar beror bland annat på vilket ämne det gäller och hur länge du har använt det.
Vad är abstinens?
Abstinens är de kroppsliga och psykiska besvär som kan uppstå när du minskar eller slutar med ett ämne som kroppen har vant sig vid eller blivit beroende av. Vilka symtom du får och hur kraftiga de blir varierar beroende på vilket ämne det gäller, hur mycket och hur länge du har använt det och din hälsa.
Abstinens kan förekomma vid bland annat alkohol, nikotin, opioider, centralstimulantia, cannabis, vissa läkemedel och koffein.
Vid vissa substanser är abstinensen främst obehaglig och övergående. Vid andra, framför allt alkohol och vissa läkemedel, kan abstinensen bli allvarlig och behöva behandlas inom vården.
Vanliga abstinenssymtom
Abstinens kan ge både kroppsliga och psykiska besvär.
Vanliga fysiska symtom
- Skakningar och svettningar
- Hjärtklappning
- Illamående och magbesvär
- Huvudvärk
- Muskelvärk
- Sömnsvårigheter
Vanliga psykiska symtom
- Oro och ångest
- Irritabilitet
- Rastlöshet
- Nedstämdhet
- Koncentrationssvårigheter
- Starkt sug
Hur stark abstinensen blir beror på vilket ämne det gäller, hur mycket och hur länge du har använt det och din hälsa. Mild abstinens är oftast obehaglig men övergående, medan svår abstinens kan behöva behandlas inom vården.
Hur länge varar abstinens?
Hur länge abstinensen varar beror på vilket ämne det gäller, hur mycket och hur länge du har använt det och hur kroppen reagerar. För vissa börjar symtomen inom timmar, medan andra abstinensbesvär kan utvecklas först efter flera dygn.
Tidsförloppet skiljer sig också mellan olika substanser. Tabellen ger en ungefärlig bild av när abstinensen brukar börja, när den är som starkast och när de akuta besvären brukar klinga av.
| Substans | Symtomen börjar | Värst | Klingar av |
|---|---|---|---|
| Alkohol | 6–24 timmar | 24–48 timmar | Inom en vecka |
| Nikotin (snus och rökning) | 1–2 dygn | Första veckan | 2–4 veckor |
| Opioider, kortverkande | 8–24 timmar | 2–4 dygn | 4–10 dygn |
| Opioider, metadon | 12–48 timmar | 3–6 dygn | 10–20 dygn |
| Cannabis | 1–3 dygn | Dag 2–4 | 2–19 dygn |
| Amfetamin och kokain | Inom 1 dygn | 1–2 dygn | 3–5 dygn |
| Bensodiazepiner och sömnmedel | 1–7 dygn | Första veckan | 2–8 veckor |
| Koffein | 12–24 timmar | 20–51 timmar | 2–9 dygn |
De akuta abstinensbesvären och suget följer inte alltid samma tidsförlopp. De kroppsliga symtomen kan klinga av relativt snabbt, medan sug och andra besvär kan finnas kvar längre.
Abstinens vid olika substanser
Alkohol
Alkoholabstinens kan ge oro, skakningar, svettningar, hjärtklappning, illamående, huvudvärk och sömnsvårigheter. Vid svårare abstinens kan abstinenskramper och delirium tremens uppstå.
Delirium tremens är ett allvarligt tillstånd som kan innebära förvirring, hallucinationer, feber, kraftiga skakningar och snabb puls. Alkoholabstinens kan därför behöva behandlas inom vården, särskilt efter långvarig och hög alkoholkonsumtion.
Vid alkoholabstinens kan vården också ge tiamin, vitamin B1, för att förebygga neurologiska komplikationer vid tiaminbrist.
Nikotin – snus och rökning
Nikotinabstinens kan ge starkt sug, irritabilitet, rastlöshet, oro och koncentrationssvårigheter. Många får också sömnproblem och kan känna sig nedstämda.
Besvären kan göra det svårt att sluta, men nikotinabstinens är vanligtvis inte farlig. Nikotinläkemedel, som plåster, tuggummi eller sugtabletter, kan minska abstinensbesvären och göra det lättare att sluta.
Droger
Abstinens efter droger kan se olika ut beroende på vilken substans det gäller.
- Opioider kan ge influensaliknande symtom, muskelvärk, svettningar, diarré, rinnande näsa och stark oro.
- Cannabis kan ge irritabilitet, oro, sömnproblem, nedstämdhet och starkt sug.
- Centralstimulantia, som kokain och amfetamin, kan i stället ge uttalad trötthet, ökat sömnbehov och ökad aptit. Nedstämdhet och starkt sug kan också förekomma.
Läkemedel
Besvär kan uppstå när vissa läkemedel minskas eller avslutas, även om du har tagit dem enligt ordination. Det kallas ofta utsättningssymtom.
Sådana besvär kan förekomma vid bland annat bensodiazepiner och andra lugnande eller sömngivande läkemedel, opioider, pregabalin och gabapentin. Även kortison behöver ofta trappas ner gradvis efter längre behandling, eftersom kroppens egen kortisolproduktion kan vara tillfälligt nedtryckt.
Sluta inte tvärt med läkemedel som kan ge allvarliga utsättningssymtom utan att först prata med vården. Nedtrappning behöver ofta planeras individuellt tillsammans med läkare.
Koffein och socker
Koffeinabstinens kan ge huvudvärk, trötthet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Besvären är obehagliga men vanligtvis inte farliga.
Socker räknas inte som beroendeframkallande i medicinsk mening och det finns inget fastställt abstinenssyndrom för socker hos människa. Vissa kan ändå uppleva ökat sug, trötthet eller humörförändringar när de kraftigt minskar sitt sockerintag.
Postakut abstinens
Postakut abstinens, ibland kallat PAWS efter engelskans post-acute withdrawal syndrome, beskriver besvär som kan finnas kvar efter att den akuta abstinensen har gått över. Det kan handla om sug, nedstämdhet, ångest, irritabilitet, trötthet, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter.
Besvären kan variera över tid och komma i perioder. Stress, sömnbrist och situationer som förknippas med tidigare användning kan för vissa utlösa eller förstärka symtomen.
Långvariga abstinensbesvär och sug kan göra det svårare att hålla fast vid en förändring och öka risken för återfall.
När är abstinens farligt?
Vissa former av abstinens kan vara allvarliga och i sällsynta fall livshotande. Det gäller framför allt alkohol och bensodiazepiner. Opioidabstinens är vanligtvis inte livshotande i sig, men kan vara mycket påfrestande och bör vid behov hanteras med stöd från vården.
Svår alkoholabstinens kan bland annat leda till delirium tremens och abstinenskramper. Delirium tremens är ett akut förvirringstillstånd som kan ge förvirring, hallucinationer, kraftiga skakningar, feber, svettningar och snabb puls.
- Sök vård akut vid:
- Kramper eller medvetandeförlust. Ett anfall kan följas av fler.
- Förvirring eller hallucinationer. Att se eller höra saker som inte finns är tecken på delirium tremens.
- Feber, snabb puls och kraftiga skakningar. Kombinationen talar för svår abstinens som kräver sjukhusvård.
Om du har druckit mycket alkohol under en längre tid eller regelbundet använder bensodiazepiner bör du kontakta vården innan du slutar, eftersom abstinensen kan behöva behandlas eller övervakas.
Behandling av abstinens
Hur abstinens behandlas beror på vilket ämne det gäller och hur svåra symtomen är. Lindrig abstinens kan ibland hanteras i öppenvården, medan svår abstinens kan behöva behandlas och övervakas på sjukhus eller en avgiftningsavdelning.
- Alkoholabstinens
Vid svårare alkoholabstinens kan läkemedel användas för att dämpa symtomen och minska risken för abstinenskramper. Tiamin, vitamin B1, kan också ges för att förebygga neurologiska komplikationer vid tiaminbrist.
- Läkemedel
Vid abstinens eller utsättningssymtom efter vissa läkemedel kan en stegvis nedtrappning behövas. Nedtrappningen planeras individuellt så att kroppen får tid att anpassa sig.
- Nikotin
Nikotinläkemedel som plåster, tuggummi och sugtabletter kan minska abstinensbesvären och göra det lättare att sluta röka eller snusa.
Vad kan jag göra själv?
- Trappa ner gradvis när det är lämpligt. Vid nikotin och koffein kan en gradvis minskning göra abstinensbesvären mildare. Vid alkohol, lugnande läkemedel och opioider bör du kontakta vården innan du försöker sluta eller trappa ner.
- Ät och drick regelbundet. Regelbundna måltider och tillräckligt med vätska kan hjälpa dig att må bättre under abstinensen.
- Ta hand om sömnen och kroppen. Försök hålla regelbundna sovtider och vila när du behöver. Lättare fysisk aktivitet kan också hjälpa mot rastlöshet och stress.
- Planera för suget. Sug kan komma i perioder och minska igen efter en stund. Fundera i förväg på vad du kan göra när suget kommer och undvik situationer som du starkt förknippar med ämnet, särskilt i början.
- Be om stöd. Berätta för någon du litar på vad du går igenom eller sök stöd hos en stödgrupp eller vården.
Egenvård kan vara tillräckligt vid mildare besvär. Vid svår abstinens eller om du är osäker på om det är säkert att sluta på egen hand bör du kontakta vården.