Alkoholmissbruk
Alkoholmissbruk kan ta sig uttryck på flera olika sätt och påverkar såväl personen som dricker som personer i dennes omgivning.
Alkohol är en drog som generellt accepteras i samhället och det kan ibland vara svårt att veta var gränsen går och när det har blivit för mycket.
Alkohol är beroendeframkallande och ett missbruk är i grunden ett medicinskt och psykologiskt tillstånd, inte på något sätt ett moraliskt misslyckande.
Vad räknas som alkoholmissbruk?
Ett alkoholmissbruk är inte nödvändigtvis kopplat till mängden alkohol du dricker utan snarare effekten av alkoholen.
Ett alkoholmissbruk karaktäriseras av negativa konsekvenser inom olika delar av ditt liv, såsom relationer, arbete eller hälsa. Alkoholbruk brukar delas in i tre kategorier: riskbruk, skadligt bruk och beroende.
Riskbruk innebär att man dricker fler än tio standardglas i veckan, eller att man dricker fler än fyra glas vid samma tillfälle. Ett standardglas brukar utgöras av antingen 33 cl starköl, ett glas vin eller en drink som innehåller 4 cl sprit.
Ett riskbruk kan leda till en rad olika hälsoproblem och kan bland annat innebära besvär kopplade till hjärt- och kärlsjukdomar, ökad risk för cancer och komplikationer med levern och andra organ.
Ett skadligt bruk innebär att man dricker till den gräns att det börjar påverka hälsan eller leder till negativa konsekvenser.
Detta kan i praktiken innebära att man har ett skadligt bruk av alkohol utan att uppfylla kraven för riskbruk. Detta kan bero på en rad olika saker såsom din generella hälsa och ärftlighet.
Ett beroende innebär att du upplever ett sug efter alkohol och har svårt att kontrollera ditt drickande. Beroendet innebär att du ägnar dig åt ett tvångsmässigt intag av alkohol. Beroendet kan vara både fysiskt och psykiskt och innebär ofta i sig själv ett skadligt bruk.
Här kan du läsa mer om missbruk och beroende
Diagnoskriterier för alkoholberoende
Alkoholberoende innefattas idag under substansbrukssyndrom i de diagnostiska verktyg som läkare och psykologer använder sig av.
Ett problematiskt bruk av alkohol som innebär ett lidande för individen och uppfyller två av följande kriterier under en 12-månadersperiod klassas som ett alkoholberoende:
- Alkohol intas ofta i större mängd eller tid än vad som avsågs.
- Önskan om, eller misslyckade försök att begränsa eller kontrollera alkoholbruket.
- Mycket tid ägnas åt att skaffa eller använda alkohol eller återhämta sig från effekterna av alkohol.
- Ett sug efter alkohol.
- Upprepat bruk vilket leder till misslyckanden inom arbete, skola eller i hemmet.
- Fortsatt bruk trots konsekvenser av social och mellanmänsklig natur.
- Sociala, yrkes- eller fritidsaktiviteter överges eller minskas på grund av alkoholbruket.
- Upprepat bruk i situationer som medför risk för fysisk skada.
- Fortsatt bruk trots vetskap om fysiska och psykiska besvär orsakade av bruket.
- Toleransutveckling.
- Abstinens.
Ett alkoholberoende klassificeras som lindrigt om två eller tre av ovanstående kriterier uppfylls under en 12-månadersperiod. Om fyra eller fem kriterier uppfylls under en så lång period räknas alkoholberoendet som medelsvårt.
Om antalet kriterier som uppfylls överstiger fem, dvs sex eller fler, räknas alkoholberoendet som svårt.
Tecken och symtom på alkoholberoende
De möjliga varningsklockorna som kan ringa vid ett alkoholberoende är flera. Ett tidigt varningstecken kan vara en ökad tolerans, dvs. att du kan dricka mer innan du blir märkbart berusad.
Därtill räknas kontrollförlust, dvs. att du inte kan sluta dricka, till ett av de tidiga varningstecken som signalerar ett problematiskt alkoholbruk.
Du kan också uppleva fysiska och psykiska symtom som signalerar att alkoholbruket kan vara för stort. Sådana symtom inkluderar svettningar, darrningar och kontrollförlust av motoriska funktioner.
Du kan också börja uppleva högre nivåer av ångest, få problem med sömnen och uppleva minnesluckor. Även ditt sociala liv kan bli påverkat och du kan märka fler konflikter, en tilltagande isolering och problem med att sköta ditt jobb på ett tillfredsställande sätt.
Orsaker och riskfaktorer
Det finns flera riskfaktorer och orsaker till varför du löper större risk att utveckla ett alkoholberoende.
Biologiska faktorer som inverkar är bland annat din ärftlighet och risken för att utveckla besvär tenderar att vara förhöjd om dina föräldrar eller mor- eller farföräldrar själva har haft ett problematiskt alkoholbruk.
Även din hjärnas belöningssystem kan bidra till en förhöjd risk för utvecklandet av alkohol- eller substansmissbruk.
Andra faktorer som kan påverka risken att utveckla alkoholberoende är depression och ångest. Då används alkohol ofta i självmedicinerande syfte.
Även trauma kan leda till denna typ av alkoholbruk och i förlängningen öka risken för beroende. Därtill kan miljöfaktorer som stress, upplevd ensamhet och arbetsmiljö öka risken för ett problematiskt alkoholbruk.
Likaså tillgänglighet, normer och uppväxtmiljö kan ha en inverkan på risken att utveckla alkoholbruk som i längden blir skadligt.
Är alkoholmissbruk ärftligt?
Risken för att utveckla ett alkoholberoende är till stor del en produkt av ärftlighet. Ärftliga faktorer kan öka risken med så mycket som 50-60%.
Detta innebär att individer med alkoholberoende närvarande i den närmsta familjen kan uppleva en förhöjd genetisk sårbarhet och känslighet till alkohol.
Exakt vilka gener som är involverade är svårt att säga men man misstänker att gener kopplade till hur belöningssystemet i hjärnan reagerar är involverade.
Därtill misstänker man att gener som påverkar hur berusningen upplevs och hur restprodukter av alkohol hanteras av kroppen, dvs. hur bakfull man blir, också bidrar till en förhöjd risk.
Även individer som saknar förhöjd sårbarhet löper risk att utveckla problematiskt alkoholbruk och genetisk sårbarhet leder inte per automatik till alkoholberoende.
Behandling – så får du hjälp att sluta dricka alkohol
Det finns en uppsjö av behandlingsalternativ för att påbörja och underhålla ett sundare förhållningssätt till alkohol:
- Motiverande samtal (MI) – Det första steget i all form av behandling, vare sig det handlar om beroende eller inte, är att skapa eller hitta en underliggande förändringsvilja. Att komma till bukt med beroende kan vara svårt. Genom att löpande skapa rätt förutsättningar och motivation till förändring ökar sannolikheten att behandlingen är framgångsrik.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT) – För att bryta de beteendemönster som uppstår vid, och ofta vidmakthåller, alkoholberoendet kan man använda sig av verktygen inom KBT. Med hjälp av dessa får man syn på och kan förhålla sig till och förändra sina beteenden.
- Tolvstegsprogram (AA) – Detta program syftar främst till att skapa en mötesplats där individen kan möta och diskutera med personer som upplever eller har upplevt en liknande situation. Programmet riktar in sig på att dela med sig av personliga upplevelser och negativa konsekvenser av alkoholberoendet.
- Läkemedelsbehandling – Vid grövre eller mer allvarligt alkoholberoende kan det vara aktuellt att medicinera med hjälp av exempelvis Antabus, Akamprosat och Naltrexon. Det vanligaste är att du tar ett läkemedel i taget, men det går att kombinera i vissa fall.
- Behandlingshem – På ett behandlingshem kommer du bort från din vanliga miljö och kan fokusera uteslutande på att bli och hålla dig nykter. Behandlingshem kombinerar ofta vistelsen med tolvstegsprogrammet och varar vanligtvis i fem veckor.
Vad händer i kroppen och hjärnan vid beroende?
När du dricker alkohol kan du uppleva känslor som får dig att må bra. Detta beror på att belöningssystemet i hjärnan som exempelvis kan utsöndra dopaminer blir aktiverat när man dricker alkohol.
Belöningssystemet i hjärnan är till för att du ska söka dig till aktiviteter som hjärnan tolkar som bra. Detta kommer visa sig som ett sug efter mer av det som fick dig att må bra – i det här fallet alkohol. Ju fler gånger du dricker för att må bra, desto starkare kommer kopplingen mellan alkohol och känslan du jagar att bli.
Hjärnan vänjer sig dock efter ett tag och det kan behövas mer och mer alkohol för att få samma känsla. Efter ett tag kan hjärnan och kroppen bli så vana att du inte kan sluta dricka utan att få abstinens – ett typ av illamående som uppstår när du inte har druckit alkohol på ett tag.
Vid långvarigt bruk kan alltså hjärnan och kroppen vänja sig till den grad att du inte får samma må-bra-känsla som du en gång gjorde. Därtill kan kroppen och hjärnan ta skada på en mängd andra sätt än abstinens och på sikt kan alkoholbruket bli farligt för dig och din hälsa.
Tips – Att hjälpa en anhörig med alkoholmissbruk
Att leva nära någon som har ett alkoholberoende kan vara väldigt jobbigt och i många fall hjärtskärande. Man kan känna sig frustrerad, uppgiven och orolig – inga känslor är otillåtna. Men situationen är långt ifrån hopplös.
Du kan dels hålla utkik efter tecken på att alkoholen börjar bli ett problem. Det finns också en rad olika saker du kan göra som närstående för att stödja personen som har problem med alkohol.
Det är dock viktigt att det är individen själv som har ansvar för sitt alkoholbruk – du kan aldrig själv ta på dig ansvaret för någon annans liv.
Några tecken på att någon har alkoholproblem kan vara att individen dricker i hemlighet och försöker göra sig av med bevisen, såsom kvitton eller tomma flaskor.
Det kan visa sig genom att personen lätt tappar kontrollen över sitt drickande, att de ofta är berusade eller att de får uppenbara sociala, ekonomiska eller hälsorelaterade besvär som går att härleda till drickandet.
Förändrat beteende eller i övrigt ovanliga humörsvängningar kan också vara varningssignaler på att alkoholbruket är problematiskt.
Att hjälpa någon med sitt alkoholbruk, om det så är en vän, kollega eller närstående, innebär främst att man visar stöd och uppmuntrar personen att söka hjälp.
Att erbjuda ett par öron, att praktiskt stödja kring uppsökande av vård och att vara tydlig med vad man vill se hända är viktiga delar av stödet till någon som har problem med alkoholberoende.
Det är viktigt att undvika ett medberoende och att sätta upp tydliga gränser och uppmuntra personen till eget ansvarstagande och återhämtning.
Det finns diverse stödgrupper för närstående till alkoholmissbrukare som kan vara till stor hjälp för att hantera situationen.
Terapi och rådgivning kan också vara en viktig resurs för närstående att klara av den emotionella bördan och lära sig strategier och verktyg för hur man kan stödja på bästa sätt.
Konsekvenser av långvarigt missbruk
Följderna av ett långvarigt missbruk är många och kan visa sig såväl fysiskt som psykiskt, men också socialt och ekonomiskt. Ett långvarigt missbruk kan leda till skador på bland annat hjärtat, levern och bukspottskörteln.
Sådana skador inkluderar diverse hjärt- och kärlsjukdomar som förmaksflimmer, kranskärlssjukdom och stroke. Även levern kan ta skada av ett långvarigt alkoholbruk och skador inkluderar bland annat fettlever och levercancer.
Vid långvarigt alkoholbruk kan bukspottkörteln bli inflammerad, både akut och kroniskt. Det kan även leda till cancer i bukspottskörteln.
De psykiska följderna kan vara många och sträcker sig från allt mellan depression och Alzheimers till epilepsi och beroende. Det finns en tydlig koppling mellan alkoholmissbruk och depression.
Även ångest är vanligare vid långvarigt alkoholbruk, trots den ångestlindrande effekten alkohol kan ha på kort sikt.
Epilepsi är ungefär dubbelt så vanligt vid högt alkoholbruk och beroende är självklart en möjlig risk vid långvarigt alkoholbruk.
De sociala konsekvenserna av alkoholmissbruk kan även vara många. Det är inte ovanligt att drickandet påverkar förmågan att jobba till den grad att man blir arbetslös.
Separationer, förlust av vänner och kontakter är också vanligt. Därtill är det inte ovanligt att man försätter sig i stora skulder om man inte har en stadig inkomst och samtidigt behöver finansiera beroendet.
Abstinens – vad är det och hur känns det?
När du har druckit alkohol under en lång tid ändras sättet som olika receptorer fungerar i din hjärna. När du slutar tvärt eller minskar alkoholintaget kraftigt kommer kroppen inte förstå vad det är som händer och vissa receptorer i hjärnan kommer fortsätta fungera som om du fortfarande dricker stora mängder alkohol.
Detta kan leda till flera obehagliga och, beroende på graden av abstinens, farliga symtom.
Vanliga abstinenssymtom är:
- Oro
- Agitation
- Illamående
- Svettningar
- Huvudvärk
- Insomni
- Tremor (skakningar)
- Hög puls och högt blodtryck
- Hallucinationer (taktil, visuell och/eller auditiv)
Dessa symtom visar sig vanligtvis inom ett dygn från det att du slutade dricka. Vid allvarligare typer av abstinens kan man efter 1-2 dygn även uppleva krampanfall, vilka kan förvärras ytterligare efter 2-4 dygn.
Efter så lång tid kan du också börja uppleva hallucinationer och förvirring.
Även om abstinensen kan vara väldigt besvärlig så är det i längden betydligt bättre än att fortsätta dricka. En del kan dock, beroende på graden av abstinens, behöva uppsöka vård för att få hjälp med sina symptom så att de inte tar skada på grund av abstinens.
Uppsök genast en vårdcentral om du får feber, upplever skakningar eller svettningar, om du känner dig förvirrad eller börjar hallucinera, om du får problem med synen eller har minnesluckor.
Ring 112 om du märker att din puls skenar iväg eller om du får krampanfall.
Att hantera återfall
Återfall är en naturlig del av återhämtningsprocessen. Återfall kan bero på en rad olika biologiska och psykologiska orsaker. Ett återfall, stort som litet, är på inget sätt ett moraliskt misslyckande utan drabbar så gott som alla som återhämtar sig från ett beroende.
Utöver att acceptera återfall som en del av återhämtningsprocessen kan man ta ett antal steg för att minska risken för återfall.
Några av dessa är återfallsprevention och motiverande samtal, två typer av kognitiv beteendeterapi som visat sig effektiva i behandling. Även medicinsk behandling har visat sig minska risken för återfall och återgången till tyngre alkoholbruk vid återfall.
Några av de mediciner som används är Akamprosat, Naltrexon, Nalmefen och Disulfiram. Konsultera alltid en läkare innan du använder medicinska preparat för alkoholberoende.
Statistik – Hur många är alkoholberoende i Sverige?
Om summan av allt alkoholbruk skulle fördelas ut jämnt på alla vuxna människor i Sverige så skulle konsumtionen ligga på, i snitt, 11 standardglas i veckan, vilket ligger över gränsen för vad som räknas som lågriskkonsumtion.
Däremot kan man se att konsumtionen inte fördelar sig jämnt ut i populationen, utan ca. 10% av konsumenterna står för nästan 50% av konsumtionen, vilket motsvarar ungefär 52 standardglas i veckan.
Totalt beräknas var sjunde svensk, alltså 15%, ha ett riskbruk och 4% av befolkningen beräknas ha ett beroende.
Alkoholkonsumtionen har sjunkit sedan 2004 inom nästan alla åldersgrupper, med undantag för personer över 65 år. Färre och färre tonåringar konsumerar alkohol och andelen tonåringar som brukar alkohol har sjunkit från 80% till 35%.
Trots att männens alkoholbruk är det som sjunkit mest, konsumerar män fortfarande dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. Källa Systembolaget.
Alkohol och graviditet
Riskerna för fosterskador vid alkoholbruk under graviditeten är flera. Foster har inte samma förmåga att bryta ned alkohol då deras lever inte har hunnit utvecklas fullt ut.
Alkohol tar sig till fostret genom moderkakan och fostervattnet och kan påverka fostret på flera sätt. Fostret kan dels växa sämre och väga mindre vid födsel. Fostret kan också skadas i hjärnan då cellväxten blir påverkad, vilket kan påverka barnets beteende och kognitiva förmågor.
Barn som fått alkoholskador under graviditeten kan diagnostiseras med FAS (Fetalt alkoholsyndrom), vari symtom sträcker sig från litet huvudomfång, särskilt utseende och gomspalt till hjärtfel och höftledsproblem. Det föreligger också en ökad risk för missfall och att fostret dör i magen.
Det absolut bästa vid graviditet är att helt och hållet avstå alkohol för att säkerställa att barnet inte tar skada under de viktiga utvecklingsveckorna i magen.
Om du skulle ha svårigheter att avstå alkohol, om du har brukat alkohol i början av graviditeten eller om du behöver stöd att sluta dricka så kan du vända dig till en barnmorskemottagning.
Hur söker jag hjälp för mitt alkoholmissbruk?
Om du misstänker eller vet att du, eller någon i din omgivning, har problem med alkohol kan du vända dig till, eller rekommendera kontakt med, närmaste vårdcentral.
Där kan du dels få hjälp med de problem du upplever och bli hänvisad till specialiserad vård om du bedöms vara i behov av sådan. Du kan även vända dig till anonyma alternativ som AA och digitala självhjälpsprogram om du inte känner dig bekväm eller redo att söka vård riktigt än.
Kognitiv beteendeterapi för exempelvis motiverande samtal eller återfallsprevention går att söka hos såväl offentliga som privata vårdgivare och psykologmottagningar.
Kontakta oss
Fyll i formuläret så hjälper vi dig så snart vi kan