Psykoterapi är en effektiv behandlingsmetod för psykiska besvär som fungerar genom regelbundna samtal mellan terapeut och patient. Olika terapiformer som kognitiv beteendeterapi och psykodynamisk terapi kan anpassas efter individens specifika behov.
Psykoterapi
Psykoterapi är en psykologisk behandlingsform där patient och terapeut arbetar tillsammans för att förstå och förändra tankar, känslor, beteenden eller relationella mönster som påverkar måendet. Behandlingen kan ges med olika metoder, till exempel KBT, psykodynamisk terapi och IPT. Psykoterapi används bland annat vid depression, ångest, trauma, relationsproblem och andra former av psykisk ohälsa.
Vad är psykoterapi?
Psykoterapi är ett samlingsbegrepp för flera behandlingsmetoder som bygger på psykologisk kunskap och forskning. Gemensamt är att terapeut och patient arbetar tillsammans genom samtal, övningar och reflektion för att förstå och hantera psykiska besvär.
Behandlingen kan rikta sig mot tankar, känslor, beteenden, relationer eller återkommande mönster som bidrar till att besvären uppstår eller finns kvar. Målet är ofta att minska symtom, öka självförståelsen och skapa förändring i vardagen.
Psykoterapi är en form av psykologisk behandling, men begreppen betyder inte exakt samma sak. Psykologisk behandling är bredare och kan även omfatta till exempel psykoedukation, stödjande samtal och internetbaserade behandlingsprogram.
Psykoterapi syftar oftare på en mer strukturerad samtalsbehandling med en tydlig metod (Kunskapsguiden, 2024).
Psykoterapi ges ofta av legitimerade psykologer eller legitimerade psykoterapeuter. Båda titlarna är skyddade och legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen. Det innebär att behandlaren uppfyller fastställda krav på utbildning och kompetens.
Vad hjälper psykoterapi mot?
Psykoterapi kan användas vid många olika former av psykisk ohälsa. Vanliga besvär och tillstånd där psykoterapi kan vara aktuellt är:
- Depression
- Ångestsyndrom, till exempel paniksyndrom, social ångest och generaliserat ångestsyndrom
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
- Ätstörningar, till exempel anorexi och bulimi
- Fobier
- Stressrelaterad ohälsa och utmattning
- Sömnsvårigheter
- Relationssvårigheter
- Självskadebeteende
- Personlighetssyndrom, till exempel emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)
Psykoterapi kan ges som enda behandling eller kombineras med andra insatser, till exempel läkemedel. Vid depression kan behandlingsupplägget variera beroende på svårighetsgrad, symtom och patientens behov. Vid medelsvår till svår depression kan en kombination av psykoterapi och antidepressiv läkemedelsbehandling vara aktuell (SBU, 2018; NICE, 2022).
Vanliga former av psykoterapi
Det finns flera former av psykoterapi. Vilken metod som passar bäst beror på problem, mål, tidigare erfarenheter och behandlarens kompetens.
KBT – kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi, KBT, fokuserar på sambandet mellan tankar, känslor och beteenden. Behandlingen är ofta strukturerad och innehåller praktiska övningar eller hemuppgifter mellan sessionerna. KBT används vid flera tillstånd, bland annat depression, ångestsyndrom, fobier, tvångssyndrom och sömnproblem.
PDT – psykodynamisk terapi
Psykodynamisk terapi, PDT, fokuserar på hur tidigare erfarenheter, relationer och omedvetna mönster kan påverka nuvarande mående. I behandlingen utforskar terapeut och patient återkommande känslor, relationella mönster och sätt att hantera svårigheter. PDT kan ges som korttidsterapi eller som längre behandling, beroende på behov och mål.
IPT – interpersonell psykoterapi
Interpersonell psykoterapi, IPT, fokuserar på sambandet mellan relationer, livshändelser och psykisk ohälsa. Behandlingen är tidsbegränsad och används framför allt vid depression. Vanliga fokusområden är sorg, rollförändringar, relationskonflikter och social isolering.
DBT och MBT
Dialektisk beteendeterapi, DBT, och mentaliseringsbaserad terapi, MBT, används främst vid emotionellt instabilt personlighetssyndrom, självskadebeteende och svårigheter med känsloreglering.
DBT kombinerar individuell terapi med färdighetsträning, medan MBT fokuserar på förmågan att förstå egna och andras tankar, känslor och intentioner.
Vilken terapiform som passar bäst avgörs genom en individuell bedömning. Ofta vägs både symtom, behandlingsmål, tidigare erfarenheter och patientens preferenser in.
Hur går psykoterapi till?
Ett terapiförlopp börjar ofta med ett eller flera kartläggande samtal. Då går terapeut och patient igenom vad personen söker hjälp för, hur besvären påverkar vardagen och vilka mål behandlingen ska ha.
Därefter sker sessionerna vanligtvis en gång i veckan och varar ofta omkring 45 minuter. Psykoterapi ges oftast individuellt, men kan också genomföras i grupp, par eller familj beroende på problematik och behandlingsmål.
Hur lång behandlingen är varierar med metod, mål och besvärens svårighetsgrad. En kortare KBT-behandling kan till exempel omfatta 10–20 sessioner, medan psykodynamisk terapi ibland pågår under längre tid.
Psykoterapi kan även ges digitalt via videomöten eller internetbaserade behandlingsprogram.
Forskning visar att digital psykoterapi, särskilt internetbaserad KBT, kan ha god effekt vid till exempel depression och ångest. Digitala format kan öka tillgängligheten och göra det lättare att få behandling oavsett var man bor.
Psykoterapeut, psykolog eller psykiatriker – vad är skillnaden?
Psykoterapeuter, psykologer och psykiatriker kan alla arbeta med psykisk ohälsa, men deras utbildning och arbetsområden skiljer sig åt.
- Legitimerad psykoterapeut: En psykoterapeut har en psykoterapeutexamen och legitimation från Socialstyrelsen. Utbildningen kräver vanligtvis ett grundyrke inom exempelvis psykologi, socialt arbete, vård eller medicin, samt en påbyggnadsutbildning i psykoterapi.
Psykoterapeuten arbetar främst med samtalsbehandling och hjälper patienten att förstå sina svårigheter, se återkommande mönster och hitta nya sätt att hantera tankar, känslor, relationer eller beteenden. - Legitimerad psykolog: En psykolog har gått psykologprogrammet, som är en femårig universitetsutbildning, följt av praktisk tjänstgöring under handledning. Psykologer arbetar med bedömning, utredning och psykologisk behandling. En psykolog kan också vidareutbilda sig till legitimerad psykoterapeut.
- Psykiatriker: En psykiatriker är en läkare med specialistutbildning i psykiatri. Psykiatrikern kan utreda, diagnostisera och behandla psykiatriska tillstånd, samt förskriva läkemedel. Psykiatriker kan också ha utbildning i psykoterapeutiska metoder, men arbetar ofta med medicinsk bedömning, läkemedelsbehandling och samordning av psykiatrisk vård.
Det gemensamma är att psykolog, psykoterapeut och läkare är legitimerade yrken inom hälso- och sjukvården. Det innebär att de står under tillsyn och behöver följa krav på patientsäkerhet, yrkesetik och vetenskapligt grundad vård.
Vanliga frågor om psykoterapi
Psykoterapi är en specifik behandlingsform där en terapeut och patient arbetar tillsammans genom samtal och praktiska övningar för att förstå och hantera psykiska besvär. Det skiljer sig från bredare psykologisk behandling genom att vara en fokuserad metod med etablerade tekniker, såsom kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi.
Det varierar beroende på terapiform och individens behov. Korttidsbehandlingar som kognitiv beteendeterapi sträcker sig ofta över 10–20 sessioner, medan längre terapiformer kan pågå under flera år. De flesta sessioner äger rum en gång i veckan och varar cirka 45 minuter.
Psykoterapi kan användas vid många olika psykiska besvär, inklusive depression, ångest, trauma, ätstörningar, fobier och relationssvårigheter. Eftersom det finns flera olika terapiformer kan behandlingen anpassas helt efter individens specifika behov och diagnos.
Ja, psykoterapi kan genomföras helt digitalt via videomöten. Digital terapi har blivit allt vanligare och kan vara ett mer tillgängligt alternativ för många, särskilt för dem som har svårigheter att ta sig till en fysisk mottagning.
Denna statistik visar att psykoterapi är en väldokumenterad och effektiv behandlingsmetod. Det betyder att cirka tre av fyra personer som påbörjar terapi upplever en märkbar förbättring av sina symtom och livskvalitet.
Behöver du stöd eller har en fråga?
Vi har psykologer redo att hjälpa dig.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
- Kunskapsguiden (2024). Psykologiska behandlingsmetoder. Socialstyrelsen. Hämtad från kunskapsguiden.se
- Läkartidningen (2022). Psykodynamisk psykoterapi bör starkt rekommenderas. Läkartidningen.
- NICE (2022). Depression in adults: treatment and management. National Institute for Health and Care Excellence.
- SBU (2018). Interpersonell terapi (IPT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och tidsbegränsad psykodynamisk terapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
- SBU (2024). Dialektisk beteendeterapi (DBT) och mentaliseringsbaserad terapi (MBT). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
- Socialstyrelsen (2021). KBT (kognitiv beteendeterapi). Metodguiden. Socialstyrelsen.
- Socialstyrelsen (2024). Legitimation och skyddade yrkestitlar inom hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen.
- Socialstyrelsen (2025). MBT (mentaliseringsbaserad terapi). Metodguiden. Socialstyrelsen.
- Computers in Human Behavior (2024). Effectiveness of telemedicine on common mental disorders.