Psykos är ett psykiskt tillstånd där verklighetsuppfattningen förändras, ofta genom hallucinationer, vanföreställningar och tankestörningar. Symtomen kan utlösas av stress, sömnbrist och droger, och många människor kan återhämta sig fullständigt med rätt behandling.
Psykos
En psykos innebär att verklighetsuppfattningen förändras, till exempel genom att höra röster eller känna sig förföljd utan att andra uppfattar det som verkligt. Psykos är inte en enskild sjukdom utan ett tillstånd med flera möjliga orsaker. Snabb vårdkontakt är viktig, särskilt vid plötsliga symtom eller om säkerheten är hotad.
Vad är en psykos?
En psykos innebär att du tolkar verkligheten annorlunda än de flesta andra, till exempel genom att höra röster som inte finns eller känna dig förföljd utan att någon annan uppfattar situationen på samma sätt.
Psykos är inte en enskild sjukdom utan ett tillstånd eller en symtombild som kan uppstå av flera olika anledningar. Vissa utvecklar en psykos i samband med en psykiatrisk sjukdom som schizofreni eller bipolär sjukdom.
Andra får psykotiska symtom av en kroppslig sjukdom eller påfrestning, eller av droger. Just därför är det missvisande att tala om psykos som en enda diagnos.
Två personer kan ha helt olika bakomliggande orsaker till sin psykos, även om de har liknande symtom för stunden.
Vad de flesta psykoser har gemensamt är att verklighetsuppfattningen förändras under en period, och att förmågan att skilja på vad som är verkligt och vad som inte är det påverkas.
För en del handlar det om en kort, övergående episod. För andra kan psykosen återkomma eller övergå i en mer varaktig psykossjukdom. Därför krävs en noggrann utredning för att förstå vad som ligger bakom besvären.
Symtom vid psykos
De vanligaste symtomen vid psykos är:
Hallucinationer
- Att uppleva något med sina sinnen som inte finns i verkligheten.
- Det kan till exempel vara att höra röster som kommenterar vad man gör eller att känna lukter som ingen annan känner.
Vanföreställningar
- En felaktig tolkning av verkligheten som personen är fast övertygad om, trots att den strider mot fakta.
- Ett exempel är att tro att man är förföljd eller övervakad, eller att man har en särskild uppgift eller övernaturlig förmåga.
Tankestörningar och desorientering
- Svårigheter att tänka sammanhängande tankar eller hålla kvar en tråd i ett resonemang.
- Det kan visa sig genom att personen plötsligt byter samtalsämne eller tappar tråden mitt i en mening.
Paranoia och förföljelsemani
- En stark misstänksamhet mot omgivningen, ofta kopplad till en känsla av att vara hotad eller förföljd eller.
- Den psykotiska personen agerar utifrån denna övertygelse även om ingenting i omgivningen bekräftar den.
Sällan uppträder alla symtom samtidigt hos samma person.
Symtomen beskrivs ofta var för sig, men i praktiken glider de lätt in i varandra eftersom de alla handlar om att hjärnan tolkar signaler och intryck på ett sätt som avviker från det vanliga.
Utöver dessa symtom blir det ofta svårare att sköta vardagen. Att handla, laga mat, betala räkningar eller hålla igång sin hygien kan kännas övermäktigt när verklighetsuppfattningen är rubbad.
En del blir också nedstämda eller får självmordstankar av situationen.
Tidiga varningstecken på psykos
Tidiga varningstecken på psykos handlar oftast om ett förändrat beteende innan de tydliga psykotiska symtomen bryter ut, till exempel att personen:
- Drar sig undan socialt
- Sover sämre
- Blir ovanligt misstänksam och irritabel
Andra vanliga tidiga tecken är koncentrationssvårigheter, att äta mer eller mindre än vanligt, och en allmän känsla av att vara förvirrad eller osäker på omgivningen.
Dessa förändringar kan vara subtila och lätta att missa, särskilt eftersom de påminner om vanlig stress eller nedstämdhet.
Hos barn och unga kan varningstecknen se annorlunda ut jämfört med hos vuxna. Det kan handla om sjunkande skolresultat, ökad isolering från kompisar, sömnproblem eller att barnet plötsligt uttrycker udda eller skrämmande tankar.
Eftersom unga fortfarande utvecklas kan tecknen också blandas ihop med normala tonårsförändringar, vilket gör det extra viktigt att lyssna in föräldrar och lärare som känner barnet väl över tid.
Orsaker till psykos
Psykos orsakas vanligen av en kombination av sårbarhet och belastning, där vissa livssituationer kan utlösa symtomen hos personer med en underliggande känslighet.
Vanliga utlösande faktorer vid psykos är:
Stress
Långvarig psykisk påfrestning kan leda till en stressutlöst psykos, alltså psykotiska symtom som uppstår som en direkt reaktion på svår belastning, särskilt hos den som redan har en sårbarhet för psykos.
Sömnbrist
Flera dygns kraftigt stört eller uteblivet sömn kan i sig framkalla psykotiska symtom, som ofta klingar av när sömnen normaliseras.
Alkohol och droger
Cannabis, amfetamin och andra droger kan utlösa akuta psykotiska symtom, och regelbunden användning ökar risken för att utveckla en mer varaktig psykossjukdom.
En stor systematisk genomgång av 35 studier visade att risken för psykossjukdom ökar med 41 % hos den som någon gång testat cannabis, och att risken fördubblas hos frekventa användare (Moore m.fl., 2007).
Hasch och andra cannabisprodukter med hög halt av THC har kopplats till en särskilt kraftig riskökning.
Graviditet och förlossning
Kvinnor som tidigare haft en psykos löper ökad risk att bli sjuka igen i samband med graviditet och förlossning.
Detta är sannolikt på grund av en kombination av medfödd sårbarhet och de stora hormonella förändringarna kroppen genomgår.
Olika typer av psykos
Psykos delas ofta in i undergrupper utifrån hur snabbt symtomen kommer, hur länge de varar och vad som orsakar dem.
En reaktiv eller akut och övergående psykos utlöses vanligen av en skrämmande eller mycket påfrestande händelse och bryter ut snabbt efteråt.
Enligt diagnoskriterierna ska symtomen ha debuterat inom mindre än två veckor, och tillståndet räknas som kortvarigt eftersom det oftast går över inom två veckor upp till en månad.
Om symtomen inte har klingat av inom två till tre månader omprövas i regel diagnosen.
Andra vanliga typer av psykos:
Organisk psykos
- Psykotiska symtom som orsakas av en kroppslig sjukdom eller skada.
- Det kan till exempel vara en hjärnskada, en hormonrubbning, en hjärntumör eller en demenssjukdom.
Icke organisk psykos
- Psykos som inte har någon identifierbar kroppslig orsak.
- Psykosen hör istället samman med en psykiatrisk sjukdom, stress eller droger.
Förlossningspsykos (postpartumpsykos)
- En ovanlig men allvarlig psykos som uppstår i samband med förlossningen eller inom sex veckor efter den.
- Tillståndet kräver oftast snabb behandling med läkemedel.
Bipolär psykos (manisk psykos)
- Psykotiska symtom som uppträder under en manisk episod vid bipolär sjukdom, ofta i form av vanföreställningar om egen storhet eller ett unikt uppdrag.
- Symtomen brukar avta i takt med att maniperioden klingar av.
Vanföreställningssyndrom
- Ett tillstånd där personen har en eller flera fasta, orealistiska övertygelser, till exempel om att vara förföljd, bedragen eller allvarligt sjuk.
- Personen klarar ofta vardagen relativt väl så länge övertygelsen inte påverkar det praktiska livet.
Vad är skillnaden mellan psykos och schizofreni?
Psykos är ett tillstånd eller en symtombild, medan schizofreni är en diagnos som innebär återkommande eller långvariga perioder av psykos.
Med andra ord kan man ha en enstaka, övergående psykos utan att någonsin utveckla schizofreni, precis som feber kan bero på många olika saker utan att det i sig betyder influensa.
För att få diagnosen schizofreni krävs att symtom som stämmer med psykos har funnits i minst en månad.
Sjukdomsbilden ska inte heller bättre förklaras av något annat, till exempel en drogutlöst psykos eller en kroppslig sjukdom.
Schizoaffektivt syndrom är en näraliggande diagnos som delar drag med både schizofreni och bipolär sjukdom, med omväxlande maniska och depressiva perioder. Psykotiska symtom kan då förekomma både under och mellan dessa perioder.
Gemensamt för de kroniska psykossjukdomarna, i motsats till en enstaka psykos, är att de kräver långvarig uppföljning och ofta återkommande behandling för att hålla symtomen i schack.
Behandling vid psykos
Psykos behandlas vanligtvis med en kombination av:
- Läkemedel
- Sömn och rutiner
- Psykologiskt och socialt stöd
Tidig behandling är avgörande för hur snabbt personen återhämtar sig.
Antipsykotiska läkemedel minskar de akuta symtomen och risken för återinsjuknande, men den fullständiga effekten kommer ofta först efter någon till några veckor.
Vid en nydebuterad psykos väljer vårdpersonal ibland att avvakta med läkemedel under en kortare utrednings- och observationsperiod, för att först få en tydligare bild av vad psykosen beror på.
Detta sker endast om personens tillstånd tillåter det.
Utöver läkemedel är det viktigt att få ordning på sömn och dagliga rutiner så snart som möjligt. Regelbunden sömn, mat och aktivitet både lindrar symtom och minskar risken för nya episoder.
Psykologisk behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi, kan hjälpa personen att bearbeta upplevelserna och lära sig hantera kvarvarande symtom.
Psykopedagogisk utbildning kan även ge både den drabbade och närstående bättre verktyg att känna igen tidiga tecken i framtiden.
Vid akut psykos handlar bemötandet mycket om att skapa trygghet och sänka stressnivån.
Vårdpersonal försöker ge tydlig och lugn information, involvera personen i beslut om sin egen vård i den mån det är möjligt, och snabbt kontakta närstående för att ge stöd och information om vad som händer.
Ett gott samarbete mellan patient, närstående och vårdpersonal ger genomgående bättre behandlingsresultat på sikt än när personen inte är delaktig i sin egen vård.
Återhämtning efter psykos
Återhämtning efter en psykos är ofta en gradvis process snarare än något som sker på en gång. Många märker en tydlig förbättring redan under de tre första månaderna efter att behandling har inletts.
Hur länge symtomen kvarstår varierar stort mellan olika personer. En del blir helt symtomfria relativt snabbt.
Andra personer behöver längre tid för att hitta rätt behandling och kan ha kvar vissa psykotiska symtom trots pågående läkemedelsbehandling.
Det är vanligt att känna sig nedstämd, osäker eller orolig i upp till ett år efter en genomgången psykos, även när de mest akuta symtomen har klingat av.
Vad som påverkar prognosen handlar bland annat om hur tidigt behandlingen sätts in, hur väl personen kan följa sin behandling över tid, och vilket stöd som finns från närstående, vård och socialtjänst.
Ju längre tid som går utan ett nytt insjuknande, desto mer minskar risken för återfall, särskilt om personen fortsätter med sin behandling och undviker stora påfrestningar.
När och var ska man söka hjälp?
Sök vård direkt om du eller någon i din närhet börjar tolka verkligheten annorlunda, till exempel genom att höra röster eller känna sig förföljd, eftersom tidig behandling ger snabbare återhämtning.
Vid en gradvis försämring, som förändrat beteende, sömnproblem eller ökad misstänksamhet, är en vårdcentral eller en psykiatrisk mottagning rätt ställe att vända sig till för en utredning.
Om läget är akut, till exempel om personen hör röster som uppmanar till farliga handlingar eller riskerar att skada sig själv eller någon annan, bör man söka vård omedelbart på en psykiatrisk akutmottagning eller vanlig akutmottagning, eller ringa 112.
Den som redan har en psykossjukdom och märker tidiga tecken på att bli sämre bör i första hand kontakta sin ordinarie psykiatriska mottagning.
Snabb kontakt med kända behandlare ofta gör det lättare att förhindra att tillståndet förvärras.
Vanliga frågor om psykos
Hallucinationer är sensoriska upplevelser som inte finns i verkligheten, som att höra röster eller se saker som ingen annan uppfattar. Vanföreställningar är däremot felaktiga tolkningar av verkligheten som personen är helt övertygad om, till exempel att tro att man är förföljd trots att det inte finns bevis för det.
Ja, långvarig stress och kraftig sömnbrist kan faktiskt framkalla psykotiska symtom även utan någon underliggande sjukdom. Ofta förbättras symtomen relativt snabbt när personen får tillräckligt med sömn och belastningen minskar.
Tidiga tecken är ofta subtila förändringar som att dra sig undan socialt, sömnproblem, ökad misstänksamhet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Hos unga kan tecken visa sig genom sjunkande skolresultat, isolering från vänner eller udda tankemönster som skiljer sig från tidigare beteende.
Nej, psykos är en tillfällig tillstånd med symtom som hallucinationer och vanföreställningar, medan schizofreni är en kronisk sjukdom där psykotiska symtom förekommer regelbundet eller långvarigt. En person kan få en enskild psykosperiod utan att utveckla schizofreni.
Behandling vid psykos kombinerar ofta medicinering med psykologisk stöd och samtalsterapi. Antipsykotiska läkemedel kan minska symtomen, medan terapin hjälper personen att bearbeta upplevelsen och återfå dagligt funktionande.
Ja, många människor återhämtar sig helt från en psykosepisod, särskilt om behandlingen börjar snabbt och personen får god stöd. Återhämtningen varierar mellan individer, men med rätt hjälp och behandling kan de flesta återgå till sitt tidigare funktionsnivå.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Moore, T.H. m.fl., 2007. Cannabis use and risk of psychotic or affective mental health outcomes: a systematic review. The Lancet, 370(9584), s. 319–328.
- Valdimarsdóttir, U. m.fl., 2009. Psychotic Illness in First-Time Mothers with No Previous Psychiatric Hospitalizations: A Population-Based Study. PLoS Medicine.
- Socialstyrelsen, 2018. Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd.