Alkoholabstinens är en potentiellt allvarlig fysiologisk reaktion som uppstår när långvarigt alkoholintag minskar eller upphör. Symtomen sträcker sig från mild skakningar och oro till livshotande tillstånd som delirium tremens, och varje fall kräver individuell bedömning och ofta medicinsk behandling.
Alkoholabstinens
Alkoholabstinens är kroppens reaktion när ett långvarigt och omfattande alkoholintag minskar eller upphör tvärt. Tillståndet drabbar i första hand personer med skadligt bruk eller beroende.
Vad är alkoholabstinens?
Alkoholabstinens är den samling symtom som uppstår när kroppen har vant sig vid ett högt och regelbundet alkoholintag och alkoholtillförseln sedan minskar eller upphör.
Nervsystemet har under lång tid dämpats av alkoholen, och när den plötsligt försvinner blir hjärnan överaktiv istället, vilket ligger bakom abstinensbesvären.
Den som befinner sig i detta tillstånd kallas abstinent. Abstinens av det här slaget uppstår i praktiken bara hos personer med ett långvarigt skadligt bruk eller ett etablerat alkoholberoende, inte efter enstaka tillfällen med hög konsumtion.
Symtom vid alkoholabstinens
De vanligaste symtomen vid alkoholabstinens är:
- Tremor: Skakningar i händerna, ibland i hela kroppen, som ofta förvärras vid rörelse eller stress.
- Svettningar: Kraftig svettning även i vila, ofta tillsammans med snabb puls.
- Hjärtklappning: Känsla av att hjärtat slår snabbt eller oregelbundet.
- Huvudvärk: Molande eller bultande värk som ofta känns värst under det första dygnet.
- Yrsel: En ostadig eller snurrande känsla, ibland i kombination med illamående.
- Illamående: Ibland med kräkningar, särskilt i kombination med dålig aptit.
- Lindrig feber: En måttlig temperaturstegring som speglar kroppens stressreaktion.
- Klåda: Mindre vanligt, men förekommer hos en del.
Parallellt med de kroppsliga besvären förekommer ofta psykiska symtom, framför allt oro och ångest som kan kännas överväldigande, samt svårigheter att somna eller sova en hel natt.
De första symtomen brukar visa sig redan under det första dygnet efter senaste alkoholintaget, och hur uttalade de blir hänger nära samman med hur mycket och hur länge personen druckit.
Hur länge varar alkoholabstinens?
Lindrig till måttlig alkoholabstinens varar oftast i tre till sju dygn, medan en svårare abstinens kan pågå betydligt längre och kräva vård under en stor del av den tiden.
De akuta symtomen är som mest intensiva mellan 24 och 72 timmar efter senaste alkoholintaget och avtar därefter successivt. Hur länge besvären varar hänger nära samman med hur mycket och hur länge personen druckit innan hen slutade.
Den som druckit stora mängder alkohol dagligen under flera veckor löper större risk för ett utdraget och mer komplicerat förlopp än den som haft ett kortare eller mindre omfattande drickande.
Delirium tremens vid alkoholabstinens
Delirium tremens är den allvarligaste komplikationen vid alkoholabstinens och innebär kraftig förvirring i kombination med hallucinationer och en overksam stressreaktion i kroppen, ett tillstånd som obehandlat kan vara livshotande.
Det föregås ofta av abstinenskramper uppstår oftast inom två dygn efter senaste alkoholintaget.
Wernickes encefalopati vid alkoholabstinens
Wernickes encefalopati är en akut hjärnpåverkan orsakad av brist på tiamin, det vill säga vitamin B1, och drabbar främst personer som druckit mycket alkohol under lång tid och samtidigt ätit dåligt.
Den klassiska bilden består av tre symtom:
- Konfusion (delirium)
- Rubbad koordination (ataxi)
- Störningar i ögonens rörelser
Bara omkring 10 % av patienterna uppvisar alla tre samtidigt. Därför bör tillståndet misstänkas och behandlas redan när ett enda av symtomen förekommer.
Obehandlad Wernickes encefalopati kan leda till koma och död, och en stor andel av dem som överlever utan behandling utvecklar i stället Korsakoffs syndrom, ett bestående demenstillstånd med svår minnesstörning.
Därför ges tiamin ofta i förebyggande syfte redan vid behandling av alkoholabstinens, innan tecken på hjärnskada hunnit uppstå.
Behandling av alkoholabstinens
Alkoholabstinens behandlas i första hand med bensodiazepiner, som är förstahandsvalet vid läkemedelsbehandling, i kombination med tiamin som ges förebyggande mot Wernickes encefalopati.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger att hälso- och sjukvården bör erbjuda bensodiazepiner till personer med förhöjd risk för abstinenskramper eller delirium tremens (Nationella vård- och insatsprogrammet, 2023).
Svårighetsgraden bedöms ofta med skattningsskalan CIWA-Ar, som mäter symtom som puls, svettning, skakningar och oro och ger ett poängvärde som styr vilken behandling som behövs.
Vid låga poäng räcker det oftast med behandling i öppenvård, medan höga poäng, särskilt i kombination med snabb puls eller andra komplikationer, innebär att personen bör vårdas på sjukhus.
Behandlingen brukar bestå av följande delar:
- Bensodiazepiner: En grupp ångestdämpande läkemedel, till exempel oxazepam eller diazepam, som ges i nedtrappande doser för att lindra oro, skakningar och puls samt minska risken för kramper och delirium.
- Tiamin: Ges alltid, helst som injektion, och alltid innan patienten får kolhydrater, till exempel saft eller mjölk, eftersom kolhydrater annars kan förvärra tiaminbrist.
- CIWA-skattning: Upprepade bedömningar som avgör om dosen behöver justeras eller om vårdnivån behöver höjas.
- Uppföljning: Kontroll av puls, blodtryck och allmäntillstånd tills de akuta symtomen har klingat av.
Om det inte finns några riskfaktorer för en komplicerad abstinens kan behandlingen ofta ske i öppenvård enligt samma principer som i slutenvård, inklusive tiaminbehandling (Läkemedelsverket, 2024).
Hur kan man lindra alkoholabstinens?
Lindriga abstinensbesvär kan lindras genom vila, ordentligt vätskeintag, regelbundna måltider och en lugn miljö.
Den som druckit stora mängder alkohol under lång tid bör rådgöra med vården innan man slutar helt på egen hand, eftersom risken för kramper och delirium tremens då ökar.
- Vila: Ge kroppen tid att återhämta sig och undvik krävande aktiviteter de första dygnen.
- Drick vätska regelbundet: Vatten eller dryck med elektrolyter motverkar uttorkning från svettningar och eventuella kräkningar.
- Ät regelbundet: Lätta, näringsriktiga måltider håller blodsockret stabilt och kan minska illamående och yrsel.
- Skapa en lugn miljö: Starkt ljus, höga ljud och stress kan förvärra oro och skakningar.
- Undvik stora mängder koffein och nikotin: Båda kan förstärka hjärtklappning och oro.
- Ha någon i närheten: Stöd från en närstående gör det lättare att upptäcka om symtomen förvärras.
- Undvik att dricka mer alkohol för att lindra besvären: Det lindrar bara tillfälligt och förlänger i stället beroendet.
- Kontakta vården innan du slutar helt: Särskilt viktigt vid ett långvarigt eller högt intag, eftersom läkemedel kan göra avvänjningen både säkrare och skönare.
Vid måttliga till svåra symtom, eller om du tidigare haft abstinenskramper eller delirium, bör du kontakta en vårdcentral eller beroendemottagning för bedömning och eventuell läkemedelsbehandling.
Långvarig alkoholabstinens
Långvarig abstinens innebär att abstinensbesvären drar ut på tiden längre än den vanliga kursen på tre till sju dygn, vilket är vanligast hos den som druckit mycket alkohol under många år.
Symtom som sömnstörningar, irritabilitet och oro kan då finnas kvar i flera veckor, även om de gradvis blir mildare för varje dag som går.
Ju mer omfattande och långvarigt drickandet varit innan personen slutade, desto större är risken för en utdragen abstinens som kräver tätare uppföljning från vården.
Postakut alkoholabstinens
Postakut alkoholabstinens innebär att psykiska och kognitiva symtom, som ångest, sömnstörningar, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter, kan sitta i under flera månader efter att den akuta alkoholabstinensen har klingat av.
Tillståndet kallas ofta PAWS, efter den engelska termen post-acute withdrawal syndrome.
Symtomen är sällan farliga i sig, men de kan göra återhämtningen tyngre och göra att suget efter alkohol känns starkare igen.
Det är därför värdefullt att ha fortsatt kontakt med vården en tid efter att den akuta abstinensen är över, gärna med samma mottagning som skötte avgiftningen.
Riskfaktorer för svår alkoholabstinens
Riskfaktorerna för en svår alkoholabstinens är framför allt ett högt och långvarigt alkoholintag samt tidigare abstinenskramper eller delirium. Även tecken på att kroppen redan är påverkad, som hög puls eller feber, ökar risken.
Som tumregel räknas ett intag motsvarande cirka 70 cl starksprit per dag under minst två veckor som en tydlig riskfaktor för en komplicerad abstinens (Läkemedelsverket, 2024).
- Högt och långvarigt intag: Många års tungt drickande eller en period med mycket hög konsumtion ökar risken markant.
- Tidigare abstinenskramper eller delirium: Den som redan haft en komplikation löper större risk att få det igen.
- Förhöjd puls eller feber: Kan tyda på att abstinensen redan är på väg att bli svårare.
- Infektion, skada eller annan samtidig sjukdom: Belastar kroppen ytterligare under abstinensen.
- Vätske- och näringsbrist: Vanligt vid långvarigt drickande och ökar risken för komplikationer.
Riskbruk av alkohol definieras i Sverige som 10 standardglas eller mer per vecka, eller 4 standardglas eller mer vid ett och samma tillfälle en gång i månaden eller oftare. Dessa gränser gäller numera lika för män och kvinnor.
Ett standardglas motsvarar ett glas vin, en flaska starköl eller drygt 4 centiliter starksprit. Ju högre och mer regelbundet intaget ligger över dessa nivåer, desto större är risken för en svår abstinens den dag drickandet upphör.
När bör man söka hjälp?
Du bör söka hjälp omedelbart om du eller någon i din närhet får tecken på en allvarlig abstinens, som kraftiga skakningar och svettningar, förvirring eller hallucinationer, minnesförlust, synrubbningar, kramper eller mycket snabb puls.
Dessa symtom kan vara tecken på delirium tremens eller Wernickes encefalopati och kräver en akut bedömning.
- Ring 112 eller sök akutvård om personen får kramper, blir kraftigt förvirrad eller hallucinerar, eftersom det kan vara livshotande.
- Sök vård samma dag vid hög feber, mycket ostadig gång eller om lindriga symtom snabbt blir värre.
- Kontakta en vårdcentral eller beroendemottagning om du planerar att sluta dricka och tidigare druckit mycket under lång tid, även om du ännu inte har några svåra symtom.
De allra flesta med en lindrig abstinens behöver inte söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själva inom några dygn.
Men den som druckit stora mängder alkohol under lång tid bör alltid rådgöra med vården innan avvänjningen påbörjas, för att minska risken för allvarliga komplikationer.
Vanliga frågor om alkoholabstinens
De vanligaste symtomen är skakningar, svettningar, hjärtklappning, oro och sömnsvårigheter. Dessa beror på att nervsystemet, som länge dämpats av alkohol, snabbt blir överaktivt när alkoholnivån sjunker, vilket får kroppens stressystem att gå på högvarv.
Lindrig till måttlig abstinens varar oftast mellan tre och sju dygn, medan svårare fall kan pågå längre och kräva sjukhusvård. De värsta symtomen brukar vara mest intensiva mellan 24 och 72 timmar efter senaste alkoholintaget.
Delirium tremens är en allvarlig komplikation som kännetecknas av förvirring, hallucinationer och kraftig oro, ofta med snabb puls och högt blodtryck. Utan behandling har tillståndet historiskt haft hög dödlighet, men modern sjukhusvård har minskat dödligheten till 1-4 procent – därför är snabb behandling livsviktig.
Wernickes encefalopati orsakas av brist på vitamin B1 och drabbar främst personer som druckit mycket alkohol under lång tid med dålig näring. Symtomen är förvirring, koordinationssvårigheter och ögonrubbningar, och utan behandling kan tillståndet leda till koma, död eller bestående demens.
De första symtomen brukar visa sig redan under det första dygnet efter senaste alkoholintaget och inkluderar skakningar, svettning, hjärtklappning och oro. Hur uttalade symtomen blir beror på hur mycket och hur länge personen druckit.
Medicinsk hjälp är viktig om symtomen är svåra, om du har anfallsliknande symptom, förstärkta hallucinationer eller allvarlig förvirring, eller om du är osäker på hur du mår. Det är alltid bättre att söka hjälp för tidigt än att vänta, särskilt eftersom vissa komplikationer kan bli livshotande utan behandling.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Läkemedelsverket, 2024. Alkohol – riskbruk, skadligt bruk och beroende: Bakgrund och Behandling av alkoholabstinens. Läkemedelsboken.
- Nationella vård- och insatsprogrammet (Uppdrag Psykisk Hälsa, SKR), 2023. Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens.
- Socialstyrelsen, 2024. Insatser vid riskbruk av alkohol – rekommendationer till hälso- och sjukvården och tandvården.
- Schuckit, M.A., 2014. Recognition and Management of Withdrawal Delirium (Delirium Tremens). New England Journal of Medicine.
- Anevret, O., Palmstierna, T., Blomström, L., Mathiasson Rinblad, E., 2012. Wernickes encefalopati missas och underbehandlas ofta. Läkartidningen.
- 1177, 2023. Alkoholberoende.