Dyslexi är en inlärningssvårighet som påverkar läsning och skrivning och beror på genetiska och neurobiologiska faktorer. Tillståndet är relativt vanligt, drabbar ungefär 5-10% av befolkningen, och kan hanteras effektivt genom rätt stöd och hjälpmedel.
Dyslexi
Dyslexi är en medfödd svårighet att avkoda skrivna ord, vilket gör att läsningen aldrig blir automatisk oavsett begåvning eller träningsmängd. Mellan 5 och 10 % av Sveriges befolkning har dyslexi, och svårigheten kvarstår genom livet, från de första skoltecknen hos barn till behovet av anpassningar hos vuxna.
Vad är dyslexi?
Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet med fonologisk bearbetning, det vill säga hjärnans förmåga att uppfatta och hantera språkljud, som gör att avkodningen av skrivna ord aldrig blir automatisk.
Avkodning innebär att omvandla bokstäver till ljud och sedan till ord, en process som hos de flesta läsare sker utan ansträngning efter några års läsning. Hos en person med dyslexi kräver avkodningen fortsatt mental energi, även efter lång träning.
Svårigheten kvarstår genom livet och saknar samband med intelligens. Många med mycket god begåvning har dyslexi, eftersom problemet sitter i ett specifikt system för språkljud och inte i den allmänna tankeförmågan.
Ordblindhet är en äldre benämning som fortfarande används i vardagsspråk, men den är missvisande eftersom dyslexi varken rör synen eller förmågan att se bokstäver och ord.
Vanliga symtom vid dyslexi hos barn
Symtom vid förskoleåldern
Redan innan skolstart syns ibland tidiga tecken, men stor variation är normal i denna ålder och enstaka tecken säger lite på egen hand:
- Sen språkutveckling: Barnet börjar prata senare än jämnåriga eller har ett mindre ordförråd.
- Svårt att lära nya ord: Nya ord, som namn på färger eller djur, fastnar inte lika lätt som hos andra barn.
- Svårt att rimma: Barnet har svårt att hitta ord som rimmar eller att klappa stavelser i ett ord.
- Svårt att uppfatta språkljud: Enskilda ljud i ord är svåra att urskilja, och ljud som liknar varandra, som ”b” och ”d”, förväxlas.
Symtom vid skolåldern
När läsinlärningen börjar blir svårigheterna tydligare, eftersom kraven på avkodning ökar:
- Långsam och mödosam läsning: Barnet läser betydligt långsammare än klasskamrater och måste ofta läsa om ord.
- Stavfel även i vanliga ord: Vanliga, korta ord stavas fel trots upprepad träning.
- Svårt att förstå det man läst: Läsförståelsen blir sämre än barnets språkliga förmåga egentligen tillåter, eftersom energin går åt till avkodningen istället för till innehållet.
- Undvikande av högläsning: Barnet vill helst inte läsa högt i klassrummet och kan bli stressat inför sådana situationer.
- Svårigheter med nya språk: Att lära sig engelska eller andra nya språk blir extra tungt, eftersom det kräver samma ljud-bokstavskoppling som svenskan.
Det gemensamma tecknet i alla åldrar är att avkodningen kräver ansträngning istället för att gå automatiskt, vilket gör läsningen långsam och slitsam.
Utöver detta uppstår ofta följdsvårigheter som lätt missförstås, som trötthet efter läsning, koncentrationssvårigheter och undvikande av läs- och skrivsituationer, och dessa kan visa sig i alla åldrar.
Vanliga symtom vid dyslexi hos vuxna
- Läsning som tar längre tid: Även korta texter, som ett mejl eller en instruktion, tar märkbart längre tid att läsa än för kollegor.
- Koncentrationssvårigheter: Uppmärksamheten tappas snabbare vid läsning eftersom så mycket kraft går åt till avkodningen.
- Trötthet: Läsning kräver mer mental energi än för andra, vilket gör att en hel arbetsdag känns mer uttömmande.
- Undvikande av skriftliga uppgifter: Rapporter, protokoll och andra skrivuppgifter skjuts upp eller undviks när det går.
- Svårt att följa skriftliga instruktioner: Instruktioner måste läsas flera gånger för att innehållet ska fastna.
- Kompensatoriska strategier: Ljudböcker, minnesknep och hjälp från kollegor används för att dölja svårigheten för omgivningen
Vad beror dyslexi på?
Dyslexi beror på skillnader i hur hjärnan bearbetar språkljud, vilket gör kopplingen mellan bokstav och ljud svårare att automatisera.
Denna process kallas fonologisk bearbetning och innebär hjärnans förmåga att uppfatta, hålla kvar och manipulera de ljud som språket byggs av.
Hos en person med dyslexi fungerar detta system mindre effektivt, vilket gör att varje ord måste avkodas med större ansträngning istället för att kännas igen direkt.
Forskning med hjärnavbildning pekar på ett nätverk i vänster hjärnhalva, med bland annat den occipito-temporala regionen samt delar av frontal- och parietalloben, som fungerar annorlunda hos personer med dyslexi (Richlan, 2012).
Orsakerna är dock inte fullt kartlagda. Vad man däremot vet med säkerhet är vad dyslexi inte beror på, nämligen lathet, bristande undervisning eller synfel, även om dessa missuppfattningar fortfarande är vanliga.
Är dyslexi ärftligt?
Ja, dyslexi är starkt ärftligt. Ett barn vars förälder eller syskon har dyslexi löper ungefär själv få stora svårigheter att lära sig läsa.
Men risken innebär inte att svårigheten automatiskt går i arv, eftersom det är sårbarheten för dyslexi som ärvs och inte diagnosen i sig.
Studier av tvillingar visar att ärftligheten för läs- och skrivförmåga ligger mellan 40 och 70 % (Fisher, DeFries, 2002), vilket betyder att både arv och miljö påverkar hur svårigheterna utvecklas.
Tidig lästräning och stöd i hemmet gör därför skillnad, även för barn med förhöjd ärftlig risk.
Hur vanligt är dyslexi i Sverige?
Mellan 5 och 10 % av Sveriges befolkning har dyslexi, vilket motsvarar ungefär 530 000 till 1 060 000 personer utifrån en befolkning på drygt 10,6 miljoner (SCB, 2025).
Spannet är brett eftersom det inte finns en skarp gräns mellan dyslexi och läs- och skrivsvårigheter i allmänhet, och olika studier drar gränsen olika snävt.
Dyslexi-test
Om du misstänker att du har dyslexi så kan du göra ett dyslexitest online för att få en första indikation.
Ett självtest kan ge en indikation på förhöjd risk för dyslexi, men det kan aldrig ersätta en fullständig utredning eller ge en diagnos. Resultatet visar om dina svar stämmer överens med mönster som är vanliga vid dyslexi.
Utredning av dyslexi
En dyslexiutredning kartlägger läs- och skrivförmågan i flera steg för att avgöra om svårigheterna beror på dyslexi eller på andra orsaker.
Utredningen inleds vanligtvis med en remiss från en lärare, förälder eller en själv, och en fullständig utredning omfattar vanligtvis:
- Bakgrund: Information om språkutveckling, skolgång och självbild från vårdnadshavare, lärare och personen själv.
- Muntlig språkförmåga: Utvärdering av språkförståelse och uttal.
- Fonologisk medvetenhet och avkodning: Bedömning av hur väl personen uppfattar och hanterar språkljud, samt hur automatiskt hen kan avkoda ord, det som är själva kärnan i en dyslexidiagnos.
- Läshastighet och läsförståelse: Hur snabbt texten läses och hur mycket av innehållet som når fram.
- Stavning och skriftlig förmåga: Analys av stavning och förmåga att uttrycka sig skriftligt.
- Minnesförmåga: Test av auditivt och visuellt korttidsminne samt arbetsminne.
Efter testningen får personen återkoppling, och resultaten sammanfattas i ett skriftligt utlåtande som beskriver svårigheternas omfattning och vilka anpassningar som föreslås.
Barn remitteras oftast via skolan eller vårdcentralen, medan vuxna själva kan söka en utredning genom vårdcentralen eller en privat logoped.
Vem utreder dyslexi?
Dyslexi utreds oftast av en logoped, som gör den fördjupade bedömningen av språkljud, avkodning och läsförståelse som krävs för en diagnos.
Specialpedagoger och speciallärare gör istället skolans pedagogiska kartläggning, som identifierar stödbehov utan att ställa en medicinsk diagnos.
Psykologer deltar ibland när även andra kognitiva förmågor, som arbetsminne eller uppmärksamhet, behöver bedömas.
Vad är skillnaden på dyslexi och läs- och skrivsvårigheter?
Läs- och skrivsvårigheter är ett brett paraplybegrepp, medan dyslexi är en specifik undergrupp inom det.
Läs- och skrivsvårigheter kan bero på många olika saker, till exempel:
- Bristande undervisning
- Hög frånvaro
- För lite lästräning
- Ett annat modersmål än undervisningsspråket
- Syn- eller hörselnedsättning
- Koncentrationssvårigheter
Dyslexi är istället en medfödd svårighet som sitter i den fonologiska bearbetningen och som inte försvinner även om undervisningen förbättras.
Omkring 20 % av befolkningen har läs- och skrivsvårigheter i någon form, medan 5 till 10 % har dyslexi specifikt. Det betyder att de flesta med läs- och skrivsvårigheter inte har dyslexi. Men skillnaden spelar roll i praktiken, eftersom insatserna ser olika ut.
Allmänna läs- och skrivsvårigheter kan ofta tränas bort med rätt undervisning, medan dyslexi kräver kompensatoriska strategier och anpassningar som följer med genom livet.
Hur behandlas dyslexi?
Behandling av dyslexi handlar mindre om att bota svårigheten och mer om ett samordnat stöd som anpassas utifrån utredningens resultat. Stödet brukar bestå av tre delar:
- Pedagogiskt stöd: Anpassad undervisning eller studiesituation, ofta i kombination med strukturerad, intensiv lästräning som leds av en specialpedagog eller speciallärare.
- Logopedisk uppföljning: Logopeden följer upp resultatet från utredningen och justerar insatserna om svårigheterna kvarstår eller förändras över tid.
- Psykologiskt stöd: Hjälp för att hantera prestationsångest och undvikande som byggts upp efter upplevda misslyckanden i läs- och skrivsituationer, till exempel genom kognitiv beteendeterapi och gradvis exponering.
Är dyslexi en funktionsnedsättning?
Dyslexi räknas som en funktionsnedsättning. En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga, och vid dyslexi gäller nedsättningen specifikt förmågan att avkoda skriven text.
Funktionshinder är däremot något annat, nämligen den begränsning som funktionsnedsättningen leder till i mötet med en omgivning som inte är anpassad, till exempel en skola utan lästekniska hjälpmedel.
Dyslexi är alltså inte en sjukdom och räknas inte som en psykiatrisk diagnos, utan som en varaktig funktionsnedsättning som gäller läsning och skrivning.
I praktiken innebär klassificeringen som funktionsnedsättning en rätt till stöd, anpassningar och hjälpmedel i skolan, vid högre studier och i arbetslivet.
Vad hjälper vid dyslexi?
Strukturerad och systematisk lästräning hjälper mest vid dyslexi, särskilt fonologisk träning som tydligt kopplar samman språkljud och bokstäver.
Enligt SBU förbättras fonologisk medvetenhet, läshastighet, läsförståelse och stavning när barn övar kopplingen mellan ljud och bokstav på ett strukturerat sätt (SBU).
Specialpedagogiska insatser ger ofta bäst resultat när de är intensiva och genomförs under en avgränsad period, snarare än utspridda under lång tid med lägre intensitet.
Det är dock viktigt att vara ärlig om vad träningen faktiskt gör, eftersom läsförmågan förbättras men den underliggande svårigheten med fonologisk bearbetning inte försvinner.
Tidiga insatser, redan i förskolan eller de första skolåren, ger större effekt än insatser som sätts in sent.
Eftersom många år av upplevda misslyckanden kan påverka självkänslan negativt, är stöd för självförtroendet en viktig del av insatserna, inte bara själva lästräningen.
Hjälpmedel för personer med dyslexi
Flera hjälpmedel kan kompensera för läs- och skrivsvårigheterna vid dyslexi:
- Talsyntes: Läser upp skriven text med syntetisk röst, vilket avlastar avkodningen helt.
- Inlästa läromedel och ljudböcker: Kan lånas via till exempel Legimus och gör det möjligt att ta till sig samma innehåll som klasskamrater eller kollegor utan att själv avkoda varje ord.
- Läspenna: Skannar och läser upp enskilda ord eller rader, vilket är användbart för kortare texter i vardagen.
- Rättstavningsprogram och grammatikverktyg: fångar upp stavfel som vanliga stavningskontroller missar.
- Taligenkänning: Gör det möjligt att skriva med rösten istället för att stava sig fram.
- Läslinjal eller bokmärke i kontrastfärg: Hjälper ögonen att hålla raden vid läsning på papper.
Trötthet vid dyslexi
Personer med dyslexi kan uppleva ökad trötthet eftersom de ofta måste anstränga sig mer än andra för att läsa och skriva.
Denna extra ansträngning kan leda till bland annat mental utmattning och koncentrationssvårigheter.
Dyslexi och siffror
Dyslexi påverkar i grunden inte förmågan att räkna, eftersom svårigheten sitter i den fonologiska bearbetningen av språkljud snarare än i den numeriska förmågan.
Svårigheter med siffror och matematik kallas istället dyskalkyli, en egen, avgränsad inlärningssvårighet som liknar dyslexi i att den är medfödd, men som rör en annan kognitiv förmåga.
De två tillstånden förekommer ofta tillsammans, men det ena orsakar inte det andra.
Vilka rättigheter har du i skolan och vid studier?
Rätten till stöd i skolan gäller oavsett om eleven har en fastställd dyslexidiagnos eller inte, vilket är en vanlig missuppfattning.
Skolan ska sätta in extra anpassningar och, om det inte räcker, särskilt stöd så snart svårigheter upptäcks. Vanliga anpassningar är inlästa läromedel, förlängd provtid och muntliga alternativ till skriftliga prov, samt anpassningar vid nationella prov.
Vid högskoleprovet kan personer med dyslexi få förlängd skrivtid, men det kräver ett intyg från en legitimerad logoped eller en av UHR godkänd intygsgivare.
Ett utlåtande från en utredning används för att styrka behovet av sådana anpassningar, både i grundskolan, på gymnasiet och vid högre studier.
Även i arbetslivet finns rätt till skäliga anpassningar, till exempel längre tid för skriftliga uppgifter eller tillgång till tekniska hjälpmedel.
Kopplingen mellan dyslexi och andra diagnoser
Dyslexi förekommer ofta tillsammans med ADHD, dyskalkyli och språkstörning. Samförekomsten med språkstörning är särskilt hög och uppskattas till mellan 30 och 58 % (Snowling m.fl., 2019).
Orsaken är att tillstånden delvis delar genetisk grund och liknande kognitiva sårbarheter, snarare än att det ena orsakar det andra.
När svårigheterna inte upptäcks eller möts med rätt stöd i tid, ökar också risken för följdproblem som nedstämdhet, ångest och låg självkänsla.
Detta beror inte på dyslexin i sig, utan på år av upplevda misslyckanden i en miljö som inte varit anpassad efter förmågan.
När bör man söka hjälp för sin dyslexi?
Man bör söka hjälp för dyslexi om man eller ens barn upplever betydande svårigheter med läsning och skrivning som påverkar skolgång, arbete eller vardagsliv.
Tidig intervention är viktig för att minska långsiktiga negativa effekter och förbättra den akademiska och personliga utvecklingen.
Hos Elly Care kan både barn och vuxna få en dyslexiutredning. Efter utredningen får du ett skriftligt utlåtande, och vid behov även ett intyg du kan använda i skolan, på jobbet eller till exempel vid högskoleprovet.
Vanliga frågor om dyslexi
Dyslexi är en inlärningssvårighet som primärt påverkar förmågan att läsa och skriva korrekt, trots normal intelligens och goda utbildningsmöjligheter. Det beror på hur hjärnan bearbetar språkljud och har ingenting med intelligens eller inställning att göra.
Dyslexi är något man föds med, då det beror på genetiska och neurobiologiska faktorer som påverkar hjärnans utveckling. Svårigheterna upptäcks ofta under skoltiden, men kan drabba både barn och vuxna i varierande grad.
Vuxna med dyslexi upplever ofta svårigheter med läsning och skrivning, långsam läshastighet, problem med stavning och minne för skriftlig information. Många undviker läs- och skrivuppgifter på grund av dessa utmaningar.
En dyslexi-utredning inkluderar läs- och skrivprov, kognitiva tester, samt bedömning av språkliga funktioner, läshastighet, stavning och minnesförmåga. Utredningen administreras vanligtvis av en specialpedagog eller psykolog och bygger på bakgrundsinformation från lärare, föräldrar och individen själv.
Ja, dyslexi kan hanteras genom specialundervisning, anpassade pedagogiska metoder, tekniska hjälpmedel som talsyntesprogram och ljudböcker, samt psykologisk rådgivning för att stötta självförtroende. Lärare, specialpedagoger och logopeder kan erbjuda individualiserade strategier.
Ja, dyslexi är ofta ärftligt eftersom vissa gener är kopplade till tillståndet och påverkar hur hjärnan bearbetar språk. Dyslexi förekommer ofta inom familjer, men miljöfaktorer som utbildning och tidig språklig stimulans spelar också en viktig roll.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
- Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Faktablad: Insatser för barn och unga med dyslexi
- Socialstyrelsen, Termbank: funktionsnedsättning och funktionshinder
- Statistiska centralbyrån (SCB), 2025, Sveriges befolkning
- Yang, L. m.fl., 2022, Prevalence of Developmental Dyslexia in Primary School Children: A Systematic Review and Meta-Analysis, Brain Sciences
- Fisher, S.E., DeFries, J.C., 2002, Developmental dyslexia: genetic dissection of a complex cognitive trait, Nature Reviews Neuroscience
- Snowling, M.J., Melby-Lervåg, M., 2016, Oral Language Deficits in Familial Dyslexia: A Meta-Analysis and Review, Psychological Bulletin
- Rutter, M. m.fl., 2004, Sex differences in developmental reading disability: New findings from 4 epidemiological studies, JAMA
- Snowling, M.J. m.fl., 2019, Developmental Outcomes for Children at High Risk of Dyslexia and Children With Developmental Language Disorder, Child Development
- Richlan, F., 2012, Developmental dyslexia: dysfunction of a left hemisphere reading network, Frontiers in Human Neuroscience