Gratis konsultation

1 min läsning

    Språkstörning (DLD) är en utvecklingsrelaterad diagnos som påverkar förmågan att lära sig ord, förstå språk och uttrycka sig på ett sätt andra förstår. Diaggärftlig komponent och kan ta sig många former, från svårigheter att förstå språk till begränsad förmåga att uttrycka sig.

    Språkstörning

    Språkstörning (DLD) är en språklig utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som innefattar svårigheter att förstå, lära och uttrycka sig genom språk. Svårigheterna visar sig tidigt i barndomen och finns ofta kvar i vuxen ålder, även om många med tiden utvecklar strategier som gör dem lättare att hantera.

    Författare Psykologkandidat Alba Wallsten
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är en språkstörning?

    Språkstörning, även kallad DLD, innebär svårigheter med att lära sig nya ord och förstå språk antingen skriftligt eller muntligt samt förmågan att formulera sig på ett sätt som gör en förstådd av andra.

    För att få diagnosen språkstörning ska man uppleva betydande svårigheter inom flera av de ovan nämnda aspekterna som påverkar förmågan att kommunicera.

    Språkstörning är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning. Den visar sig tidigt i barndomen och beror inte på bristande begåvning, bristande stimulans eller på att barnet växer upp med flera språk.

    Vanliga symtom vid språkstörning

    Språkstörning kan innebära svårigheter med att:

    • Lära sig nya ord och uttryck
    • Sätta ihop ord till meningar
    • Lära sig grammatiska regler
    • Hitta det rätta orden för det man försöker beskriva
    • Uttrycka sig i komplexa meningar
    • Lära sig att läsa
    • Förstå sig på figurativt tal
    • Berätta historier på en strukturerat och sammanhängande sätt

    Olika typer av språkstörningar

    • Impressiv språkstörning

    Bristande förmåga att förstå språk i relation till hur språkförståelsen brukar se ut hos barn i samma ålder.

    • Expressiv språkstörning

    Expressiv språkstörning innebär en begränsning i förmågan uttrycka sig genom språket i relation till individens ålder.

    • Grammatisk språkstörning

    Individen upplever svårigheter med att förstå sig på och använda sig av grammatik på ett korrekt sätt skriftligt eller muntligt.

    • Fonologisk språkstörning

    Vid en fonologisk språkstörning upplever individen svårigheter med att använda sig av språkljud och forma språkljud på ett komplett sätt.

    • Pragmatisk språkstörning

    Pragmatisk språkstörning innefattar en begränsning i förmågan att använda sig av språk i syfte att kommunicera och förstå sig på andra människor.

    • Semantisk språkstörning

    Individen upplever svårigheter med att förstå sig på ords betydelse, använda ord på rätt sätt samt utveckla ett adekvat ordförråd i relation till individens ålder.

    Vad orsakar språkstörning?

    Orsaken till språkstörning är multifaktoriell, och det går sällan att peka ut vad som ligger bakom hos en enskild person.

    Ärftlighet spelar in. Språkstörning är betydligt vanligare i familjer där någon redan har diagnosen, och det handlar sannolikt om flera samverkande gener snarare än en enskild gen i kombination med den miljö personen växer upp i.

    Att lära sig fler än ett språk under uppväxten påverkar däremot inte risken för språkstörning.

    Någon entydig neurologisk förklaring har inte gått att fastställa. Det finns teorier om avvikelser i Brocas område, som ansvarar för talproduktion, och i de basala ganglierna, som är inblandade i inlärning av språkljud, men ingen av dem har kunnat bevisas.

    Hur vanligt är språkstörning?

    Språkstörning är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna hos barn. I Sverige beräknas sju till tio procent av förskolebarnen ha någon form av språkstörning (Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa, 2024).

    Internationella befolkningsstudier ger liknande siffror. I en brittisk studie av 12 398 barn i åldern 4 till 5 år hade 7,58 procent språkstörning utan känd bakomliggande orsak (Norbury m.fl., 2016).

    Studiens egen slutsats är att ungefär två barn i varje klass om 30 elever har språksvårigheter som är tillräckligt omfattande för att hindra skolgången.

    Skillnaden mellan generell språkstörning och grav språkstörning

    • Generell språkstörning

    Diagnosen generell språkstörning ges då en individ uppvisar ihållande svårigheter att förstå sig på och uttrycka sig genom språk i olika former som skriftligt, muntligt eller grammatiskt.

    Den nedsatta språkliga förmågan ska även påverka individens förmåga att kommunicera med andra och det sociala samspelet.

    Förmågan ska vara lägre än vad som förväntas vid individens ålder och visa sig tidigt i barnets utveckling.

    • Grav språkstörning

    Vid en grav språkstörning ska svårigheterna vara så pass omfattande att de hög grad påverkar individens inlärningsförmåga eller förmåga till socialt samspel

    Individen upplever då svårigheter inom många olika områden av språket. Även här uppstår svårigheterna tidigt i barnets utveckling och är varaktiga.

    Språkstörning hos barn

    Hos barn med språkstörning ser man en försening i språkutvecklingen.

    Barnet kan ha svårt att lära sig nya ord och att sätta ihop orden till meningar. Precis hur svårigheterna tar sig uttryck varierar. Vissa barn har svårare att formulera sig, medan andra har svårt att förstå språk.

    Det är vanligt att barn med språkstörning har svårt att ta till sig instruktioner. Det beror på en bristande förmåga att uppfatta instruktionens innehåll, snarare än på att barnet inte vill lyssna eller följa den.

    Språkstörning hos vuxna

    Språkstörning debuterar i barndomen, men för många följer svårigheterna med in i vuxen ålder.

    Hos vuxna kan diagnosen ta sig delvis andra uttryck. Svårigheterna kan då handla om att bygga upp komplexa meningar och att använda grammatik på ett korrekt sätt.

    Många vuxna utvecklar strategier för att hantera sina symtom, vilket kan förbättra funktionen i vardagen.

    Sambandet mellan språkstörning och intelligens

    Det finns inget direkt samband mellan intelligens och språkstörning. Individer med en intellektuell funktionsnedsättning kan utöver detta även ha diagnosen språkstörning men dessa diagnoser anses inte samvariera.

    Språkstörning och andra diagnoser

    Autism och språkstörning

    Autism kännetecknas av svårigheter med socialt samspel, vilket delvis kan likna en språkstörning. Utöver svårigheter i kommunikationen med andra innefattar autism också repetitiva mönster och fixerade intressen.

    Vid misstanke om språkliga svårigheter är autism något man tar ställning till i utredningen.

    Intellektuell funktionsnedsättning och språkstörning

    En intellektuell funktionsnedsättning påverkar kognition, slutledningsförmåga, problemlösning, planering och abstrakt tänkande, och svårigheterna ska ha debuterat i barndomen.

    Skillnaden mot språkstörning är att fler områden än språket påverkas. Språkstörning är därmed mer avgränsad.

    Selektiv mutism och språkstörning

    Selektiv mutism är inte en språkstörning utan ett ångestsyndrom. Förväxlingen är ändå lätt att göra, eftersom ångesten i vissa sociala situationer kan bli så stark att personen inte kan tala.

    Andra tal- och språksvårigheter

    Flera tillstånd påverkar tal och språk utan att vara språkstörning. De vanligaste är:

    Hur utreds språkstörning?

    En språkutredning genomförs oftast av en logoped och en psykolog tillsammans. Utredningen inleds med en anamnes, alltså en genomgång av personens utveckling och bakgrund, som bland annat kan ge information om ärftlighet.

    Logopeden gör därefter test som bedömer den språkliga förmågan inom olika områden, och miljöfaktorer kartläggs.

    Bedömningen görs alltid i relation till personens ålder. Det som avgör är hur stora svårigheterna är jämfört med vad som förväntas, och hur mycket de påverkar vardagen.

    Misstänker du språkstörning hos dig själv eller ditt barn erbjuder Elly Care språkutredning och stöd, med både digitala och fysiska besök. Vi ger också strategier och resurser som hjälper er vidare efter att utredningen är avslutad.

    Hur behandlas språkstörning?

    Vid behandling av språkstörning får personen lära sig strategier för att utveckla sin kommunikationsförmåga. Målet är ökad förståelse och bättre förmåga att uttrycka sig med hjälp av språket.

    En vanlig metod är alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Insatsen ger olika hjälpmedel som tecken, bilder eller föremål att använda i kommunikationen med andra.

    AKK kan fungera som komplement till talet eller helt ersätta talat språk.

    Kan en språkstörning växa bort med tiden?

    En språkstörning är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som är ihållande över tid och är därmed ingenting som plötsligt växer bort. Man kan däremot utveckla olika strategier för att hantera sina symtom. Symtomen kan även ändras med tiden och bli mindre påtagliga.

    Utredning vid språkstörning

    Elly Care erbjuder professionell utredning och stöd för både barn och vuxna med misstanke om språkstörning, med möjlighet till både digitala och fysiska besök. Vi erbjuder även strategier och resurser som hjälper dig eller ditt barn att fortsätta utvecklas även efter utredningens slut.

    Språkutredning

    1. Språkstörning/DLD | Gillbergcentrum, Göteborgs universitet (gu.se)
    2. Developmental Language Disorder | NIDCD (nih.gov)Vad är skillnaden mellan generell och grav språkstörning? (spsm.se)
    3. ICD-10 (F180)
    4. DSM V
    5. Nonfluent/Agrammatic PPA (Primary Progressive Aphasia) | AFTD (theaftd.org)
    6. Abbott, N., & Love, T. (2023). Bridging the Divide: Brain and Behavior in Developmental Language Disorder. Brain Sciences, 13(11), 1606-. https://doi.org/10.3390/brainsci13111606
    7. Smith, F., & Griffiths, T. D. (2022). What happens in the brain? eLife, 11. https://doi.org/10.7554/eLife.82258