Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som orsakar symtom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Sjukdomen behandlas med antipsykotiska läkemedel och psykosociala insatser, och många personer kan uppnå betydande lindring och leva ett meningsfullt liv med rätt stöd.
Schizofreni – symtom och kännetecken
Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som orsakar symtom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar.
Vad är Schizofreni?
Schizofreni är en allvarlig typ av psykossjukdom, och den vanligaste diagnosen bland alla psykossjukdomar.
Schizofreni påverkar hur en person tänker, känner och beter sig och kan orsaka exempelvis vanföreställningar och hallucinationer.
Personer med schizofreni kan även få psykoser då verkligheten uppfattas på ett annat sätt än vad som är riktigt. Det finns olika typer av schizofreni och olika sätt att behandla tillståndet.
Symtom vid schizofreni
Symtomen vid schizofreni brukar delas upp i olika former:
Tidiga tecken på schizofreni
Med tidiga tecken på schizofreni menas de första symtomen på tillståndet, som kan vara otydliga. Några exempel på dessa är:
- Man orkar inte längre hålla på med sin vardagliga sysselsättning
- Man har känsloutbrott som inte verkar orsakas av något särskilt
- Man drar sig undan från familj och vänner
- Man får förändrad verklighetsuppfattning
- Man sover inte tillräckligt på nätterna
- Man känner inte igen sig själv
Positiva symtom
Med positiva symtom menas symtom som tillkommer. Dessa är:
- Vanföreställningar: Detta innebär att man tolkar verkligheten på helt annorlunda sätt än det som förväntas i samhället.
- Hallucinationer: Hörselhallucinos är den vanligaste typen av hallucination vid schizofreni.
- Tankestörningar: Tankestörningar kan vara att det är antingen brist på tankar eller överflöd av tankar, eller att man kan uppleva att man kan överföra tankar till andra.
Negativa symtom
Med negativa symtom menas att man förlorar funktion och förmågor. Exempel på negativa symtom är:
- Minskad initiativförmåga
- Uppfattas som likgiltig och omotiverad
- Minskad aktivitetsnivå
- Tillbakadragenhet
- Ambivalens
- Känslomässig avtrubbning
- Minskad energi och/eller glädje
Kognitiva symtom
- Försämrat minne, både arbetsminne och deklarativt minne
- Problem att fokusera och med uppmärksamhet
- Problem att hantera information
- Störningar i planeringsförmåga
Vad orsakar schizofreni?
Vad som orsakar schizofreni är inte helt känt.
Man har inte hittat någon särskild gen som orsakar schizofreni, men det finns en stor ärftlighet inblandad i diagnosen. Det har även märkts skillnader i hjärnan mellan friska individer och individer som lider av schizofreni.
Kopplingar finns även mellan schizofreni och komplikationer under graviditeten och vid födseln.
Vanliga frågor om schizofreni
Positiva symtom är symtom som tillkommer, som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar. Negativa symtom innebär istället att man förlorar funktioner och förmågor, som initiativförmåga, motivation och känslouttryck. Båda typerna av symtom är viktiga att förstå för att kunna identifiera och behandla schizofreni.
Ja, det finns en stor genetisk komponent i schizofreni, även om ingen särskild gen har identifierats. Om du har familjemedlemmar med schizofreni är risken något högre, men det betyder inte att du säkert kommer att få diagnosen.
Schizofreni behandlas huvudsakligen med antipsykotiska läkemedel kombinerat med psykosociala insatser som psykopedagogisk utbildning, social färdighetsträning och kognitiv beteendeterapi. Målet är att minska symtomen och hjälpa personen att fungera bättre i vardagen.
Många personer med schizofreni kan få betydande lindring av sina symtom med rätt behandling och stöd. Även om man kan ha återstående symtom är det fullt möjligt att leva ett meningsfullt liv med familj, arbete och sociala relationer.
Tidiga tecken kan vara svåra att uppmärksamma och inkluderar att man drar sig undan från vänner och familj, får känsloutbrott utan uppenbar anledning, sover dåligt eller känner att man inte längre orkar med vardagssysslor. En förändrad verklighetsuppfattning är också ett tidigt varningssignal.
Ja, barn kan utveckla schizofreni, men det är sällsynt innan puberteten. Ungdomar och unga vuxna löper större risk att få diagnosen. Om du märker tecken på psykotiska symtom hos ditt barn är det viktigt att söka professionell hjälp tidigt.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
Hur behandlas schizofreni?
Behandlingen av schizofreni sker genom olika medel.
Eftersom schizofreni är en psykossjukdom tillämpas läkemedelsbehandling med antipsykotiska läkemedel. I samband med dessa läkemedel behandlas schizofreni även med psykosociala insatser.
Ett exempel på en sådan är så kallad psykopedagogisk utbildning – då patienterna och anhöriga får lära sig mer om bland annat vad schizofreni är, olika behandlingsformer och hur man kan känna igen och förebygga återfall.
En annan del av behandlingen för schizofreni är social färdighetsträning, då individerna med schizofreni får lära sig och öva på att till exempel hantera problem och symtom, återhämtningsstrategier, hantera stress och använda mediciner effektivt.
Trots att man inlett behandling för schizofreni kan man ha kvarstående symtom som vanföreställningar och hallucinationer.
Dessa kan behandlas med hjälp av exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT), men även med metoder som musikterapi. Man kan även få kognitiv träning och kognitivt stöd i vardagen för kvarvarande kognitiva symtom.
Utredning och diagnostisering
Vid utredning av schizofreni går man igenom anamnes, då man undersöker sökorsak och livssituation.
Även en psykiatrisk anamnes hålls, då man undersöker mer kring de psykotiska symtomen, hur andra symtom yttrar sig och när, samt kring tidigare episoder.
Även personens fysiska hälsa undersöks, samt medicinering, ärftlighet och våld. Därefter görs en riskbedömning, då man kollar av risk för självmord och våld.
För att diagnosticeras med schizofreni krävs enligt diagnosmanualen DSM-5 minst två av följande symtom, varav ett symtom är någon av de första:
- Hallucinationer
- Vanföreställningar
- Desorganiserat tal
- Påtagligt desorganiserat eller katatont beteende
- Negativa symtom
Symtomen ska, för att få diagnosen, ha varit närvarande minst en månad eller kortare ifall att de lindrats med antipsykotisk läkemedelsbehandling.
De ska även innebära en funktionsnedsättning inom social funktion och arbets-eller studieförmåga, som varit närvarande minst sex månader.
Vad är paranoid schizofreni?
Paranoid schizofreni är en av de vanligaste typerna av schizofreni. Personer som lider av paranoid schizofreni upplever, trots att så inte är fallet, att de är förföljda, och har en förvriden verklighetsuppfattning.
Paranoia är en så kallad förföljelsemani, som kan uppstå som följd av till exempel vanföreställningar om att vara utvald.
Man kan i det fallet vara övertygad om att någon eller något försöker hindra en från att utföra sina uppdrag som utvald och vill en illa.
Personer med paranoid schizofreni har därmed en tendens att vara väldigt misstänksamma mot andra människor. De kan även bli aggressiva, till exempel om vanföreställningarna ifrågasätts.
Paranoid schizofreni är som sagt en del av sjukdomen schizofreni och har därmed samma symtom. Däremot är vissa inslag i diagnosen förstärkta, som psykoserna, och andra delar finns inte med.
Vid paranoid schizofreni är det vanligt med de positiva symtomen som vanföreställningar och hallucinationer och att dessa är väldigt övertygande. De negativa symtomen är mindre framträdande.
Hur beter sig en person med schizofreni?
Personer med schizofreni kan bete sig på olika sätt, och här följer några exempel.
En person kan som vanföreställning uppleva att den har kontakt med någon högre makt eller med döda personer, eller att den är utvald för att utföra någonting historiskt.
Det kan även handla om att vara övertygad om att man är utsatt för någonting negativt som till exempel att man är ständigt övervakad av andra.
Exempel på hallucinationer kan vara att man hör röster som ingen annan hör, och dessa kan vara kritiska eller hotfulla och i värsta fall uppmana personen till att göra något våldsamt.
Personer med schizofreni kan också uppleva synhallucinationer då de exempelvis kan se en person framför sig som egentligen inte finns där.
Att uppleva t ex hallucinationer kan bidra till att en person med schizofreni visar upp beteenden som utomstående kan reagera på.
Detta kan vara att personen plötsligt skrattar utan att människor runtomkring ser/hör någonting som verkar rimligt att skratta åt.
I vissa fall kan personer med schizofreni också visa upp onormala rörelsemönster, som att bli helt stilla eller att röra sig osammanhängande.
Tankestörningar, som är ett symtom på schizofreni, kan ta sig i uttryck genom att personen kan ha svårt att följa en konversation och att uttrycka sina tankar på ett sätt som andra förstår.
Även talet kan bli svårt att förstå då det är osammanhängande och hoppar mellan ämnen, och personen kan ha svårt att delta i socialt accepterade interaktioner och samtal.
En person med schizofreni kan även ha svårt att tolka andras intentioner, och kan tolka situationer som inte egentligen har någon mening som att de är betydelsefulla.
Detta skulle kunna vara ifall man hör en låt på radio, om för en utomstående person bara är en vardaglig situation, men som för en person med schizofreni kan upplevas riktad mot den och som en extremt betydelsefull situation.
Att en person uppvisar fientlighet och aggression kan vara kopplat till diagnosen, men det brukar inte vara oförklarliga utåtageranden och de flesta personer med schizofreni är inte aggressiva.
Eftersom det inom schizofrenidiagnosen även förekommer så kallade negativa symtom, kan bilden av en person med sjukdomen istället präglas av t ex depression, ångest, ilska, rubbad sömnrytm och liten eller ingen aptit.
Detta, ibland tillsammans med konsekvenserna av de positiva symtomen, kan leda till en social tillbakadragenhet då personen exempelvis kan dra sig undan från familj och vänner.
Det kan även vara svårt att upprätthålla och skapa nya relationer, till följd av såväl de positiva som negativa symtomen.
Man kan även märka att en person med schizofreni verkar ha svårt att t ex planera och att koncentrera sig, vilket är konsekvenser av de kognitiva symtomen.
Det är viktigt att komma ihåg att schizofreni kan uttrycka sig på många olika sätt, och alltså finns det ingen gemensam bild för hur alla människor med schizofreni beter sig.
Är schizofreni ärftligt?
Den största riskfaktorn för schizofreni är ärftlighet, vilket förklarar ca 70% av sjukdomen. Enligt forskning är det fler gener som bidrar till en ökad risk för schizofreni.
Kan man bli frisk från schizofreni?
Personer med schizofreni kan uppleva perioder av tillfrisknande eller då tillståndet inte är så aktivt.
Det är dock vanligt med ett varaktigt förlopp med fortsatta symtom och funktionsnedsättning.
Men man har också märkt en tendens till minskande av psykotiska upplevelser med åldern, och med behandling går det oftast att leva ett fullt gott liv även med diagnosen.
Statistik – hur många har schizofreni i Sverige?
Enligt Socialstyrelsen insjuknar ca 1500-2000 personer i schizofreni per år.
Mellan 30 000-40 000 personer i Sverige hade år 2022 diagnosen schizofreni, förekomsten i befolkningen är cirka 0,4%. Av de diagnosticerade är 55% män och 45% kvinnor.
Författare: Psykologkandidat Hannah Ram
Källa:
Socialstyrelsen. (2022). Nationell utvärdering av vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd – 2022 (2022-9-8073).