Dysfagi – Svårigheter att svälja
Dysfagi betyder sväljsvårigheter. Det innebär att det är svårt att tugga, svälja eller föra mat, dryck, saliv eller läkemedel vidare från munnen till svalget och matstrupen. Besvären kan bero på många olika orsaker och ska tas på allvar, särskilt om de är nytillkomna, kvarstår över tid eller leder till viktnedgång, uttorkning eller felsväljning.
Vad är dysfagi?
Dysfagi är det medicinska begreppet för sväljsvårigheter. Det kan innebära att det är svårt att tugga, bearbeta mat i munnen, svälja saliv eller få ner mat och dryck på ett säkert sätt.
Sväljning är en komplex process där muskler och nerver i mun, svalg och matstrupe behöver samordnas.
När någon del av processen inte fungerar kan mat eller dryck fastna, komma fel eller bli svår att svälja.
Tillståndet är vanligare än många känner till. Enligt 1177 Vårdguiden beräknas ungefär 6 procent av den vuxna befolkningen ha sväljsvårigheter (1177, 2023).
Förekomsten ökar med stigande ålder och är särskilt hög hos personer med neurologiska sjukdomar eller efter stroke.
Symtom på dysfagi
Symtomen vid dysfagi kan variera från lindriga besvär till tydliga svårigheter vid varje måltid. Vanliga tecken är:
- Maten fastnar i halsen: en känsla av stopp i svalget eller bakom bröstbenet, ibland direkt när du sväljer.
- Hosta under eller efter måltid: kan tyda på att mat eller dryck hamnar fel, till exempel i luftvägarna.
- Behov av att svälja flera gånger: samma tugga eller klunk kräver flera sväljningar.
- Gurglig eller rosslig röst: kan uppstå när vätska eller mat finns kvar i svalget efter sväljning.
- Harkling eller slemkänsla i halsen: kan bero på att sväljningen inte fungerar helt som den ska.
- Långa måltider: personen äter långsamt, tar små tuggor eller undviker vissa konsistenser.
- Ofrivillig viktnedgång: ett viktigt varningstecken som kan tyda på att svårigheterna påverkar mat- och vätskeintaget.
Om sväljsvårigheterna pågår under längre tid kan de leda till uttorkning, undernäring och försämrat allmäntillstånd.
Orsaker till dysfagi
Dysfagi delas ofta in i två huvudtyper beroende på var i sväljprocessen problemet uppstår.
Orofaryngeal dysfagi
Orofaryngeal dysfagi uppstår i mun och svalg. Den beror ofta på neurologiska tillstånd som påverkar muskler, nerver eller koordinationen i sväljningen.
Stroke är en vanlig orsak, särskilt i det akuta skedet. Även Parkinsons sjukdom, MS, ALS och demens kan påverka sväljfunktionen.
Esofageal dysfagi
Esofageal dysfagi uppstår i matstrupen. Den kan bero på till exempel refluxsjukdom, inflammation, förträngning, tumör eller andra förändringar som påverkar matstrupens funktion.
Psykologiska faktorer, stress och ökad uppmärksamhet på sväljningen kan också bidra till sväljsvårigheter.
Då används ibland begreppet funktionell dysfagi. Kroppsliga orsaker behöver först uteslutas innan diagnosen ställs.
Hur ställs diagnosen?
Utredning av dysfagi börjar ofta hos en läkare på vårdcentralen, som vid behov remitterar vidare. Logopeden har en central roll i utredningen och bedömer hur sväljningen fungerar i praktiken.
Vid en klinisk sväljbedömning observerar logopeden sväljningen och kan använda standardiserade tester.
Om det behövs kan utredningen kompletteras med en fiberendoskopisk undersökning av sväljningen, ofta kallad FUS.
Då förs ett smalt endoskop ned via näsan för att se svalget och bedöma vad som händer före och efter sväljning.
En annan vanlig undersökning är sväljröntgen, där man följer hur mat och dryck passerar från munnen genom svalget och vidare mot matstrupen.
Vid misstanke om problem i matstrupen, till exempel förträngning eller annan strukturell orsak, kan gastroskopi bli aktuellt.
Inför en bedömning är det bra att tänka igenom vilka situationer som är svårast. Det kan till exempel handla om vilka konsistenser som fastnar, hur länge besvären har funnits och om du har gått ner i vikt.
Behandling av dysfagi
Behandlingen vid dysfagi anpassas efter orsaken och hur svåra besvären är. Vid orofaryngeal dysfagi har Logopeden ofta en central roll.
Behandlingen kan till exempel bestå av sväljtekniker, övningar för musklerna i mun och svalg samt råd om vilka konsistenser som är säkrast att äta och dricka.
- 1177 Vårdguiden (2023). Dysfagi – sväljsvårigheter hos vuxna. Hämtad 2025 från 1177.se.
- Bülow, M. Afasiförbundet i Sverige. Dysfagi. Skånes universitetssjukhus, SUS, Malmö. Hämtad 2025 från afasi.se.
- Svensson, P. (2001). Refererad i: Afasiförbundet i Sverige. Förekomst av dysfagi i svenska befolkningen.
- Region Skåne (2020). Regionalt medicinskt vårdprogram för dysfagi hos vuxna. Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning.
- Gonzàlez Lindh, M. & Bülow, M. (2023). Dysfagi – sväljsvårigheter glöms bort i de nya strokeriktlinjerna. Neurologi i Sverige.
- Läkartidningen (2021). ABC om Orofaryngeal dysfagi. Inkl. tabell över prevalens vid neurologiska sjukdomar.
- Region Stockholm, Logopederna (2023). Dysfagi. Hämtad från logopeder.regionstockholm.se.
- VISS.nu. Dysfagi. Kunskapsstöd för Region Stockholm. Hämtad 2025 från viss.nu.