Apraxi
Vad är apraxi?
Apraxi är en neurologisk störning som kännetecknas av oförmåga att utföra frivilliga rörelser. När vi upprepar en handling många gånger blir den automatisk och kräver inte längre aktiv tanke. Personer med apraxi förlorar denna förmåga.
Störningen påverkar planering och utförande av uppgifter, trots att motorisk funktion, känsel och förståelse är intakta. Rörelseförmåga styrs genom aktivering och hämning av nervbanor i hjärnan, men vid apraxi är dessa viktiga nervbanor skadade.
Det finns olika former av apraxi. Vissa har svårt att minnas hur tidigare inlärda färdigheter ska utföras, medan andra vet vad de vill göra men kan inte få kroppen att utföra rörelsen.
En del tappar förståelsen för hur olika föremål ska användas. Det kan även förekomma svårigheter med att styra ögonrörelser, kontrollera muskler vid tal, ätande och drickande eller utföra uppgifter som att rita, bygga och kopiera mönster.
Symtom vid apraxi
Huvudsymtomet vid apraxi är oförmåga att utföra frivilliga rörelser trots förståelse och fysisk förmåga. Vidare beror formen av apraxi på vilken del av hjärnan som är skadad.
Några vanliga symtom kan vara:
- Svårt med ansiktsrörelser, som att hosta eller blinka.
- Svårt att utföra specifika rörelser med armar, fingrar eller ben.
- Svårt att använda specifika verktyg för specifika uppgifter.
- Svårt att styra ögonrörelser.
- Svårt att utföra komplicerade uppgifter, som att borsta tänderna eller knyta skorna.
- Svårt att härma rörelser med huvud, armar och ben.
- Svårt att ta små steg.
- Svårt att kopiera enkla teckningar.
Orsaker till apraxi
Cirka 90% av personer med demens drabbas också av apraxi (Källa: Gowda et al., 2025).
Andra orsaker kan vara:
- Stroke, blodpropp eller hjärnblödning.
- Traumatiska hjärnskador vid exempelvis olycka.
- Multipel skleros, neurologisk sjukdom som drabbar centrala nervsystemet.
- Hjärntumör.
Behandling vid apraxi
Behandlingen av apraxi fokuserar på att hantera den underliggande sjukdomen och införa rehabiliterande åtgärder. Det är vanligt att personer med apraxi blir mindre självständiga och behöver ökad vårdassistans.
I behandling sker det ofta ett samarbete mellan arbetsterapeut, logoped och fysioterapeut.
Arbetsterapeuten sätter in rehabiliterande insatser för att öka fysisk, kognitiv och social tillgänglighet och delaktighet.
Logopeden rehabiliterar störningar i tal, språk, kommunikation och ätande. Fysioterapeuten tränar patienten och lägger upp träningsprogram.
Forskning på området pågår och nya behandlingsformer kan bli aktuella i framtiden.
Utredning och diagnos vid apraxi
Vanliga bedömningsmetoder för att utreda apraxi är att samla in sjukdomshistoria, göra fysiska undersökningar och testa hjärnans funktioner.
En läkare utför fysiska undersökningar där personen blir ombedd att utföra välbekanta uppgifter. De brukar även kontrollera att symtomen inte beror på problem med muskler eller leder.
En psykolog kan testa hjärnans olika funktioner med hjälp av neuropsykologiska tester. Man tittar bland annat på områden som problemlösning, minne, språk, uppmärksamhet och bearbetningsförmåga.
Ytterligare undersökningar, såsom hjärnröntgen, kan göras för att identifiera bakomliggande orsaker. Apraxi kan utvecklas akut efter en skada, som vid stroke, men kan även utvecklas långsamt på grund av sjukdom, som vid demens.
Oral apraxi
Oral apraxi är när en person inte kan styra över musklerna som styr munrörelser. Detta innefattar munrörelser som inte sköter talet.
Diagnosen sätts när en person inte kan kontrollera munnen frivilligt och att detta inte beror på försvagade eller förlamade muskler.
Apraxi efter stroke
En stroke kan bero på en blodpropp i blodkärl i hjärnan eller en hjärnblödning. Vid stroke minskar syret i det drabbade området vilket kan orsaka skador på närliggande nerver.
Apraxi förekommer hos 50–80% av personer som drabbats av stroke i vänster hjärnhalva och 30–50% där det skett i höger hjärnhalva (Källa: Gowda et al., 2025). Det är främst vänstra hjärnhalvan och de främre delarna av hjärnan som styr rörelser.
När apraxi orsakas av en stroke uppstår tillståndet ofta akut och kräver omedelbara insatser för en bättre prognos.
Källa:
https://www.webmd.com/brain/apraxia-symptoms-causes-tests-treatments
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK585110/
https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/stroke-och-blodkarl-i-hjarnan/stroke/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/medgen/867468
https://mesh.kib.ki.se/term/D001072/apraxias