Sociopat – symtom och kännetecken
Vad är en sociopat?
En sociopat är en person som lider av sociopati, en form av personlighetsstörning som innebär en bristande respekt för sociala normer och andras rättigheter, samt en oförmåga eller låg förmåga att känna empati eller ånger.
En sociopat handlar därför utifrån sina egna behov. Hen gillar att styra och bestämma över andra och det kan finnas en impulsivitet som innebär att personen inte tänker efter innan hen agerar, vilket kan leda till att personen tar höga risker eller ljuger.
Detta leder i sin tur till att de ofta har stora svårigheter med att upprätthålla relationer och/eller arbete. Det är inte ovanligt att de är kriminellt belastade.
Sociopati är ingen psykiatrisk diagnos, om personen har fått en diagnos så används istället termen antisocial personlighetsstörning, vilket innebär att personen uppvisat ett långvarigt och stabilt mönster av antisocialt beteende, som påverkar livet och hens relationer negativt.
Här kan du läsa mer om olika personlighetsstörningar
7 kännetecken för en sociopat
Nedan följer sju kännetecken och beteenden som kan vara vanliga hos en sociopat:
- Impulsivitet och oberäknelighet: Sociopater har kort stubin och agerar ofta utan att tänka på konsekvenserna, vilket kan innebära riskfyllda beteenden och de kan ha svårt att planera för framtiden.
- Manipulativt beteende: De utnyttjar andra för egen vinning.
- Brist på empati och skuld: Sociopater visar liten eller ingen hänsyn till andras känslor och känner sällan ånger för sina handlingar.
- Aggressivitet och våldsbenägenhet: De kan snabbt bli arga och ta till våld.
- Svårigheter med relationer: De har ofta ytliga relationer och har svårt att knyta an till andra.
- Lagbrott och normbrytande: Sociopater kan bryta mot både lagar och sociala regler utan att känna skuld.
- Arrogans och överlägsenhet: En sociopat upplever sig ofta överlägsen andra och beter sig därför arrogant mot andra.
Sociopater kan vara svåra att identifiera direkt, eftersom de ofta är skickliga på att dölja sina drag, men genom att observera deras beteendemönster över tid kan varningstecken bli tydligare.
Test för sociopati
Det finns personliga tester både online och även inom sjukvården för att utvärdera sociopatiska drag. Dessa bygger på de vanligaste kännetecknen och kan ge en indikation på om vidare utredning är befogad.
Gör vårat sociopat-test online
Är sociopat och psykopat samma sak?
Nej, sociopat och psykopat är inte samma sak även om dessa två ibland benämns synonymt och delar en del gemensamma personlighetsdrag. Bägge grupperna delar antisociala drag som bristande empati, avsaknad av ånger, manipulativt beteende och ansvarslöshet, men deras uttryckssätt skiljer sig åt.
Sociopater är generellt mer impulsiva och emotionellt instabila, vilket medför att de har svårt att både skapa och bibehålla relationer eller arbete. Psykopater tenderar istället att vara mer strategiskt kalkylerande, manipulativa och kontrollerade, och deras ytliga charm kan maskera deras oförmåga att skapa genuina relationer.
De kan därför vara framgångsrika inom sitt yrke. Ytterligare en skillnad är att sociopati ofta anses bero på miljöfaktorer, såsom trauma eller misshandel, medan psykopati tros ha en större genetisk komponent.
Kortfattat kan vi säga att:
- Sociopater är mer impulsiva, emotionellt instabila och har svårt att smälta in i samhället. De agerar ofta på känslor och har svårt att hålla långsiktiga planer.
- Psykopater är kallare, mer beräknande och manipulerande. De kan framstå som charmiga och välanpassade i samhället men använder detta för att utnyttja andra.
Orsak – varför blir man sociopat?
Orsakerna till att någon utvecklar sociopatiska drag eller antisocial personlighetsstörning är komplexa och involverar ett samspel mellan en persons medfödda sårbarhet (gener) och deras livserfarenheter och miljö.
Hur dessa kan samverka och påverka utvecklingen av sociopati beskrivs i punktform nedan:
Genetiska faktorer
Tvillingstudier och adoptionsstudier har visat en genetisk komponent i uppkomsten av antisocial personlighetsstörning. Ärftlighet spelar t.ex. en roll i utvecklingen av känsloreglering, empati och impulskontroll, vilket är just de saker som en sociopat har utmaningar med.
En hypotes är att sociopater dessutom kan ha en högre tröskel för att uppleva rädsla och därför tar större risker.
Miljöfaktorer
- Uppväxtmiljö: En miljö präglad av våld, manipulation eller brist på omsorg kan leda till utvecklingen av sociopatiska drag. Det finns ett samband mellan svektrauman där tilliten brutits mellan barn och föräldrar och utvecklingen av sociopati.
- Trauman: Svåra upplevelser, särskilt under barndomen, kan öka risken för att utveckla antisociala beteenden.
Vad innebär “högfungerande sociopat”?
En högfungerande sociopat är en term för att beskriva en person som antingen har mildare sociopatiska drag, eller är bra på att dölja sina drag.
Detta innebär att det är lättare för dem att fungera i vardagen och/eller arbetslivet och vissa kan bli väldigt framgångsrika i t.ex. affärslivet, där deras egenskaper att ta högre risker, vara tävlingsinriktade och manipulativa kan skapa framgång.
Hur beter sig en sociopat?
Eftersom sociopater har brist på respekt för andra människors rättigheter och för sociala normer, kan de bryta mot lagen, ljuga och luras. Deras beteende blir särskilt utmanande i relationer och där det kan finnas barn involverade.
De har svårt att knyta an till andra och ta ansvar och kan istället utnyttja andras känslor och svagheter utan att känna skuld. Deras beteende är ofta impulsivt, irritabelt, eller aggressivt och de kan agera vårdslöst med bristande respekt för sin egen eller andras säkerhet.
De kan t.ex. inleda en ny relation utan att tänka på sina barn eller sin partner och de kan utsätta sina anhöriga för fara. En sociopat kan också visa sig oberörd eller rationalisera bort sitt eget ansvar i situationer där man behandlat någon illa.
Den ökade benägenheten till aggressivitet och ilska hos sociopater kan tyvärr också leda till emotionellt eller fysiskt våld i relationer. Detta skapar en osäker och skadlig miljö och sammanfattningsvis kan sociopati ha en mycket negativ inverkan på relationer och familjeliv.
Barn som växer upp med en sociopatisk förälder kan dessutom ha en ökad risk för att själva utveckla sociopatiska drag.
Hur behandlas sociopati?
Med professionell hjälp och ett starkt stödsystem kan individer med antisocial personlighetsstörning utveckla hälsosammare strategier. Behandling kan inkludera terapi och stöd för att hantera symtom, och framgångsrik behandling är möjlig, speciellt om insatser startas tidigt.
Antisocial personlighetsstörning är dock generellt svårbehandlad, då sociopater ofta själva saknar insikt om sina problem och inte efterfrågar hjälp. All psykologisk behandling riskerar dessutom att kompliceras av själva personlighetsstörningen, då de reaktioner och upplevelser som är specifika för sociopaten, sätter press även på relationen till behandlaren.
Ju tidigare behandling sätts in, desto bättre förutsättningar finns det för att nå framgång. Sociopater behöver också ofta hjälp av familj eller andra anhöriga för att få både behandlingen och sina liv att fungera. Läkemedel kan i vissa fall användas för att lindra symptom som exempelvis depression eller missbruk.
Vanligt är att behandling inkluderar:
Samtalsterapi: Terapi, särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT). Individen får hjälp att identifiera skadliga tankemönster och ersätta dem med konstruktiva beteenden. Eftersom de ofta har svårt att reflektera kring sig själva i relation till andra, s.k. mentalisering, och med impulskontroll, är det just dessa färdigheter som tränas.
Terapin kan också fokusera på att förbättra känsloreglering, minska aggressivitet och främja empati. Här kan strukturerade beteendeinterventioner främja positivt beslutsfattande och minska skadliga beteenden.
Stödgrupper: Grupper uppmuntrar individer att dela sina erfarenheter och lära sig av andra som står inför liknande utmaningar. Grupperna bör ledas av mycket erfaren och välutbildad vårdpersonal.
Stöd till närstående: Anhöriga spelar en avgörande roll i behandlingen. Familjemedlemmar kan dra nytta av utbildning och rådgivning för att bättre förstå sociopati och lära sig strategier för att stödja framsteg.
Utredning och diagnos för sociopati
Sociopati används i vardagsspråket men är inte en officiell psykiatrisk diagnos. När sociopati utreds i sjukvården kallas diagnosen för antisocial personlighetsstörning.
För att kunna sätta diagnos krävs en grundlig utvärdering av en psykiater (läkare med specialistkunskap inom psykiatri) och en psykolog. Diagnosen sätts tidigast vid 18 års ålder, på grund av att beteendena ska relatera till långvariga personlighetsdrag och inte vara en kortare fas i en persons utveckling. Insatser kan dock sättas in även utan en diagnos, för att hjälpa personen att hitta fungerande strategier.
Även om sociopati är ett livslångt tillstånd kan behandling hjälpa till att hantera symtom och förbättra livskvaliteten. Utredningsprocessen inkluderar vanligtvis:
Omfattande medicinsk och psykologisk historik: En kliniker granskar individens personliga och familjerelaterade historia, och letar efter beteendemönster som överensstämmer med antisocial personlighetsstörning, såsom ihållande regelbrott, brist på empati, impulsivitet eller aggressiva tendenser.
Beteendebedömningar: Standardiserade psykologiska tester och intervjuer kan hjälpa till att bedöma egenskaper som empati, aggressivitet och manipulativt beteende. Att observera hur individen interagerar med andra är också en viktig del av utvärderingsprocessen.
Diagnoskriterier: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5) beskriver specifika kriterier för att diagnostisera antisocial personlighetsstörning, inklusive konsekvent nonchalans för andras rättigheter och ett mönster av bedrägligt, impulsivt och/eller oansvarigt beteende.
Källa:
https://www.rmv.se/aktuellt/psykopaten-sa-kanner-du-igen-hen/
https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/antisocial-personality-disorder/symptoms-causes/syc-20353928
https://illvet.se/manniskan/psykologi/sa-kanner-du-igen-en-sociopat