Antisocial personlighetsstörning
Vad innebär antisocial personlighetsstörning?
Antisocial personlighetsstörning (ASPD) är en psykiatrisk diagnos som faller inom diagnosgruppen personlighetssyndrom. Personlighetssyndrom delas in i tre kluster, och antisocial personlighetsstörning tillhör det andra klustret – kluster B. De olika personlighetssyndrom som ingår i kluster B kännetecknas av känslosamma, impulsiva och dramatiska personligheter.
Antisocial personlighetsstörning innefattar ett långvarigt mönster av manipulativt, hänsynslöst och impulsivt beteende. Ofta strider beteendena mot lagar och sociala normer. Individer med antisocial personlighetsstörning visar sällan empati eller ånger för sina ageranden. Istället utnyttjar, eller till och med skadar, individer med ASPD andra för egen vinning, utan att visa ånger.
Här kan du läsa mer om olika personlighetsstörningar
Symtom och diagnoskriterier för antisocial personlighetsstörning:
Nedan följer specifika symtom och diagnoskriterier för antisocial personlighetsstörning:
- Är oförmögen att anpassa sig till rådande normer för lagligt beteende, vilket visar sig i upprepade brottsliga handlingar.
- Bedrägligt beteende som att upprepande ljuga, använda falska namnuppgifter eller försöka lura andra för eget nöjes eller personlig vinnings skull..
- Impulsivitet och oförmåga att planera framåt
- Irritabilitet och aggressivitet, vilket leder till upprepade slagsmål eller misshandel.
- Obrydd om egen och andras säkerhet
- Ständigt ansvarslös, vilket leder till en oförmåga att etablera ordnade arbetsförhållanden eller lyckas betala det man är skyldig.
- Bristande ånger, vilket leder till likgiltighet eller bortförklaringar efter att ha sårat eller betett sig illa.
- Man ska också ha fyllt 18 år för att få diagnosen. Tendenser ska ha uppvisats sedan 15 års ålder.
- Det ska finnas belägg för att personen innan 15 års ålder ska ha haft uppförandestörning.
- Det antisociala beteendet ska inte bara uttryckas i samband med schizofreni eller bipolär sjukdom.
Orsaker till varför man blir antisocial
Antisocial personlighetsstörning orsakas av ett komplext samspel mellan både genetik och den omgivning man befinner sig i – alltså både arv och miljö. Exakt vad som är avgörande känner man inte ännu till. Forskning visar dock att:
- Ärftlighet och gener spelar roll för känsloreglering, empati och impulskontroll, som kan öka risken för att utveckla antisocial personlighetsstörning.
- Svåra erfarenheter, som trauman eller övergrepp, eller en miljö där aggressivitet är centralt är exempel på omgivningsfaktorer som kan öka risken för att utveckla antisociala drag.
Antisocial personlighetsstörning – psykopat eller sociopat?
Begreppen psykopat och sociopat är inte kliniska diagnoser som används inom vårdsystemet, till skillnad från antisocial personlighetsstörning som är en psykiatrisk diagnos. Termerna psykopat och sociopat kan dock användas för att beskriva liknande beteendemönster.
En definition av psykopati handlar om bristande empati och kalkylerande beteenden. I vissa förklaringar beskrivs psykopati vara ett medfött fenomen.
En definition av sociopati handlar om impulsiva, hetsiga beteenden och att vara lättprovocerad. I vissa förklaringar beskrivs sociopati, till skillnad från psykopati, vara ett tillstånd som utvecklas genom svåra upplevelser och erfarenheter och som alltså inte är medfött.
Vissa menar att psykopati och sociopati kan definieras som icke-kliniska begrepp för att beskriva mer extrema, eller mer specifika, former av antisocial personlighetsstörning.
Antisocial personlighetsstörning och narcissism:
Både antisocial personlighetsstörning och narcissistisk personlighetsstörning är personlighetssyndrom inom kluster B – klustret som består av känslosamma, impulsiva och dramatiska personligheter.
De två diagnoserna kan ha delvis överlappande drag vad gäller tillexempel bristande empati och egocentrism, men är också olika på flera olika sätt. Narcissistiska personer känner ofta ett behov av att uppskattas och beundras av andra medan antisociala personer tenderar att strunta i vad andra tycker om dem. Narcissister kan söka relationer som ger dem uppmärksamhet och status, medan antisociala personer sällan skapar mer långvariga relationer alls.
En person med antisocial personlighetsstörning bryter ofta mot både sociala normer och lagar och regler. En person med narcissism kan bryta mot normer genom att till exempel vara manipulativa, men är sällan brottsliga i sina handlingar.
Sammanfattningsvis handlar de två diagnoserna om olika typer av beteenden, som sker av olika bakomliggande anledningar, trots att de har vissa likheter.
Hur du möter en person med antisocial personlighetsstörning
Hur du bemöter en person med ASPD är förstås beroende av vilken kontext ni möts i. Om det är en person som du lever i relation med, eller som på något sätt är nära dig, kan det vara klokt att ta lite mer avstånd till personen.
Som generella tips och råd i möten med personer som i regel har bristande empati och beter sig kränkande är det klokt att:
- Sätta tydliga gränser. Var hellre kall i din kontakt, än att ge vika för manipulation.
- Undvik känslomässig involvering. Håll samtal logiska, sakliga, objektiva.
- Det handlar om dem, inte om dig. Om du utsätts för att någon ljuger för dig, manipulerar dig eller på annat sätt beter sig respektlöst är det viktigt att påminna sig om att det handlar om deras felaktiga sätt att relatera till andra människor. Det handlar inte om beteenden som avspeglar dig eller ditt värde.
- Förvänta dig inte förändring. Tyvärr, är ett viktigt råd att inte ha mer än realistiska förväntningar. Personen kanske inte vill, eller kan, förändra sig.
- Sök professionell hjälp ifall du utsätts, är rädd för att utsättas, eller på annat sätt mår dåligt i relation till en person med antisocial personlighetsstörning. I behandling kan du få hjälp med gränssättning och att hantera dina egna känslor som väcks.
Behandlingsmetoder
Det är ovanligt att personer med antisocial personlighetsstörning söker hjälp eller vill gå i behandling. Om en terapeutisk eller medicinsk behandling inleds med en person med ASPD ligger fokus ofta på olika konsekvenser av personens beteenden, som till exempel missbruk.
MBT (Mentaliseringsbaserad terapi) är en behandling vid personlighetssyndrom, såsom emotionellt instabilt personlighetssyndrom eller antisocialt personlighetssyndrom. Sällan är dock personerna intresserade av att gå i psykologisk behandling för själva personlighetsproblematiken, då de inte upplever att det finns någon mening med det.
Antisocial personlighetsstörning hos barn
Barn kan inte ha antisocial personlighetsstörning eftersom man måste vara 18 år för att få en diagnos om personlighetssyndrom. Man kan hos barn tala om uppförandestörning, som kan vara en föregångare till antisocial personlighetsstörning.
De fyra undergrupperna av diagnoskriterier vid uppförandestörning är:
- Aggressivt beteende mot människor och djur, som t.ex. att hota andra, eller visa fysisk grymhet mot djur.
- Skadegörelse, som t.ex. att avsiktligt förstöra andras egendom.
- Bedrägligt beteende eller stöld, som t.ex. att bryta sig in i någons lokal eller snatta.
- Allvarliga norm- och regelbrott, som t.ex. ofta vara ute om nätterna och ofta skolka innan 13 års ålder.
Antisocial personlighetsstörning och ADHD
En del av antisocial personlighetsstörning är impulsiva beteenden. Även ADHD kännetecknas av bland annat impulsivitet – men de här beteendena ska inte ses som lika. Den impulsivitet som uppvisas vid ADHD, och som ibland kan leda till riskbeteenden, drivs inte av illvilja eller brist på ånger.
Vissa studier tyder på att ADHD är en riskfaktor för att senare utveckla bland annat personlighetsstörningar. I en forskningsartikel som jämförde många olika forskningsresultat påvisade resultatet att barn med ADHD senare hade högre risk att utveckla antisocial personlighetsstörning om de även diagnosticerats med uppförandestörning.
De barn som enbart diagnosticerats med ADHD var inte i riskgrupp för att utveckla antisocial personlighetsstörning. Samma studie beskriver dock att vi vet för lite om sambandet mellan den neuropsykiatriska diagnosen ADHD och personlighetssyndromet antisocial form, för att kunna uttala oss om hur de hänger ihop. Resultaten och svaren bör alltså utläsas med försiktighet!
Här kan du läsa vår artikel om ADHD
Källhänvisning:
Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5)
Region Uppsala: https://regionuppsala.se/infoteket/hamta-kunskap/fakta-om-funktionsnedsattningar/personlighetssyndrom/
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14786010802159814
(Differentiating antisocial personality disorder, psychopathy and sociopathy: evolutionary, genetic, neurological, and sociological considerations. Författare: Walsch, A., & Wu, H. (2008).
https://www.researchgate.net/profile/Ole-Storebo/publication/258957560_The_association_between_ADHD_and_antisocial_personality_disorder_ASPD_A_review/links/5583d4b208aefa35fe30d994/The-association-between-ADHD-and-antisocial-personality-disorder-ASPD-A-review.pdf
(The association between ADHD and Antisocial personality disorder (ASPD): A review. Författare: Storebø, O. J., & Simonsen, E. (2013) )