• Hem
• >
• Fakta
• >
• Missbruk och beroende
• >
• Drogmissbruk

Drogmissbruk

Drogmissbruk handlar om ett skadligt användande av narkotika.

Det vill säga ett användande som påverkar individens hälsa, sociala liv, arbete eller samhället negativt.

Det går att missbruka illegala droger såsom heroin, cannabis eller kokain eller receptbelagda mediciner som används utan medicinsk ordination eller i fel doser.

Narkotikamissbruk påverkar hjärnans belöningssystem och kan därför snabbt leda till ett beroende.

Beroendet kännetecknas av en oförmåga att kunna kontrollera användandet samt att man använder drogen trots att det leder till uppenbara negativa konsekvenser.

Psykisk ohälsa, kroppsliga skador eller social utsatthet är exempel på detta.

Missbruk utgör ett allvarligt folkhälsoproblem och enligt Folkhälsomyndigheten är den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige bland de högsta i Europa.

Vad räknas som drogmissbruk?

Socialstyrelsen och WHO beskriver drogmissbruk som ett spektrum som går från riskbruk till beroende. I Sverige räknas all icke-medicinsk användning av narkotika som ett brott.

Det kan handla om att använda illegala droger, att ta bensodiazepiner eller opioider (utan recept eller högre doser än ordinerat).

Att ta narkotikaklassade preparat i farliga situationer såsom bilkörning eller att fortsätta att använda en substans trots uppenbara negativa följder på hälsan, är också former av missbruk.

Tecken och symtom på drogmissbruk

Tecken på drogmissbruk kan variera beroende på vad för typ av narkotika som används.

Generella tecken på att någonting är fel är att drogen orsakar negativa psykiska, fysiska eller sociala symptom.

Vanliga fysiska symtom:

• Stora pupiller – vanligt vid centralstimulerande droger såsom amfetamin, kokain, ecstasy/MDMA.
• Små pupiller – vanligt vid opioidmissbruk såsom heroin, morfin eller kodein.
• Glansiga eller röda ögon är vanligt vid cannabisbruk.
• Sömnproblem – vid cannabis eller opioidbruk är det vanligt med extrem trötthet. Vid användning av stimulantia är sömnlöshet vanligt.
• Näsblod – uppstår ibland vid sniffning. Även klåda, torr mun, aptitminskning eller plötslig viktnedgång.
• Abstinens – skakningar, illamående eller svettningar när substansen går ur kroppen.

Vanliga psykiska symtom:

• Humörsvängningar – irritabilitet, paranoia, depression eller eufori.
• Overklighetskänslor – som kan leda till hallucinationer eller paranoia. Särskilt tyngre missbruk kan leda till psykoser.
• Förändrad personlighet – isolering, misstänksamhet, nedstämdhet eller aggressivitet är vanliga tecken.

Beteenden att vara uppmärksam på:

• Förändrad ekonomi eller ekonomisk stress.
• Undvikanden eller lögner beträffande vad man har gjort/varit etc.
• Försämrad hygien, slarv på jobbet, hög jobb/skolfrånvaro.
• Avsaknad av motivation.
• Förändrade rutiner, intressen, vänner.

Gör vårt test för drogmissbruk här

Orsaker och riskfaktorer

Orsaken till missbruk är ofta att flera faktorer samverkar. Man brukar tala om biologiska, psykologiska och sociala faktorer.

Vissa personer har en hög ärftlig sårbarhet medan andra drabbas av en stark social påverkan.

När det gäller biologiska faktorer så vet man att genetiken spelar roll.

Har man släktingar med beroendeproblematik så ökar risken betydligt.

Vissa hjärnor är mer känsliga för dopaminpåslag som gör att individen upplever en starkare belöning av drogen.

Personer med diagnoser som ADHD, PTSD eller depression löper ofta en större risk att drabbas av missbruk då de använder substanser som ”självmedicinering”.

Beträffande psykologiska faktorer så har man sett att trauma i barndomen är starkt kopplat till framtida missbruk.

Det kan handla om våld i hemmet, försummelse, utanförskap eller övergrepp. Impulsivitet och kicksökande hos ungdomar kan öka risken. Liksom låg självkänsla, svårigheter att hantera och reglera känslor samt identitetsproblem.

Sociala faktorer handlar främst om uppväxtmiljö där en otrygg, instabil miljö förstärker risken.

Det kan till exempel handla om missbruk i familjen och bristande gränssättning.

Tillgänglighet och grupptryck är stora riskfaktorer under uppväxten. Senare kan arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och social isolering öka risken för missbruk.

Narkotikamissbruk behandling

I behandlingen av narkotikamissbruk ingår tre viktiga steg:

• Att upphöra med användandet
• Att återta kontrollen över sitt liv
• Att förhindra återfall

Psykologisk behandling av missbruk handlar främst om att öka motivationen och förändra destruktiva beteendemönster. Vanliga behandlingsformer för detta är KBT (Kognitiv Beteendeterapi) eller MI (Motiverande samtal).

Gruppbehandling såsom tolvstegsprogram är en välanvänd metod världen över, som delvis handlar om att få stöd från andra som har varit i en liknande situation.

För unga med missbruk inkluderas ofta familjen i behandlingen.

I medicinsk behandling av missbruk ingår läkemedelsassisterad behandling, till exempel vid opioidberoende.

För att minska sug eller förebygga återfall ges då buprenorfin eller metadon.

Vid abstinensbehandling ges ibland lugnande mediciner för att minska fysiska och psykiska symptom på avgiftning.

Om det finns en samsjuklighet med exempelvis ADHD behöver den behandlas parallellt.

Olika typer drogmissbruk

Här följer en översikt över vanliga drogtyper som missbrukas – både illegala droger och läkemedel.

Alla dessa substanser är narkotikaklassade och kan ge allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser vid missbruk.

Cannabis

En av de vanligaste drogerna i Sverige. Ger ofta avslappning, fnitter och ökad aptit, men kan också leda till ångest, paranoia och försämrat minne. Långvarigt bruk kan påverka motivation och kognitiv förmåga negativt.

Centralstimulantia

Exempel: Amfetamin, kokain, MDMA (ecstasy)
Ger ökad energi, eufori, pratsamhet och minskad trötthet. Kan leda till aggressivitet, sömnstörningar, hjärtproblem och psykoser vid långvarigt bruk.

Opioider

Exempel: Heroin, morfin, tramadol, fentanyl, kodein
Kraftigt smärtstillande och beroendeframkallande. Ger avslappning och eufo ri, men även andningsdepression och förstoppning. Mycket hög överdoseringsrisk.

Hallucinogener

Exempel: LSD, psilocybin (”magiska svampar”), DMT
Ger förändrad verklighetsuppfattning, hallucinationer och upplöst tidskänsla. Psykiska reaktioner som panik eller förvirring är vanliga. Sällan beroendeframkallande men riskfyllt vid psykisk sårbarhet. Just nu pågår det intensiv forskning på substansen psilocybin för användning i psykiatrisk vård.

Spice och andra nätdroger

Syntetiska cannabinoider och andra designerdroger. Ofta otestade och extremt potenta, med svårförutsägbara effekter. Kan ge kraftig ångest, hallucinationer, kramper och i vissa fall död.

Läkemedelsmissbruk

Bensodiazepiner (t.ex. diazepam, alprazolam):

Lugnande och ångestdämpande. Missbruk ger trötthet, minnesstörningar, beroende och ökad risk för olycksfall.

Sömnmedel (t.ex. zopiklon, zolpidem):

Ger sömn men kan leda till toleransutveckling, beroende, förvirring och minnesluckor.

Starka smärtstillande läkemedel (opioider):

Se avsnitt om opioider ovan – även lagligt förskrivna preparat som oxykodon och fentanyl är beroendeframkallande.

ADHD-mediciner (t.ex. metylfenidat/ritalin):

Kan missbrukas för prestationshöjande eller uppiggande effekt. Missbruk kan leda till beroende, hjärtbesvär och psykoser.

Råd – Att hjälpa en anhörig med drogmissbruk

Utbilda dig i ämnet: Ju mer du vet om beroendesjukdomar desto bättre stöd kan du vara för din anhörig.

Information finns på 1177.se, Socialstyrelsen och CAN (ett nationellt kompetenscentrum med undersökningar, forskning och kunskapshöjande insatser om bland annat alkohol och narkotika).

Våga prata: Välj rätt tillfälle, då personen är nykter och när ni har tillräckligt med tid. Ställ öppna frågor, berätta att du är orolig och att du vill finnas där. Undvik att anklaga, fördöma eller pressa.

Sätta sunda gränser för att inte hamna i ett medberoende: Våga säga nej till att låna ut pengar eller att ljuga för att täcka upp missbruket. Säg istället ja till att följa med till vården eller att hjälpa till att söka stöd.

Uppmuntra till att söka hjälp. Vart du kan vända dig hittar du under rubriken nedan.

Se till att ta hand om dig själv. Det kan vara både smärtsamt och utmattande att vara anhörig till någon med ett missbruk. Anhörigstöd kan du få i primärvården eller via en privat mottagning.

Det finns även organisationer som ger stöd och vägledning så som: FMN – Föräldraföreningen Mot Narkotika.

Ha tålamod och påminn dig om att det alltid är personen som har missbruket som måste göra det slutgiltiga valet.

Konsekvenser av långvarigt narkotikamissbruk

Konsekvenser av långvarigt drogmissbruk brukar delas in i psykiska, fysiska och sociala.

Psykiska konsekvenser handlar bland annat om försämrad koncentration, minne och handlingskraft. Det finns även en ökad risk för psykisk ohälsa, depression, ångest eller psykos. Självmordsrisken ökar även.

Fysiska konsekvenser är bland annat nedsatt immunförsvar och permanenta skador på organ som hjärta, lever, hjärna eller lungor. Det finns även risk för överdos som i värsta fall kan leda till dödsfall.

Sociala konsekvenser innefattar förlorade relationer, arbete och försörjning. De kan också handla om hemlöshet, utanförskap och kriminalitet.

Abstinens

Abstinens uppstår för att kroppen har gjort sig van vid intaget av drogen. Abstinens kan vara fysiska och psykiska symptom som är både obehagliga och skadliga. Ofta bör abstinensen behandlas av vården.

Vilka symptom på abstinens som uppstår beror givetvis på vilken drog som avses. Vanliga abstinenssymptom är dock skakningar, darrningar, svettningar, oro, ångest, sömnproblem och i vissa fall kramper eller psykos.

Här kan du läsa mer om abstinens

Att hantera återfall av drogmissbruk

Det är allmänt känt att det svåraste med att sluta med missbruk är att hantera återfall. Ofta ses det som svart eller vitt och att vid ett återfall är det lika bra att ge upp.

Det viktigaste i detta läget är att påminna sig om att återfall är vanliga och ofta en del av tillfrisknandet. Det som behövs vid ett återfall är ofta extra stöd, en uppdaterad behandlingsplan, extra stort fokus på skyddsfaktorer såsom socialt stöd, meningsfulla aktiviteter och intressen.

Det är viktigt att se återfallet som en lärdom och att försöka identifiera sårbarhetsfaktorer och triggers för att kunna förhindra att det upprepas.

Statistik – Hur många är narkotikamissbrukare

Enligt Folkhälsomyndigheten (2023) har cirka 3–5 % av vuxna svenskar (18–64 år) använt narkotika under det senaste året. Bland unga vuxna (16–29 år) är användningen högre, med cirka 10–15 % som rapporterat narkotikabruk det senaste året.

Cirka 1–2 % av befolkningen bedöms ha ett problematiskt narkotikabruk eller beroende som kräver behandling.

Folkhälsomyndigheten rapporterar även att narkotikarelaterade dödsfall i Sverige ökat under senare år, vilket understryker problemets allvar.

Läs mer om statistik på Folkhälsomyndighetens hemsida eller på can.se.

Hur söker jag hjälp för mitt drogmissbruk?

Vuxna kan söka hjälp via vårdcentral, beroendemottagningar, psykiatri, eller via socialtjänsten.

Ungdomar kan få stöd via MiniMaria-mottagningar, elevhälsa, eller ungdomsmottagningar. Ring även 1177 för rådgivning.

I akuta fall kontaktas akutmottagning eller 112.

Kontakta oss

Fyll i formuläret så hjälper vi dig så snart vi kan