Språkstörningar
Språkstörning (även kallat DLD) innebär svårigheter med att lära sig nya ord och förstå språk antingen skriftligt eller muntligt samt förmågan att formulera sig på ett sätt som gör en förstådd av andra. För att få diagnosen språkstörning ska man uppleva betydande svårigheter inom flera av ovan nämnda aspekter som påverkar ens förmåga att kommunicera.
Vad är orsaken till språkstörning?
Orsaken till språkstörning är multifaktoriell och det är svårt att veta exakt vilka faktorer som orsakar diagnosen. Men en av de orsaker man hittat kring språkstörning är en ärftlig komponent där ungefär 50–70% av barn med språkstörning åtminstone har en annan släkting med samma diagnos.
Det tros inte finnas en enstaka gen som kan kopplas till diagnosen utan det ses vara en kombination av olika genetiska faktorer och den miljö personen växer upp i. Att lära sig fler än ett språk under uppväxten ses dock inte ha någon påverkan på orsak till språkstörning.
Vanliga symtom vid språkstörning
Språkstörning kan innefatta svårigheter med att:
- Svårigheter med att lära sig nya ord och uttryck
- Sätta ihop ord till meningar
- Lära sig grammatiska regler
- Hitta det rätta orden för det man försöker beskriva
- Uttrycka sig i komplexa meningar
- Lära sig att läsa
- Förstå sig på figurativt tal
- Berätta historier på en strukturerat och sammanhängande sätt
Olika typer av språkstörningar
Impressiv språkstörning
Bristande förmåga att förstå språk i relation till hur språkförståelsen brukar se ut hos barn i samma ålder.
Expressiv språkstörning
Expressiv språkstörning innebär en begränsning i förmågan uttrycka sig genom språket i relation till individens ålder.
Grammatisk språkstörning
Individen upplever svårigheter med att förstå sig på och använda sig av grammatik på ett korrekt sätt skriftligt eller muntligt.
Fonologisk språkstörning
Vid en fonologisk språkstörning upplever individen svårigheter med att använda sig av språkljud och forma språkljud på ett komplett sätt.
Pragmatisk språkstörning
Pragmatisk språkstörning innefattar en begränsning i förmågan att använda sig av språk i syfte att kommunicera och förstå sig på andra människor.
Semantisk språkstörning
Individen upplever svårigheter med att förstå sig på ords betydelse, använda ord på rätt sätt samt utveckla ett adekvat ordförråd i relation till individens ålder.
Skillnaden mellan generell språkstörning och grav språkstörning
Generell språkstörning
Diagnosen generell språkstörning ges då en individ uppvisar ihållande svårigheter att förstå sig på och uttrycka sig genom språk i olika former som skriftligt, muntligt eller grammatiskt. Den nedsatta språkliga förmågan ska även påverka individens förmåga att kommunicera med andra och det sociala samspelet.
Vid en generell språkstörning ska förmågan vara lägre än vad som förväntas vid individens ålder och visa sig tidigt i ett barns utveckling
Grav språkstörning
Vid en grav språkstörning ska svårigheterna vara så pass omfattande att de hög grad påverkar individens inlärningsförmåga eller förmåga till socialt samspel.
Vid en grav språkstörning upplever individen svårigheter inom många olika områden av språket. Vid grav språkstörning ses ofta de språkliga svårigheterna uppstå tidigt i barnets utveckling samt vara varaktiga.
Läs mer om inlärningssvårigheter
Sambandet mellan språkstörning och intelligens
Det finns inget direkt samband mellan intelligens och språkstörning. Individer med en intellektuell funktionsnedsättning kan utöver detta även ha diagnosen språkstörning men dessa diagnoser anses inte samvariera.
Språkstörning hos vuxna
Språkstörning är en diagnos som har debut i barndomen men för många kan svårigheterna följa med in till vuxen ålder. Hos vuxna kan diagnosen uttrycka sig på ett lite annorlunda sätt. Här kan svårigheterna centrera kring uppbyggnad av komplexa meningar och användning grammatik på ett korrekt sätt. Många vuxna utvecklar strategier för att hantera sina symtom vilket kan förbättra deras funktion i det vardagliga livet.
Språkstörning hos barn
Hos barn med språkstörning ser man en försening i språkutvecklingen. Dessa barn kan ha svårt att lära sig nya ord och sätta ihop orden till meningar. Precis hur de språkliga svårigheterna har sitt uttryck kan se olika ut.
Vissa barn kan ha svårare att formulera sig medan andra har svårt att förstå språk. Det är vanligt hos barn med språkstörning att tycka det är svårt att till sig instruktioner varav detta härstammar från en bristande förmåga att förstå instruktionens innehåll snarare än att barnet inte vill lyssna eller följa dem.
Språkstörning och dess koppling till andra diagnoser
- Språkstörning och autism
Autism kännetecknas av svårigheter med socialt samspel vilket till viss del kan likna en språkstörning. Utöver svårigheter i kommunikation med andra så innefattar autism repetitiva mönster och fixerade intressen. Autism är någonting som man utreder och antingen vill bekräfta eller dementera när man misstänker språkliga svårigheter. - Språkstörning och intellektuell funktionsnedsättning
En intellektuell funktionsnedsättning ses påverka en individs kognition, slutledningsförmåga, problemlösning, planering och abstrakt tänkande. Dessa svårigheter ska debutera i barndomen. En intellektuell funktionsnedsättning kan påverka olika aspekter av socialt samspel och kommunikation.
Vid en intellektuell funktionsnedsättning är det andra aspekter utöver språket som påverkas och är därmed inte lika avgränsad som svårigheter vid språkstörning tenderar att vara.
Här kan du läsa mer om intellektuell funktionsnedsättning - Selektiv mutism
Även om selektiv mutism inte är en språkstörning, utan snarare en ångeststörning. Kan personer med selektiv mutism uppleva en sådan stark ångest i specifika sociala situationer att de tappar talförmågan och inte kan prata.
Här kan du läsa mer om selektiv mutism
Hur utreder man språkstörning?
En utredning av språkstörning genomförs oftast av en logoped och en psykolog. I utredningen tas en anamnes vilket kan ge information om ärftlighet. Logopeden kan utföra olika test som ser över den språkliga förmågan inom olika områden. Under utredningen kartlägger man även olika miljöfaktorer.
Olika typer av talproblem:
Dyslexi
Dyslexi är någonting som börjar tidigt i barndomen redan när vi ska koda in språkljud. Dyslexi ses påverka hur vår hjärna använder talat språk och språkljud i syfte att förstå skriftligt språk. Det kan få olika uttryck från person till person men vanliga symtom är lässvårigheter samt svårigheter att stava och uttala ord på ett korrekt sätt.
Brocas afasi och Wernickes afasi
Afasi syftar på språkliga nedsättningar till följd av en hjärnskada. Hjärnan har olika språkcenter som ansvarar för olika språkliga funktioner. Brocas område ansvarar för talproduktion medan Wernickes område ansvarar för språkförståelse. Skador på dessa områden kommer därmed leda till olika symptom beroende på vart skadan finns.
Apraxi
Vid apraxi har individen svårt att forma läppar och tunga på det sätt som behövs för att uttala ord eller fraser. Detta påverkar hur orden uttalas och gör ofta att talet låter ansträngt.
Stamning
Stamning innefattar avvikelser i en individs normala talflöde. Dessa ska ha varit närvarande under en längre tid och återkommande. Detta kan vara upprepning av ljud eller stavelser, förlängning av olika stavelser och upprepning av hela ord. Detta kan ofta leda till en rädsla för att tala och påverka individens sociala delaktighet.
Dysfagi
Dysfagi är svårigheter att svälja, ofta orsakade av neurologiska sjukdomar, muskelskador eller anatomiska förändringar. Symtom inkluderar hosta, kvävningskänsla och viktnedgång. Behandling anpassas efter orsaken.
Dysartri
Dysartri är en neurologisk talstörning som orsakas av skador på nervsystemet, vilket leder till svårigheter att kontrollera musklerna som används vid tal. Det kan påverka talets tydlighet, tempo och styrka.
Hur behandlar man språkstörningar?
Under en behandling av språkstörning får man lära sig olika strategier för att utveckla sin kommunikationsförmåga. Behandlingen har som mål att hjälpa individen få ökad förståelse och förmåga att uttrycka sig med hjälp av språket.
En vanlig behandlingsmetod är alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Denna insats syftar till att ge individen olika hjälpmedel som tecken, bilder eller föremål som kan användas i kommunikationen med andra. AKK kan användas som komplement till språket eller helt ersätta talat språk.
Kan en språkstörning växa bort med tiden?
En språkstörning är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som är ihållande över tid och är därmed ingenting som plötsligt växer bort. Man kan däremot utveckla olika strategier för att hantera sina symtom. Symtomen kan även ändras med tiden och bli mindre påtagliga.
Vad händer i hjärnan vid språkstörning?
Man har inte lyckats hitta någon entydig neurologisk förklaring till språkstörning. Det finns teorier om att språkstörning härstammar från avvikelser i Brocas område som ansvarar för talproduktion eller basala ganglierna som är inblandade i inlärning av språkljud, men ingen av dessa teorier har kunnat bevisats.
Hur vanligt är det med språkstörning?
Språkstörning är en relativt vanlig funktionsnedsättning och förekommer hos uppskattningsvis 5–8 procent av barn mellan 1–5 år.
Källhänvisning:
Språkstörning/DLD | Gillbergcentrum, Göteborgs universitet (gu.se)
Developmental Language Disorder | NIDCD (nih.gov)Vad är skillnaden mellan generell och grav språkstörning? (spsm.se)
ICD-10 (F180)
DSM V
Nonfluent/Agrammatic PPA (Primary Progressive Aphasia) | AFTD (theaftd.org)
Abbott, N., & Love, T. (2023). Bridging the Divide: Brain and Behavior in Developmental Language Disorder. Brain Sciences, 13(11), 1606-. https://doi.org/10.3390/brainsci13111606
Smith, F., & Griffiths, T. D. (2022). What happens in the brain? eLife, 11. https://doi.org/10.7554/eLife.82258