Psykiatri är ett medicinskt område som behandlar psykiska störningar genom en kombination av läkarvård, medicin och terapi. Det skiljer sig från psykologi genom sin medicinska inriktning och fokus på biologiska processer, och kan erbjudas både inom offentlig och privat sektor.
Psykiatri
Psykiatri är den del av hälso- och sjukvården som utreder, diagnostiserar och behandlar psykiska sjukdomar och psykiatriska tillstånd. Här går vi igenom vad psykiatri innebär, vad en psykiatriker gör, vilka behandlingar som finns och hur du kan söka hjälp.
Vad är psykiatri?
Psykiatri är den medicinska specialitet som arbetar med att utreda, diagnostisera, behandla och förebygga psykiska sjukdomar och andra psykiatriska tillstånd.
Psykiatrisk vård kan omfatta allt från bedömning och läkemedelsbehandling till psykologisk behandling och andra stödinsatser.
Psykiatrisk vård bedrivs både som öppenvård och slutenvård. Inom öppenvården får patienten vård genom exempelvis besök på en psykiatrisk mottagning utan att vara inlagd.
Slutenvård innebär att patienten är inskriven på sjukhus och kan bli aktuell när behovet av vård och övervakning är större.
Socialstyrelsen delar också in den specialiserade psykiatriska vården i psykiatrisk öppenvård och slutenvård.
Inom psykiatrin finns flera olika verksamhetsområden, bland annat vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri och psykiatrisk akutvård.
Vad är skillnaden mellan psykiatri och psykologi?
Psykiatri och psykologi handlar båda om psykisk hälsa, men har olika utgångspunkter. Psykiatri är en medicinsk specialitet inom hälso- och sjukvården, medan psykologi är vetenskapen om människors tankar, känslor och beteenden.
Skillnaden blir tydligare om man jämför yrkesrollerna psykiatriker och psykolog:
- En psykiatriker är legitimerad läkare med specialistkompetens i psykiatri. Psykiatrikern kan göra medicinska och psykiatriska bedömningar, ställa diagnoser och förskriva läkemedel.
- En psykolog har psykologutbildning och psykologlegitimation och arbetar bland annat med psykologisk bedömning, utredning och behandling. Psykologer kan exempelvis arbeta med psykoterapi, KBT och andra psykologiska behandlingsmetoder, men förskriver inte läkemedel.
Inom psykiatrisk vård arbetar psykiatriker och psykologer ofta tillsammans med exempelvis sjuksköterskor, kuratorer och andra yrkesgrupper.
Vilka professioner som är involverade beror på patientens behov och vilken typ av vård som ges.
Behandlingar inom psykiatrin
Behandling inom psykiatrin anpassas efter vilken diagnos eller problematik personen har, hur svåra symtomen är och vilka individuella behov som finns. Ofta kombineras flera olika typer av insatser.
Vanliga behandlingsformer inom psykiatrin är:
- Psykologisk behandling, exempelvis psykoterapi och KBT.
- Läkemedelsbehandling, exempelvis antidepressiva läkemedel, antipsykotiska läkemedel eller stämningsstabiliserande läkemedel beroende på tillstånd.
- Psykoedukation och stödinsatser, som kan hjälpa personen och närstående att förstå tillståndet och hitta fungerande strategier i vardagen.
- ECT (elektrokonvulsiv behandling), som bland annat kan användas vid svår depression och vissa andra allvarliga psykiatriska tillstånd.
Vilken behandling som rekommenderas avgörs efter en individuell bedömning och kan förändras över tid beroende på hur personen svarar på behandlingen.
Skillnaden mellan privat psykiatri och offentlig psykiatri
I Sverige erbjuds psykiatrisk vård både inom offentlig och privat verksamhet. Skillnaderna handlar framför allt om hur vården finansieras, hur du söker hjälp och vilka vårdgivare du kan välja mellan.
Offentlig psykiatri
Den offentliga psykiatrin drivs av regionerna eller av vårdgivare som arbetar på uppdrag av regionen.
Vården finansieras huvudsakligen genom skatt och omfattas normalt av patientavgifter och högkostnadsskydd.
Till den offentliga psykiatrin hör exempelvis:
- Vuxenpsykiatri
- Barn- och ungdomspsykiatri (BUP)
- Psykiatrisk akutvård
- Psykiatrisk slutenvård
Hur du söker vård varierar mellan regioner och mottagningar. I vissa fall behövs remiss från vårdcentral, medan andra verksamheter tar emot egen vårdbegäran.
Privat psykiatri – snabbare hjälp, men till en kostnad
Privat psykiatrisk vård bedrivs av privata vårdgivare. Vården kan antingen vara helt privatfinansierad eller bedrivas på uppdrag av en region.
Vid helt privat vård betalar patienten vanligtvis själv eller via en privat sjukvårdsförsäkring.
Möjligheten att boka direkt, väntetider och vilka behandlingar som erbjuds varierar mellan olika vårdgivare.
Skillnaden mellan öppen och sluten rättspsykiatrisk vård
Rättspsykiatrisk vård är en särskild form av psykiatrisk vård som kan bli aktuell för personer som har begått brott och bedöms ha en allvarlig psykisk störning.
Sluten rättspsykiatrisk vård innebär att personen är inskriven på en rättspsykiatrisk vårdavdelning.
Öppen rättspsykiatrisk vård kan bli aktuell när personen inte längre behöver vara inlagd, men fortfarande behöver vård och uppföljning under särskilda villkor.
Vilken vårdform som används beror på individens vårdbehov och de beslut som fattas inom ramen för den rättspsykiatriska vården.
Vem kan jobba inom psykiatrin?
Inom psykiatrin arbetar flera olika yrkesgrupper tillsammans. Exakt vilka professioner som är involverade beror på vilken typ av vård som ges och patientens behov.
Vanliga yrkesroller inom psykiatrin är:
- psykiatriker
- psykologer
- sjuksköterskor
- skötare och undersköterskor
- kuratorer
- arbetsterapeuter
- fysioterapeuter
En psykiatriker är läkare med specialistkompetens i psykiatri och ansvarar för medicinska bedömningar och läkemedelsbehandling när det är aktuellt.
Inom psykiatrin är det vanligt att flera professioner samarbetar i ett team kring patientens vård.
Vilka psykiska tillstånd behandlas inom psykiatrin?
Här följer en lista över de psykiska tillstånd som behandlas inom psykiatrin:
- Psykos
- Maniska episoder
- Akut suicidalitet (självmordsbenägenhet och/eller självmordsförsök)
- Självskadebeteende
- Ätstörningar
- ADHD
- Autismspektrumtillstånd (AST)
- Bipolär sjukdom
- Personlighetssyndrom
- Beroende och missbruk
- Depressions- och/eller ångesttillstånd
- PTSD och CPTSD
- American Psychiatric Association. (2022). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (5th ed., text rev.). American Psychiatric Publishing.
- Cuijpers, P., Cristea, I. A., Karyotaki, E., Reijnders, M., & Huibers, M. J. H. (2019). How effective are cognitive behavior therapies for major depression and anxiety disorders? A meta-analytic update of the evidence. World Psychiatry, 18(3), 319–325.
- Socialstyrelsen. (2021). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Socialstyrelsen.
- WHO. (2023). Depressive disorder (depression). World Health Organization. Hämtad från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression