Afasi är en språkstörning orsakad av hjärnskada som påverkar talförmåga, förståelse, läsning och skrivning. Den vanligaste orsaken är stroke. Med logopedisk behandling och individualiserad träning kan många återfå en betydande del av sin kommunikationsförmåga.
Afasi
Afasi är en språkstörning som uppstår efter en skada i hjärnan, oftast efter en stroke. Den kan göra det svårt att prata, förstå tal, läsa och skriva, men påverkar inte intelligensen. Svårigheterna varierar från person till person och beror på var i hjärnan skadan sitter och hur omfattande den är.
Vad innebär afasi?
Afasi är en språkstörning som uppstår när ett område i hjärnan som styr språket skadas, oftast efter en stroke.
Vad afasi betyder i praktiken är att förmågan att uttrycka sig i tal och skrift försämras, samtidigt som det ofta också blir svårare att förstå vad andra säger eller att läsa en text.
Det är lätt att tro att afasi handlar om nedsatt intelligens, men så är det inte. Den som har afasi har kvar sina tankar, kunskaper och känslor, men saknar tillfälligt eller under lång tid redskapen för att uttrycka dem med språk.
Svårighetsgraden varierar stort mellan olika personer. Vissa har bara lindriga problem med att hitta enstaka ord, medan andra förlorar nästan hela sin förmåga att kommunicera med tal. Gemensamt är att afasi alltid handlar om språket i sig, inte om röst, muskler eller intellekt.
Olika typer av afasi
Afasi kan se olika ut beroende på var i hjärnan skadan sitter och vilka delar av språkförmågan som påverkas. Ofta delas afasi in i två huvudtyper: expressiv afasi och impressiv afasi.
Vid expressiv afasi är det främst förmågan att uttrycka sig som är påverkad. Personen vet ofta vad den vill säga, men har svårt att hitta orden eller forma meningar. Förståelsen är ofta relativt bevarad, även om talet kan bli långsamt, ansträngt eller upphackat.
Vid impressiv afasi är det i stället språkförståelsen som är mer påverkad. Personen kan ha svårt att förstå vad andra säger eller att tolka skriven text, även om talet ibland kan låta flytande. Det kan göra samtal svåra, eftersom personen inte alltid uppfattar innebörden i det som sägs.
Många har en blandning av expressiva och impressiva svårigheter. Därför är det vanligt att afasi inte passar perfekt in i en enda kategori, utan varierar från person till person.
Symtom vid afasi
De vanligaste symtomen vid afasi är svårigheter att hitta ord, förstå tal samt läsa och skriva. Nästan alla med afasi har svårt att hitta rätt ord, men symtomen kan se olika ut beroende på var i hjärnan skadan finns och hur omfattande den är.
Vanliga symtom vid afasi är:
- Svårt att hitta ord: personen vet vad den vill säga, men kommer inte åt ordet eller säger ett annat ord i stället.
- Svårt att förstå tal: det blir svårare att hänga med i samtal, särskilt när flera pratar samtidigt eller när någon pratar snabbt.
- Svårt att läsa och skriva: bokstäver och ord kan bli svåra att tolka eller forma, även för den som kunde läsa och skriva obehindrat före skadan.
- Parafasier: ord, ljud eller bokstäver byts ut mot varandra, till exempel att personen säger “ja” när den menar “nej”.
Orsaker till afasi
Den vanligaste orsaken till afasi är stroke, som ligger bakom de allra flesta fallen. Vid en stroke uteblir blodförsörjningen till en del av hjärnan, oftast på grund av en blodpropp eller en blödning, och hjärnceller i det området dör.
Om skadan drabbar den vänstra hjärnhalvan, där språkcentrum vanligtvis finns, kan afasi uppstå.
Afasi kan även bero på annat än stroke. Andra orsaker till en hjärnskada som ger afasi kan vara hjärnskakning, en inflammation i hjärnan eller en hjärntumör (1177, 2025).
Gemensamt för alla orsaker är att någon del av hjärnans språksystem har skadats, oavsett vad som orsakat skadan i sig.
Varje år får mellan 7 000 och 10 000 personer i Sverige afasi, och omkring 35 procent av dem är i yrkesverksam ålder (Afasiförbundet i Sverige).
Skillnaden mellan afasi och andra tal- och språkstörningar
Afasi kan förväxlas med andra tillstånd som påverkar tal, språk eller kommunikation. Skillnaden är att afasi påverkar själva språkförmågan, medan andra besvär kan handla om talmotorik, röst, muskler eller mer långvariga språkliga svårigheter.
- Afasi: språkförmågan är påverkad. Personen kan få svårt att prata, förstå tal, läsa eller skriva.
- Dysartri: språkförmågan är bevarad, men musklerna som används vid tal är svaga eller svåra att kontrollera. Talet kan därför låta sluddrigt eller otydligt.
- Taldyspraxi: personen vet vad den vill säga, men hjärnan har svårt att planera och samordna de rörelser som krävs för att forma orden.
Dysartri beror på nedsatt kontroll över talmusklerna, ofta efter en skada i hjärnan eller nervsystemet. Personen kan därför ha svårt att tala tydligt, men har inte samma typ av svårigheter med att förstå, läsa eller skriva som vid afasi.
Taldyspraxi, som också kallas talapraxi, innebär att hjärnan har svårt att programmera talrörelserna i rätt ordning. Musklerna kan fungera som de ska, men signalerna som styr talet blir svåra att samordna. Taldyspraxi kan förekomma tillsammans med afasi, men är inte samma sak.
Afasi skiljer sig också från språkstörning, som oftast handlar om mer långvariga svårigheter med språkförståelse eller språkligt uttryck, snarare än en förvärvad hjärnskada. Efter stroke eller annan hjärnskada kan även dysfagi förekomma, vilket innebär svårigheter att svälja.
Begreppet dysfasi används ibland som synonym till afasi, men afasi är det tydligare och vanligare begreppet i dag. Därför är det oftast bäst att använda ordet afasi för att undvika missförstånd.
Diagnos och utredning av afasi
Afasi diagnostiseras genom en kombination av medicinsk bedömning och en logopedisk utredning.
Om språksvårigheterna kommer plötsligt, till exempel vid en stroke, bedöms personen först akut av läkare, som utreder orsaken till hjärnskadan (1177, 2025).
Har svårigheterna i stället kommit gradvis under en längre tid är det vanligare att man först undersöks av en läkare på en vårdcentral, som därefter kan skriva en remiss till en logoped för vidare utredning (1177, 2025).
Den logopediska utredningen brukar innehålla tester av talförmåga, läsförståelse och skrivförmåga, för att kartlägga vilken typ av afasi det handlar om och hur omfattande svårigheterna är.
Resultatet av utredningen ligger sedan till grund för vilken behandling och rehabilitering som blir aktuell.
Kan man drabbas av tillfällig afasi?
Ja, det är möjligt att drabbas av tillfällig afasi.
I vissa fall kan en stroke leda till kortvariga språkliga svårigheter som förbättras inom några dagar eller veckor.
Även tillstånd som migrän med aura eller en övergående syrebrist i hjärnan kan ge symtom liknande afasi, men som går över efter en kort tid.
Att leva med afasi
Afasi påverkar ofta betydligt mer än själva talförmågan, eftersom kommunikationssvårigheter gör det svårare att delta i sociala sammanhang, arbete och vardagsliv.
Många som får afasi upplever att sociala kontakter minskar, eftersom det blir svårare att hänga med i samtal eller uttrycka vad man menar. Stöd från närstående spelar därför en stor roll för hur vardagen fungerar med afasi.
Som närstående eller samtalspartner finns flera saker som kan underlätta kommunikationen:
● Tala i korta, tydliga meningar och ta upp en sak i taget, i stället för att ställa flera frågor samtidigt.
● Ge personen tid att svara, utan att fylla i ord eller avbryta i förtid.
● Använd gärna gester, bilder eller skrivna ord som stöd om talet inte räcker till.
● Bekräfta att du har förstått, eller fråga igen på ett annat sätt om något är oklart.
Med tålamod och rätt strategier från omgivningen blir det ofta lättare för personen med afasi att göra sig förstådd, även när orden inte alltid infinner sig som de ska.
Om du eller en närstående har fått afasi eller andra svårigheter med tal och språk erbjuder Elly Care en gratis konsultation för bedömning och individanpassad behandling.
- 1177. Afasi. 1177.se. 2025.
- Vårdhandboken. Afasi, dysartri, dysfagi – vård och bemötande. Översikt. 2024.
- Afasiförbundet i Sverige. Om afasi. afasi.se.
- Bhogal SK, Teasell R, Speechley M. Intensity of aphasia therapy, impact on recovery. Stroke. 2003;34(4):987-93.
- Worrall L, Simmons-Mackie N, Wallace SJ, Rose TA, Brady MC, Kong AP-H, et al. Let’s call it ”aphasia”: Rationales for eliminating the term ”dysphasia”. International Journal of Stroke. 2016;11(8):848-851.