Dysfagi – Sväljningssvårigheter
Vad är dysfagi?
Dysfagi handlar om svårigheter att svälja. Detta kan ofta påverka förmågan att äta vilket kan resultera i stora hälsoproblem så som kraftig viktnedgång eller lunginflammation.
Cirka 8% av befolkningen beräknas ha någon form av dysfagi. Det är vanligast att äldre drabbas, omkring 80% av boende på kommunala äldreboenden beräknas ha dysfagi (Källa: Region Stockholm, 2023).
Det finns två olika typer av dysfagi. Vissa får en känsla av att mat fastnar eller blir kvar i nedre delen av halsen eller i bröstet.
Andra har försvagade svalgmuskler och får svårigheter att föra mat mellan mun, hals och matstrupe. Denna typ kan leda till lunginflammation om personen får mat eller vätska i luftstrupen
Vanliga symtom vid dysfagi
- Oförmåga att svälja.
- Smärta vid sväljning.
- Känsla av att mat fastnar i hals, bröst eller bakom bröstbenet.
- Hosta eller kväljningar vid sväljning.
- Viktminskning.
- Återkommande lunginflammation.
- Ökad salivproduktion eller dregling.
Orsaker till dysfagi
Att svälja involverar en samverkan mellan nerver och muskler. Tillstånd som försvagar eller skadar dessa kan vara orsaken till dysfagi.
Dessa orsaker kan vara:
- Motorikstörning i matstrupen.
- Tumör eller ärrvävnad som orsakat förträngd matstrupe.
- Cancer och strålbehandling vid cancer.
- Neurologiska störningar som multipel skleros, muskeldystrofi och Parkinsons sjukdom.
- Neurologiska skador som stroke eller hjärn- och ryggmärgsskador.
Behandling av dysfagi
Behandling av dysfagi sker ofta med hjälp av flera olika vårdinstanser.
Logopedens roll är att skapa individanpassade övningar och rekommendationer för den med dysfagi. Tillsammans med logopeden får personen öva sväljtekniker för att koordinera sväljmuskler och stimulera nerverna som utlöser sväljreflexen.
En dietist kan hjälpa till med att se över personens energibehov och nuvarande näringsintag. Dietisten kan ge råd till både patient och anhöriga kring konsistensanpassning och rekommendera specialprodukter. Vid viktminskning görs ett försök att åtgärda detta.
Vid svår dysfagi krävs ibland mer avancerad behandling. Man kan bland annat behöva vidga matstrupen genom ingrepp, rensa matstrupen genom operation eller få läkemedel, för att minska besvären.
Det är viktigt att kontakta vården vid sväljsvårigheter, men det finns också en del råd till personer med dysfagi. Att äta mindre portioner oftare, tugga ordentligt och äta i lugnt tempo rekommenderas.
Det kan även vara bra att identifiera vilka konsistenser som orsakar störst problem och försöka undvika dessa. Slutligen rekommenderas begränsning av alkohol och koffein, då dessa torkar ut mun och svalg.
Utredning och diagnos
Vid utredning av dysfagi samlas oftast en sjukdomshistoria in och en fysisk undersökning genomförs med hjälp av olika tester.
Exempel på tester:
- Röntgen, för att undersöka matstrupens form och muskelaktivitet.
- Sväljstudie, för att se hur mat färdas genom svalget.
- Endoskopi, ett instrument förs ner genom svalget och lyser upp matstrupen för en tydlig bild.
- Manometri, ett muskeltest som mäter muskelsammandragningar i matstrupen.
- CT- eller MRI-skanning, ger bilder av ben, organ och vävnader.
Dysfagi hos barn
Dysfagi hos barn är relativt ovanligt men förekommer i vissa fall. Orsakerna är desamma som hos vuxna men inkluderar även för tidig födsel eller mycket låg födelsevikt.
Symtom hos barn kan inkludera:
- Hosta eller kväljningar vid sväljning.
- Att maten kommer upp vid sväljning.
- Vägran att äta vissa konsistenser.
- Viktminskning.
- Rinnande ögon.
- Nästäppa.
- Gurglande eller pipande andning.
- Blå läppar.
- Ökad andningsfrekvens.
- Längre andningsuppehåll.
- Återkommande lunginfektioner.
Även barn kan drabbas av hälsoproblem i samband med dysfagi, exempelvis låg vikt och lunginflammation. Då barn behöver tillräckligt med näring för att kunna växa är det särskilt viktigt med rätt behandling.
En logoped kan undersöka barnets sväljreflexer och ge råd och stöd om anpassningar för att underlätta näringsintaget för barnet.
Det finns bland annat råd om hur man kan stimulera känsel i och kring munnen, information om särskilda nappflaskor och nappar för små barn och hur man kan anpassa matens konsistens.
Det är inte ovanligt att även dietister, psykologer och läkare är involverade i barnets vård.
Källa:
https://www.1177.se/Halland/sjukdomar–besvar/ogon-oron-nasa-och-hals/hals/dysfagi–svaljsvarigheter-hos-vuxna/
https://viss.nu/kunskapsstod/vardprogram/dysfagi
https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/dysphagia/symptoms-causes/syc-20372028
https://emedicine.medscape.com/article/2212409-overview?form=fpf
https://www.1177.se/Halland/sjukdomar–besvar/ogon-oron-nasa-och-hals/hals/dysfagi–atsvarigheter-hos-barn/
https://www.childrens.health.qld.gov.au/health-a-to-z/swallowing-difficulty-dysphagia