NPF är ett samlingsnamn för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD, autism och språkstörning – tillstånd där hjärnan har ett annorlunda sätt att arbeta. Symtomen varierar mellan individer och kan påverka uppmärksamhet, socialt samspel, motorik och impulskontroll.
NPF – neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
NPF är ett samlingsbegrepp för flera medfödda tillstånd som påverkar hur hjärnan fungerar, bland annat ADHD och autism. Här reder vi ut vad förkortningen står för, vilka diagnoser som ingår, hur svårigheterna kan se ut i vardagen och vad du kan göra om du känner igen dig.
Vad är NPF?
NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samlingsnamn för flera tillstånd som påverkar hur hjärnan tar in, bearbetar och reglerar information. Det handlar alltså om hur hjärnan fungerar, inte om intelligens, uppfostran eller bristande vilja.
En NPF-diagnos beskriver medfödda skillnader i hjärnans utveckling. De finns där från början och följer ofta med genom livet, även om de kan ta sig olika uttryck i olika åldrar. Svårigheterna märks vanligtvis tidigt, men hur tydliga de blir beror i hög grad på omgivningen och på vilka krav som ställs.
En person med NPF kan fungera väldigt väl i en miljö som passar och samtidigt få stora problem i en miljö som inte gör det. Det är därför NPF beskrivs som en funktionsnedsättning i samspel med omgivningen, snarare än som en sjukdom som ska botas.
Vilka diagnoser ingår i NPF?
De vanligaste NPF-diagnoserna är ADHD, autism, Tourettes syndrom och språkstörning, även kallad DLD. Också dyslexi och intellektuell funktionsnedsättning räknas ofta in i begreppet (1177, 2024).
Det finns ingen exakt siffra på hur många NPF-diagnoser som finns, eftersom gränsen kan dras lite olika i olika sammanhang. En vanlig uppställning ser ut så här:
- ADHD och ADD: svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå. ADD används ibland om ADHD utan tydlig överaktivitet.
- Autism: påverkar socialt samspel, kommunikation, flexibilitet och behovet av rutiner och förutsägbarhet. Aspergers syndrom används inte längre som separat diagnos, men många känner fortfarande igen sig i begreppet.
- Tourettes syndrom: återkommande ofrivilliga rörelser och ljud, så kallade tics, under längre tid.
- Språkstörning: påtagliga svårigheter att förstå eller använda talat språk.
- Dyslexi: specifika svårigheter med att läsa och skriva.
- Intellektuell funktionsnedsättning: nedsatt förmåga att ta in, bearbeta och använda ny information.
- Inlärningssvårigheter: svårigheter att ta till sig kunskap i skola eller vardag, ofta kopplat till exempelvis språk, läsning, skrivning, matematik eller arbetsminne.
En viktig sak att känna till är att diagnoserna ofta överlappar. Det är vanligt att ha mer än en NPF-diagnos samtidigt, till exempel både ADHD och autism. Fördjupande artiklar om varje diagnos kan ge en tydligare bild av hur svårigheterna kan se ut i vardagen.
Vanliga symtom och svårigheter vid NPF
De svårigheter som återkommer vid många NPF-diagnoser handlar om hur hjärnan reglerar uppmärksamhet, impulser, känslor och socialt samspel. Symtomen varierar mycket mellan individer, och även två personer med samma diagnos kan fungera väldigt olika.
Bland de vanligaste svårigheterna märks dessa:
- Uppmärksamhet: svårt att hålla fokus, sålla bland intryck eller slutföra det man påbörjat.
- Impulskontroll: att agera snabbt utan att hinna tänka efter, avbryta andra eller ha svårt att vänta.
- Exekutiva funktioner: de processer som styr planering, tidsuppfattning, arbetsminne och förmågan att komma igång och byta uppgift.
- Socialt samspel: att tolka sociala signaler, förstå outtalade förväntningar eller hänga med i samtal.
- Kommunikation: att förstå, formulera eller anpassa språket efter situationen.
- Känsloreglering: att känslor snabbt blir starka och svåra att bromsa, särskilt vid stress, krav eller förändringar.
Exekutiva funktioner är ett begrepp som ofta dyker upp i samband med NPF. Det syftar på hjärnans förmåga att planera, hålla flera saker i minnet samtidigt och styra sitt eget beteende mot ett mål. Det är just här många med NPF stöter på problem i vardagen.
Det är värt att betona att dessa svårigheter inte beror på lathet eller bristande intresse. De handlar om hur hjärnan är uppbyggd, och de finns kvar även när personen verkligen anstränger sig.
Orsaker till NPF
NPF beror på en kombination av arv och miljö, där ärftligheten väger tungt. Tvillingstudier visar att den ärftliga andelen för ADHD ligger kring 74 procent, och för autism är den ungefär lika hög (Faraone et al., 2018). Det är därför vanligt att flera personer i samma familj har en NPF-diagnos.
Vid sidan av arvet kan faktorer under graviditet och förlossning spela in, exempelvis kraftig för tidig födsel. Däremot orsakar inte en svår uppväxt eller dålig uppfostran NPF. En påfrestande miljö kan dock göra att symtomen märks tydligare och blir svårare att hantera.
NPF hos barn i förskola och skola
NPF blir ofta tydligare när barnet börjar förskola och skola, eftersom skolmiljön ställer höga krav på koncentration, impulskontroll och socialt samspel på en och samma gång. Det som fungerade hemma kan plötsligt bli svårt i en klassrumsmiljö med många intryck och tydliga förväntningar.
Barn med NPF missförstås lätt. Ett barn som inte kan sitta still, avbryter eller har svårt att följa instruktioner kan uppfattas som bråkigt eller omotiverat, trots att svårigheterna beror på hur hjärnan fungerar och inte på trots. Det kan leda till onödiga konflikter och till att barnet får höra att det borde skärpa sig.
Kraven ökar ofta ytterligare i högstadiet och på gymnasiet, där eleven förväntas planera sina studier mer självständigt. Det kan göra att svårigheter som tidigare gått obemärkta förbi blir tydliga först i tonåren.
Tidigt stöd gör stor skillnad. Anpassningar i skolan, förståelse från vuxna och rätt insatser i god tid kan både minska svårigheterna och stärka barnets självkänsla.
För dig som är NPF-förälder kan det också vara viktigt att få kunskap, avlastning och stöd i hur du kan bemöta barnet i vardagen. Elly Care erbjuder utredning och stöd även för barn och unga.
Vanliga frågor om NPF
ADHD och ADD är båda neuropsykiatriska funktionsnedsättningar med svårigheter inom uppmärksamhet, men huvudskillnaden är att ADHD också innefattar hyperaktivitet och impulsivitet, medan ADD enbart handlar om uppmärksamhetsproblem. ADD anses idag ofta vara en variant av ADHD utan hyperaktiv komponent.
Ja, NPF-diagnoser kan diagnostiseras i alla åldrar. Många vuxna får sin diagnos senare i livet när de söker hjälp för svårigheter de kämpat med länge, eller när de märker liknande symptom hos sina barn. En neuropsykiatrisk utredning kan ge svar oavsett ålder.
Autism och Asperger syndrom är båda autismspektrumtillstånd (AST), men Asperger syndrom är en specifik form av autism utan språkförseningar. Enligt den senaste diagnosmanualen DSM-5 diagnostiseras Asperger syndrom inte längre separat utan klassificeras under den bredare diagnosen autism.
Människor med neuropsykiatriska diagnoser är berättigade till stöd och rådgivning, vilket kan innebära anpassningar i hemmet, skolan eller på arbetsplatsen. Det exakta stödet beror på diagnos och behov, och kan sökas genom vården, skolan eller socialtjänsten.
NPF är tillstånd som personer föds med och som återspeglar hur hjärnan fungerar. Man växer inte ur dessa tillstånd, men symtomen kan bli lättare att hantera med rätt stöd, strategier och eventuell behandling. Många upplever att de lär sig bättre sätt att fungera i världen kring sig.
En neuropsykiatrisk utredning är en omfattande bedömning där en specialist undersöker symtom, medicinsk historia och hur hjärnan fungerar för att fastställa eller utesluta en NPF-diagnos. Utredningen kan innebära samtal, tester, observationer och ibland även samråd med anhöriga eller lärare.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- 1177 (2024). Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – NPF. 1177 Vårdguiden.
- Faraone, S.V. & Larsson, H. (2018). Genetics of attention deficit hyperactivity disorder. Molecular Psychiatry, 24, 562–575.
- Socialstyrelsen (2023). Kraftig ökning av autism bland flickor. Socialstyrelsen.
- Socialstyrelsen (2023). Fortsatt kraftig ökning av adhd-diagnoser. Socialstyrelsen.