Afasi
Vad är afasi?
Afasi betyder att språkförmågan är påverkad av en skada i hjärnan. Det kan innebära svårigheter att uttrycka sig, förstå tal, läsa eller skriva. Svårighetsgraden varierar kraftigt från person till person – vissa har endast milda svårigheter att hitta ord, medan andra helt förlorar förmågan att tala.
Afasi beror på en skada i de områden av hjärnan som ansvarar för språkförståelse och talproduktion, oftast i vänster hjärnhalva. Eftersom dessa områden är avgörande för att kunna kommunicera kan afasi innebära både praktiska och emotionella utmaningar i vardagen. Den som drabbas kan uppleva frustration över att inte kunna uttrycka sig som tidigare, och även om förståelsen av tal ofta är bevarad kan det vara svårt att delta i samtal på samma sätt som förr.
Det finns olika typer av afasi, där svårigheterna skiljer sig. Vissa personer har problem att hitta ord men kan ändå prata relativt flytande, medan andra har en mer begränsad förmåga att formulera meningar. För en del kan även förståelsen av språk vara påverkad, vilket kan göra det svårt att exempelvis svara på frågor.
Afasi drabbar omkring 30 procent av alla som får en stroke och kan även orsakas av traumatiska hjärnskador, hjärntumörer eller neurologiska sjukdomar. Rehabilitering och behandling syftar till att stärka den språkliga förmågan och hitta alternativa sätt att kommunicera.
Symtom vid Afasi
Beroende på vilka delar av hjärnan som är påverkade kan afasi yttra sig på olika sätt. Här är några vanliga symtom:
- Svårt att hitta rätt ord
- Byter ut ord eller ljud av misstag, exempelvis säga “nej” när man menar “ja”
- Svårt att förstå vad andra säger
- Problem att läsa och förstå skriven text
- Svårt att skriva eller formulera meningar korrekt
- Tappar grammatiska strukturer, exempelvis säga ”Jag gå affär” istället för ”Jag går till affären”
Orsaker till Afasi
Den vanligaste orsaken till afasi är stroke, där en blodpropp eller blödning i hjärnan skadar de språkcentrum som finns i vänster hjärnhalva. Andra orsaker kan vara:
- Traumatisk hjärnskada, exempelvis efter en olycka
- Hjärntumörer som påverkar språkområden
- Infektioner i hjärnan
- Neurodegenerativa sjukdomar
Afasi – Utredning och diagnos
Vid misstanke om afasi blir personen först undersökt av en läkare, ofta på vårdcentral alternativt på en akutmottagning. Om läkaren misstänker att det kan vara afasi skriver de en remiss till en logoped som sen genomför en utredning.
Logopeder utreder afasi
En logoped utreder, diagnostiserar och behandlar kommunikationssvårigheter. Vid misstanke om afasi genomförs en rad tester för att bedöma språkförmågan.
Logopeden undersöker hur personen uttalar ord, formar meningar och uttrycker sig i samtal. Dessutom bedöms läs- och skrivförmåga samt hur gester, ansiktsuttryck och kroppsrörelser används i kommunikationen.
Tester kan innebära att du:
- Identifierar och beskriver bilder eller föremål
- Svarar på frågor och tolkar text
- Pratar och skriver om det du har läst eller hört
- Använder tangentbord eller bokstavstavla om handskrift är svårt
Logopeden har en central roll i att fastställa diagnosen, skapa en behandlingsplan och ge stöd till både personen med afasi och deras anhöriga.
Behandling av Afasi
Det finns ingen universell lösning för afasi, men logopedisk behandling kan hjälpa personen att återfå och stärka sin språkförmåga. Behandlingen anpassas individuellt och innehåller ofta:
- Språk- och talträning för att återuppbygga språkliga funktioner
- Alternativa kommunikationssätt som bilder eller gester
- Träning i vardaglig kommunikation där även närstående lär sig strategier för att underlätta samtal
- Tekniska hjälpmedel som stödjande appar
Hur mycket förbättring som är möjlig beror på skadans omfattning, men många kan genom träning återfå en betydande del av sin kommunikationsförmåga.
Vad innebär expressiv afasi?
Expressiv afasi, även kallad Brocas afasi, innebär att en person har svårt att tala och formulera meningar, medan förståelsen ofta är relativt intakt.
Det kan leda till stor frustration eftersom personen vet vad de vill säga men har svårt att få ut orden. Talet kan vara ansträngt och bestå av korta meningar med förenklad grammatik.
Kan man drabbas av tillfällig afasi?
Ja, det är möjligt att drabbas av tillfällig afasi. I vissa fall kan en stroke leda till kortvariga språkliga svårigheter som förbättras inom några dagar eller veckor. Även tillstånd som migrän med aura eller en övergående syrebrist i hjärnan kan ge symtom liknande afasi, men som går över efter en kort tid.
Vad är Dysartri?
Dysartri är en talstörning som beror på nedsatt muskelkontroll i tunga, läppar och stämband, vilket leder till sluddrigt eller svagt tal.
Till skillnad från afasi påverkar inte dysartri själva språkförmågan, och personen har därför inga problem att skriva, läsa eller förstå vad andra personer säger.
Här kan du läsa mer om dysartri
Vad är Talapraxi?
Apraxi innebär att signalerna från hjärnan till musklerna som styr talet har blivit påverkade. Personen vet vad de vill säga, men har svårt att få fram orden rätt – de kan försöka om och om igen eller byta ut ljud av misstag. Apraxi orsakas ofta av en skada i hjärnans motoriska talcentrum. Musklerna fungerar alltså normalt, men signalerna från hjärnan är störda.
Sammanfattning
Afasi kan vara en utmanande diagnos, men med rätt stöd och träning finns det stora möjligheter att förbättra kommunikationsförmågan och hitta nya sätt att uttrycka sig. Stöd från närstående och logopeder spelar en avgörande roll i rehabiliteringen och kan göra stor skillnad i vardagen för den som drabbats.
Källa:
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/afasi/
https://www.akademiska.se/for-patient-och-besokare/ditt-besok/undersokning/logopediutredningar-och-behandlingar/afasi-dysartri-och-dysfagi/