Schizotyp personlighetsstörning
Vad är schizotyp personlighetsstörning?
Schizotyp personlighetsstörning är en psykisk störning som kännetecknas av socialt obehag, excentriskt beteende och udda tankemönster. Personer med denna störning kan ha svårt att upprätthålla relationer och uppvisar ofta misstänksamhet, ovanliga trosuppfattningar och perceptuella förvrängningar.
De kan även ha ett avvikande tal och ett behov av att undvika sociala sammanhang på grund av känslor av ångest eller obehag. Orsaken kan vara en kombination av genetiska faktorer och miljöpåverkan. Behandlingen består oftast av psykoterapi och ibland medicinering för att lindra symtomen.
Här kan du läsa mer om olika personlighetsstörningar
Vanliga tecken och symtom vid schizotyp personlighetsstörning
Personer med schizotyp personlighetsstörning har ofta stark ångest, depression eller låg självkänsla kopplade till deras sociala svårigheter och hur de hanterar relationer.
De drar sig ofta undan och blir isolerade. De har vanligtvis betydande nedsättning i livskvalitet och arbetsförmåga. Ibland har de även missbruksproblem. Ofta kan det vara dessa symtom som gör att individen, eller en anhörig, söker hjälp.
Orsaker till schizotyp personlighetsstörning
Vi vet inte exakt vad som orsakar schizotyp personlighetsstörning. Det är troligt att förändringar i hjärnan, de gener som förs vidare från våra föräldrar, samt den miljö som vi växer upp i och lever i, påverkar utvecklingen.
Vårt medfödda temperament och de delar av vår personlighet som vi ärver, i kombination med psykologiska och sociala faktorer under uppväxten, samverkar alltså i utvecklingen av en personlighetsstörning.
Vår omgivning kan både skydda oss eller utsätta oss för stor negativ påverkan. Till exempel kan barndomstrauman, relationssvårigheter och andra utmaningar under uppväxten spela in i utvecklingen av en schizotyp personlighetsstörning.
Behandling av schizotyp personlighetsstörning
Terapi mot schizotyp personlighetsstörning
KBT är en psykologisk behandlingsmetod som anses hjälpsam vid schizotyp personlighetsstörning. Behandlingen kan fokusera på att utveckla eller träna de sociala färdigheter som saknas, t.ex. att reflektera kring sig själv i relation till andra, att våga närma sig och lita på andra samt andra kompensatoriska strategier för att få vardagen att fungera.
Terapin kan även inkludera att stötta anhöriga och få familjerelationer att fungera bättre. Det är viktigt att ta i beaktning att samtalsterapi riskerar att försvåras av personlighetsstörningen, då de reaktioner och upplevelser som är specifika för personlighetsstörningen, sätter press även på relationen mellan behandlare och patient.
Medicin mot schizotyp personlighetsstörning
Läkemedel kan i vissa fall användas, för att lindra symtom som exempelvis depression, ångest, eller vissa psykosliknande symtom.
Det är osannolikt att en schizotyp personlighetsstörning går tillbaka och försvinner, men en person kan få ett mer fungerande liv och uppleva mindre symtom med medicinering, terapi och stöd från anhöriga eller vänner.
Det är viktigt att som behandlare, ha förståelse och respekt för de svårigheter som våra patienter upplever och möta dem där de är.
En behandlingsplan utarbetas därför alltid tillsammans med patienten. Val av behandling kan därför skilja sig åt beroende på individuella preferenser.
Källa: www.therecoveryvillage.com
Hur utreds Schizotyp personlighetsstörning?
Utredning av schizotyp personlighetsstörning utförs av en erfaren psykolog och/eller psykiater. Schizotyp personlighetsstörning tar tid att utreda och består av olika undersökningar, tester samt intervjuer med både individen och de runt omkring hen.
Det finns ett självskattningsstest, som används i undersökningar och som individer som känner igen sig i symtomen kan genomföra online.
Detta test, Schizotypal Personality Questionnaire (SPQ, Raine, 1991), utgår från de nio kriterier som enligt DSM (Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders) är vanliga vid schizotyp personlighetssyndrom.
Diagnostisering av schizotyp personlighetsstörning
En diagnos sätts av en psykiater och/eller psykolog efter en noggrann undersökning och utredning. För att få diagnosen schizotyp personlighetsstörning ska, enligt DSM, minst fem av de nio uppsatta kriterierna föreligga på en klinisk nivå. De ska dessutom orsaka signifikant lidande för personen.
De 9 diganoskriterierna är följande:
- 1. Hänsyftningsidéer.
- 2. Udda övertygelser eller magiskt tänkande.
- 3. Onormala perceptuella upplevelser.
- 4. Udda tankegångar och tal.
- 5. Paranoia.
- 6. Olämplig eller avtrubbad affekt.
- 7. Udda beteende eller utseende.
- 8. Brist på nära vänner.
- 9. Stark social ångest som inte avtar med ökad bekantskap och som härrör från paranoia snarare än en negativ självkänsla.
Hur beter sig en schizotyp person?
Schizotypa personer beskrivs som udda och excentriska. De har flacka eller vaga känslouttryck som inte upplevs passande och kan vara svåra för andra att tolka. Deras tankar är ovanliga och övernaturliga, de kan t.ex. tro på telepati eller klärvoajans. De uttrycker sig ofta otydligt eller abstrakt.
De har ofta stark social ångest och har svårt att förstå hur man skapar nära relationer. Därigenom har de ofta få vänner. De kan även ifrågasätta andras intentioner, utan att det är uppenbart för andra varför de gör det.
De kan ibland också klä sig annorlunda vad gäller matchning av kläder eller att klädseln ser stökig ut.
Hur hanterar man en schizotyp person?
Det kan vara en enorm påfrestning att ha en nära anhörig som lider av schizotyp personlighetsstörning. För att hjälpa en person i vår närhet är det viktigt att vi inte uppmärksammar eller förstärker beteenden som inte är hjälpsamma eller funktionella för dem. Att vi istället sätter fokus på och berömmer de beteenden som fungerar i det vardagliga livet.
Vi tycker alla om att känna oss uppskattade och kompetenta så det är viktigt att inte försöka kontrollera eller stötta för mycket i personens liv, utan uppmuntra hen att lösa uppgifter och hjälpa till lagom så att hen själv kan lyckas med det som hen upplever är viktigt.
Läs på om diagnosen och underlätta för personen i din närhet att själv söka hjälp. Om du engagerar dig i behandlingen så underlättar det vanligtvis behandlingsutfall, t.ex. genom att köra hen till möten, vara med när det behövs och visa ditt intresse för hur det går i terapin och i livet i stort.
Skillnader och likheter mellan schizotyp och schizoid
Både schizotyp och schizoid form beskriver personlighetsstörningar och utifrån sett kan de till viss del likna varandra. Bägge diagnoser beskriver personer som drar sig undan sociala situationer vilket ofta leder till isolering.
Schizoid personlighetsstörning beskriver personer med brist på intresse för relationer, de drar sig självvalt helst undan all social aktivitet eller intimitet.
De vill alltså helst vara för sig själva, medan personer som lider av schizotyp personlighetsstörning drar sig undan för att sociala relationer skapar ångest. Schizotyp beskriver också de som har övernaturliga övertygelser, vilket inte återfinns hos schizoid form.
Här kan du läsa mer om schizoid personlighetsstörning
Vad är skillnaden mellan schizotyp och schizofreni?
Det finns likheter mellan de bägge tillstånden och differentialdiagnostiken, dvs skillnaden mellan schizofreni och schizotyp baseras på att symtomen hos en person med schizotyp personlighetsstörning är mer subkliniska, alltså inte lika allvarliga, och att psykotiska tillstånd ej förekommer i samma grad.
Personlighetsegenskaperna är istället det som bättre förklarar schizotyp personlighetstörning. Ibland uppfattas schizotyp ligga inom samma spektrum som schizofreni, där schziotyp då anses vara en mindre allvarlig form inom schizofrenispektrat.
Schizofreni är alltså en mer allvarlig form av psykossjukdom, som påverkar verklighetsuppfattningen och som kan orsaka hallucinationer, paranoida vanföreställningar samt rösthallucinationer.
Dessutom kan en person som lider av schizofreni ha svårt att prata, uttrycka känslor eller att komma igång och ta initiativ. Även koncentration och minne kan vara kraftigt påverkat.
Hur vanligt är schizotyp personlighetsstörning?
Cirka 10% av Sveriges befolkning anses lida av en personlighetsstörning. Det finns inga exakta siffror för just schizotyp personlighetsstörning, den anses dock vara mindre vanlig än andra personlighetsstörningar. Mellan 0.6- 4.6% av världens befolkning uppskattas kunna lida av schizotyp personlighetsstörning och den tros vara vanligare hos män än hos kvinnor.
Referenser: https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/schizotypal-personality-disorder/symptoms-causes/syc-20353919
American Psychiatry Association, 2013
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1669670/FULLTEXT01.pdf